Månad: juni 2017

På ställen jag aldrig varit

Publicerad den av Hannas krypin
Jag och Sofia möttes upp hemma hos henne för en promenad och så lite häng hos henne. Hon drog med mig på vägar som jag aldrig varit och bitvis gick jag och njöt över vilken vacker stad jag bor i, Man ska inte underskatta sin hemmanatur. Idag slogs jag av att jag faktiskt inte behöver åka så särskilt långt bort för att få se vackra ställen.
En bro som jag antar att tanken är att den ska likna Golden Gate-bron.
Det skulle regna idag så imorse klädde jag mig för det och under promenaden hade vi sådan tur med vädret. Det blev så varmt och kläderna som jag trodde skulle vara alldeles lagom var ju såklart inte det.
Inget för den höjdrädda direkt och jag nojade över att råka tappa ner telefonen i vattnet.
Sofia gjorde en inbakad fläta i mitt hår och jag önskar att jag kunde göra det på mig själv. Det är så fint. Jag testade vid något tillfälle att göra en inbakad fläta i Ida´s hår och det var inte det lättaste.

Ödlor, fotboll och grillad lax

Publicerad den av Hannas krypin
Gårdagen var en riktigt mysig dag. Samuel har velat ha ödlor i flera år och det har tagit mig några år att bli kompis med den tanken. Tidigare i veckan var vi på djuraffären och ställde sisådär hundra frågor och även vad det skulle kosta på ett ungefär. Säljaren pratade om tiotusen och det kände både jag och Rickard att aldrig i livet. Så vi åkte hem och jag gick ut på Blocket och hittade en riktigt bra annons där man fick ödlorna, terrarium och allt de behöver till en bråkdel av priset. Så igår åkte vi till Mjölby och hämtade hem dem. Gissa om Samuel är lycklig. Han håller på med sina ödlor hela tiden som fått namnen Saga och Maja.
Efter ödlepysslandet var det dags för mig att bli hämtad för att döma fotboll i regnet. Jag och två andra tjejer dömde damer div 2, jag i mitten som domare. Det var en riktigt trevlig match och jag har fått tillbaka självförtroendet så det känns skönt.
Kvällen spenderades med Sofia och Niklas. Vi grillade lax och åt en riktigt god rawfood avokadochokladmosse. Efterrätten var jätteenkel. Bara mosa avokado, ha i kakao och sirap. Rosta hasselnötter och hacka dem och blanda ihop med hackade dadlar. Varva mousse, nötter och dadlar i vinglas och ställ in i kylen så den är kall till serveringen. Servera gärna färska bär till. Mums!
 
 

Blodomloppet 2017

Publicerad den av Hannas krypin
Barnen fick vara med Rickards bror då det ikväll var dags för lopp igen. Barnen älskar att vara med honom så de trivs som fisken i vattnet när han kommer hit. Det här är fjärde gången jag springer Blodomloppet men första gången som jag väljer distansen en mil. Jag minns det allra första loppet jag var med i och då sprang jag och Rickard femman med Samuel i barnvagn. Jag kommer även ihåg hur irriterade de andra deltagarna blev över att vi sprang med barnvagn. Jag tyckte de var griniga och hade dålig inställning. Då startade man och gick i mål på Folkungavallen men starten flyttades för två eller tre år sedan till Stångebrofältet istället. Jag gillade dock bättre att starta på Folkungavallen. Det blev inte så mycket trängsel och det är alltid roligt och häftigt att få gå i mål på en stor arena.

Tillbaka till dagens lopp. Det har varit strålande sol idag men vindarna har varit iskalla. Jag hade inte särskilt bra inställning och kände bara ”blä, varför har jag valt en mil. Med min tur kommer säkert vinden vända så jag har motvind hela vägen.” Positiva tankar verkligen…. Jag hade fel som tur var.
Vi som skulle springa var jag, Rickard,  min bror, och en annan domarkollega och vi möttes upp utanför SAAB arena och krånglade med nummerlappar och så vidare. På vägen till mötesplatsen slog det mig att jag glömt att äta mellanmål och magen började kurra rejält. Suck var första tanken men sen slog det mig ju att jag springer bättre på tom mage. (Ja, jag är lite virrig ibland….)
Jag och Marcus ställde upp i vår startfålla och jag var insjunken i tankar. Jag ville verkligen springa milen på under timmen och funderade över taktik. När startskottet gick så kom jag på att jag glömt att vika upp brallorna. Det kommer bli ett varmt lopp det här tänkte jag då vinden mojnat. Slösa värdefull tid genom att greja med byxorna ville jag dock inte.
Jag och Marcus höll jämna steg genom hela loppet. Ibland drog han och ibland drog jag men mest sprang vi jämsides. Efter tre kilometer kom en sträcka då jag hade solen i ögonen och motvinden var ganska stark och då fick jag ta fram mitt pannben. Där blev jag lite rädd och funderade över hur benen skulle kännas senare när det redan kändes så jobbigt. Men som med mycket annat kommer jag in andra andningen så jag fick energi och så här efteråt kändes det egentligen inte särskilt jobbigt. Det sitter mest i huvudet.
Jag och Marcus spurtade i mål jämsides och fick exakt samma tid: 56,36. Kul ju! Han brukar alltid komma före mig så det var kul att vi var så jämna. Tiden på det här loppet räknar jag som mitt personbästa då det är en tuffare bana än på mitt snabbaste lopp.
Rickard sprang fem kilometer och han är grym! En tionde plats blev hans resultat. Efter loppen blev det den traditionella picnicen i gräset. Vilken härlig kväll det var! Jag är full med endorfiner.

För att hoppa gör en glad….

Publicerad den av Hannas krypin
… Särskilt när en ser bilderna efteråt… Jag skulle försöka göra graciösa hopp men graciöst går inte ihop med mig…. Haha, jag bjuder på det här.
På väg upp… Tror jag….
Snygg landning….
Och så blev jag visst huvudlös.
Att hoppa är en del i min explosivitetsträning. Häromveckan så var det även en personlig tränare i corren som tipsade om olika hoppövningar för att stärka ben och muskler.  Om man är otränad ska man dock skynda långsamt med just den här typen av träning då den sliter på kroppen.