– Att trots att man misslyckas kunna gå vidare!
– Att våga försöka igen!
– Att inte ge upp!
– Att våga vara svag!
– Att våga försöka igen!
– Att inte ge upp!
– Att våga vara svag!
Längtar till körsbärsträden blommar!
Kategori: Personligt
Under ytan
Det går inte att se på någon annans yttre hur de egentligen mår och hur de tänker. Vi visar enbart det vi vill. En del är öppna och berättar om sig själv ärligt och låter andra komma nära medan andra vägrar visa sig svag och ska klara allt själv. En vacker yta och ett liv som ter sig perfekt kan dölja svåra händelser, jobbiga tankar och dåligt självförtroende. Alla har sitt smolk i lyckobägaren.
Så försöker jag peppa mig själv idag när det känns som att alla negativa tankar övermannar mig. Säger till mig själv att skärpa mig men det fungerar inte så. Känslor går definitivt inte att styra, även om det ibland skulle vara bekvämt och underlätta i livet. Bara kunna stänga av allt som är jobbigt. Dock så vet jag att känslor som man stänger av kommer förr eller senare i kapp på ett eller annat sätt. Det blev jag varse för några år sedan när jag och Rickard hade det jättejobbigt med bland annat ett tidigt missfall. Under några månader vägrade jag ta in det som hänt och så hände det en liten struntsak som gjorde att allt bara rasade. Alla känslor jag undertryckt kom tillbaka med buller och bång. Det är tufft men det är bättre att försöka bearbeta det som är jobbigt.
Hur tänker ni?
En bukett
Hur gör man för att gå vidare när man klantat till det. Hur återfår man ett brutet förtroende, hur får man någon annan att lita på en igen. Det är tankar som snurrar ikväll. Inga svar har jag mer än att ge det tid….
Prestige
En sak jag blir irriterad över är det här med att försöka vara bättre än någon annan hela tiden och att inte vilja lyssna och alltid ha rätt. Allas kunskaper behövs och det jag inte kan kanske någon annan kan och då kompletterar vi varandra på ett bra sätt. Men så tänker inte alla har jag blivit varse och det är så fruktansvärt tråkigt. Nästa gång det händer ska jag inte sura ihop utan fråga direkt vad som är problemet. Jag har givetvis inte alltid rätt och det är inte det som är poängen heller utan har bara en stilla önskan om att folk ska våga släppa på prestigen då det gagnar fler!
Så, färdigklagat för ikväll.
Uppfattning
Jag vill bli uppfattad som en glad och positiv tjej. En tjej som är snäll mot andra, som är lojal och vill väl. Få andra människor att må bra men också våga säga ifrån när det behövs. Av olika anledningar så tror jag inte att det är det som jag utstrålar just nu, snarare en olycklig tjej (inte med Rickard eller barnen) som har alldeles för mycket tid att tänka på saker och ting och grubbla. Anledningarna till att jag känner som jag gör vill jag inte skriva i bloggen. Det räcker att de maler i mitt huvud. Ibland funderar jag på om jag ska vara så öppen som jag är i bloggen med tanke på att det är flera jag känner som kikar in här men samtidigt är det min ventil och jag vill vara öppen med att allt inte bara är rosa fluff hela tiden.
Att visa sig svag
Jag avskyr att visa mig svag när jag inte valt det själv. Att andra får se när jag gör fel, när det händer saker där jag inte kan dölja felet. Jag avskyr att gråta framför andra då det förstärker min känsla av svaghet. Egentligen är det en positiv egenskap att ha nära till mina känslor samtidigt som det också stör mig då jag inte alltid vill visa exakt det jag tycker och tänker, framförallt känner.
Om man vill veta vad jag verkligen tänker/känner så ska man titta i mina ögon. Vill man så kan man läsa mina ögon som en öppen bok. Jag ska alltså inte börja spela poker.. Nä, men allvarligt talat, ibland är min öppenhet ett problem och vissa dagar påminns jag om det mer än andra.
Det är så enkelt att låtsas att allt är bra. Bara ett leende på läpparna så tror man att allt är bra fastän det kanske är precis tvärtom….
Sätta spår
När jag läste till undersköterska så hade vi en kurs där vi läste psykologi. Jag var bra på det och när jag diskuterade med läraren angående betyg så säger hon ”du har en sån där personlighet som man lätt stör sig på”. Fråga mig inte vad hon menade för jag kom mig aldrig för att fråga vad hon egentligen menade. Jag blev så paff. Jag kom att tänka på den kommentaren i förra veckan bara så där och då slog det mig att inte undra på att jag är så osäker när jag är med andra och ständigt har en känsla av undran ”duger jag”.
Tänk att en kommentar kan sätta såna spår så här långt efteråt. Det är så viktigt att vi tänker på vad vi säger. Något som egentligen inte var menat som något elakt kan sätta spår i en annan människa långt fram i tiden. Det leder till att man bär med sig en osäkerhet i det undermedvetna även om man inte tänker på den specifika situationen i vardagen.
Påmind
Idag har jag blivit påmind om hur oerhört skört livet kan vara och hur snabbt saker och ting kan förändras. Ta hand om era nära och kära!♥
Min trygghet
När man varit tillsammans så länge som jag och Rickard varit är det lätt att känna sig helt lost och kanske ibland tvivla. Idag kände jag så starkt att det är han och jag mot resten av världen. Min styrka och min trygga hamn. Spelar ingen roll vad som händer runt omkring. Jag älskar dig!♥
Följeslagare
Jag har en följeslagare, en sådan som man klarar sig utan och något som man verkligen inte vill ha. Den heter ångest. Förut kom den bara ibland men nu är den på dagligt besök. Inte ångest a la panikångest men en stor klump i magen som gör det svårt att djupandas. Jag har aldrig mått så här och det är en följeslagare som jag verkligen inte gillar. Den stjäl energi och gör mig trött, slut och på dåligt humör.
Orsaken kan jag analysera hur länge som helst men det är onödigt och jag vill bara att den här obehagliga känslan ska försvinna.
Att hålla mig sysselsatt hjälper men så fort jag har tid att tänka så kommer den direkt. Ni som haft det här problemet. Hur blev ni av med det? Jag fattar ju att det är något som kan komma då och då men jag vill inte ha det så här varje dag.