Det är söndag igen. Alltså kan någon stoppa tiden en aning, tycker att det går alldeles för fort…… Igår så fick jag en del gjort med mina studier. Har börjat skriva reflektioner kring skillnader mellan dag och natt på akuten, min loggbok är i stort sett klar. Ska komplettera med några rader innan jag skickar iväg den. På eftermiddagen så åkte jag och Rickard och kollade på fotboll. När vi kom hem så hade jag avsikten att studera mer men det var svårt att komma igång igen måste jag säga. Min lediga söndag ska spenderas i skolböckerna och ikväll har jag en match i pojkar femton. Vad ska du göra?
Känsla: Jag har ont och känner mig svag i precis varenda muskel. Känns otroligt jobbigt och svårt att komma igång med träning igen när det känns på det här sättet. Bortsett från det ovan skrivna känner jag mig ändå glad.
Väder: Det vackra septembervädret fortsätter. Kanske att det vänder nu för idag är det rätt så grått och trist. Men det hoppas jag inte på…
Mina positiva från veckan:
- att jag fick bra omdöme av min handledare.
- att jag har haft en bra praktik där jag ändå fått sett lite nytt.
- att vi utgår från att min smärta i höfterna är relaterat till svaga och stela muskler. Vill verkligen inte ha någon kronisk sjukdom.
Träning: Återigen en vecka med alldeles för lite träning. Jag har verkligen kommit in i en dålig period. Brukar alltid bli sjuk i september när skolorna dragit igång så det är kanske därför jag undermedvetet tagit det lite lugnare. Det är ett år sedan som jag hade covid och efter det har jag inte varit sjuk en endaste gång. Den sviten vill jag inte förstöra med att köra för hårt nu. Visst låter det som en bra ursäkt…. Kroppen tackar mig inte direkt för det, istället är jag belönad med att känna mig svag och har värk.
Bilder från veckan:
Veckans länk:
- 100000 namnunderskrifter har samlats in i protest mot ett förslag om att samla alla EU:s medborgares hälsodata i en stor databas. HÄR kan du läsa artikeln.
Förslaget att skapa en gemensam marknad för hälsodata lyftes på agendan under covid-pandemin och är prioriterat för EU-kommissionen fram till 2024.
Effekterna av förslaget är enorma, och spänner över många områden.
En central plattform ska byggas där myndigheter, forskare och industrin kan få tillgång till hälsouppgifter från alla EU-medborgare.
Min spontana reflektion är att det är en riktigt dålig idé. Sveriges sekretesslagstiftning är stark. Jag som jobbar inom vården får inte ens prata med mina kollegor om en patient om de inte har en vårdande relation till patienten. Hela förslaget rimmar illa med GDPR och sekretessen som finns.
Fundering: Är NPF-diagnoser enbart en social konstruktion och något modernt hittepå för att hitta förklaringar till barns olika och oftast oönskade beteenden? Av olika anledningar vänder jag mig starkt emot den ståndpunkten. Jag har sett på nära håll hur olika neuropsykiatriska svårigheter kan ställa till det något enormt för individen. Den här typen av diagnos är heller inget man bara får hux flux utan det föregås alltid av en utredning. För att ens bli utredd måste man ha tydliga svårigheter på ett eller annat sätt.
En låt jag har på hjärnan: