Författare: Hannas krypin

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

Solig torsdag och extrapass

Publicerad den av Hannas krypin

Det är torsdag kväll och jag har ganska nyss kommit hem från ett extrapass från jobbet. Jag hade på känn redan igår att jag skulle behöva komma in på min lediga dag så blev inte förvånad när chefen ringde i förmiddags och frågade om jag hade möjlighet. Det blev en lugn kväll med lite lagom att göra. Jag jobbar inte kväll så ofta så kul att göra det någon gång då och då.

Jag var inställd på att det skulle regna idag men det har varit riktigt fint väder hela dagen. Hösten fortsätter visa sig från sin bästa sida. Längtar efter att få komma ut i skogen igen. Får se om jag och Rickard kan komma ut innan det blir grått, mörkt och kallt ”på riktigt”. Nej nog om det, nu ska jag sova så jag orkar upp imorgon för mitt dagpass.

Lite duktig flicka och så stretch på det

Publicerad den av Hannas krypin

Jag började på ett helt annat inlägg ikväll. Kände sedan att det blev lite för personligt men ändå inte och la inlägget i utkastmappen istället. Kanske jag delar det en annan dag eller kanske inte alls. Kanske att någon av tankarna får vara med i min sammanfattning av veckan på söndag. Vi får se helt enkelt. Det är egentligen inget allvarligt utan mer tankar kring krav och förväntningar och att känna mig som den duktiga flickan som förväntas kunna allt. Men nog om det. Att dela att det har varit en intensiv start på veckan, det känner jag däremot att jag kan skriva. Passade på på jobbet att kolla min syresättning när jag lutade mig framåt vilket varit det största problemet. Den låg så fint på 98% och pulsen låg på låga 60 slag/minut. Då hade jag ändå hållit igång hela morgonen och tagit min nocco (som jag absolut inte är motiverad att sluta med…) Så cellerna får helt klart syre även om det känts som något helt annat. Kanske det bara sitter i huvudet, eller kanske inte. Slog mig nu att det säkert bara är förkylningen som stökade till det.Testade en av mina favoritklasser i kväll och det gick alldeles utmärkt. Under tiden jag stretchade fick jag en paus från alla tankar som snurrar runt. I morgon är jag ledig. Det blir en lugn dag med lite röj och fix och så ett möte på ett av barnens skola. Hoppas du får sova gott i natt.

Ett försök till en stund på mattan….

Publicerad den av Hannas krypin

Jag har inte stretchat på ett tag. Det har sina konstiga anledningar. De senaste gångerna som jag försökt har jag fått problem med att andas. Det konstiga är att jag inte alls tar ut samma rörelseomfång som tidigare men jag kan ändå inte andas. Jag har tänkt att nu har jag fått vena cava syndrom. Alltså att det är en förträngning i övre hålvenen som gör att hjärtat inte får tillräckligt med syre. (Ja, jag är lite yrkesskadad…..) Jag har också tänkt att min mage är för stor och trycker på diafragma så att jag av den anledningen inte kan andas. Magen har dock inte blivit större, den är lika plufsig som den varit de senaste åren.

Det började med att det blev konstigt med andningen under stretchen ovan, men bara den.

Så jag kan alltså springa, köra tuffa explosivitetspass och bara bli så där lagom andfådd som jag blir av jobbiga träningspass men inte stretcha. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva men jag kan rent fysiskt inte andas. Skulle vilja ha en mätare som kan mäta syrehalten när jag stretchar för att se om det bara är en känsla eller om jag faktiskt sjunker i min syresättning.

Ikväll försökte jag men fick avbryta efter bara några minuter. Nu har jag suttit och skrivit det här inlägget en stund och jag känner fortfarande att andningen är konstig. Det sätter sig ju i huvudet med. Vem vill utsätta sig för något som ska vara avkopplande men som känns värre än ett tufft löppass?

Kvinnligt ledarskap i fokus

Publicerad den av Hannas krypin

För ett tag sedan fick jag ett mejl med ett erbjudande som jag absolut inte kunde tacka nej till: att få lyssna på Tess Olofsson – Sveriges främsta kvinnliga domare just nu och en riktig pionjär. Hon är den första kvinnliga huvuddomaren i herrallsvenskan. Det är verkligen en bedrift då det kräver otroligt bra fysik för att klara löptesterna på den nivån.

Vi var sju domare, en distriktsinstruktör (L) och drygt 20 andra personer med olika roller inom fotbollen som samlades för att höra Tess berätta sin historia – hur allt började och hur hon tagit sig hela vägen till toppen. Det blev en otroligt inspirerande kväll.

Jag insåg ganska snabbt att hon och jag faktiskt har en hel del gemensamt. De tankar jag har kring dömandet, den där osäkerheten som ibland smyger sig på i vissa situationer – det delar jag med en så rutinerad domare som Tess. Det var en lättnad att inse att mina känslor inte är särskilt unika. Jag kunde heller inte hålla tyst när det visades klipp och vi diskuterade kring det. L la armen om mig och bara helt spontant ”jag gillar dig” när jag reflekterade kring en situation och ett beslut. I såna där situationer kommer det fram så mycket rutin. Tänk så mycket jag också kan dela med mig av. Sådant jag inte tänker men som bara plockas fram i såna här situationer.

Något annat jag tar med mig är att inget är omöjligt. Hon har lyckats ta sig tillbaka efter tre skador och trots en hälseneruptur kunnat ta sig till högsta nivå på herrsidan. Det är imponerande. Det gör att jag på något sätt känner lite hopp kring min egen fysik. Om jag verkligen vill så kan också jag. Inte nå hennes nivåer såklart men att jag väljer själv. Om jag lägger in en högre växel kan också jag nå bättre resultat.

Söndagslistan vecka 41

Publicerad den av Hannas krypin

Jag måste säga att ChatGPT blivit rätt så bra på att skapa fina och stämningsfulla bilder. Jag tar ju rätt så fina bilder själv men när jag vill ha en naturtrogen bild med både vatten, berg och en stuga kan det ju bli lite svårt…. Så bilden ovan är alltså AI.

Känsla: Måste säga att min förkylning förstört känslan för veckan en aning. Det har dock som helhet varit en fin vecka med två långpromenader tillsammans med Rickard och lite annat smått och gott.

Väder: Oktober levererar verkligen vackert väder. Över 15 grader på dagarna och mestadels sol. Hösten när den är som allra finast!

Träning: På grund av min förkylning har jag tagit det lugnt den här veckan. Det blev två vandringar tillsammans med Rickard och så gårdagens fem kilometer i Örebro.

Mina positiva från veckan:

  • underbara vandringar till skogs. Sådant gör mig glad.
  • att loppet igår gick så bra.
  • jag och Rickard var och tittade på fotboll i eftermiddags. Hur mysigt som helst. Men matchen hade väl mer att önska.
  • i veckan var jag med och intervjuade en person som sökt en tjänst på mitt jobb. Det var hur kul som helst.

Tråkiga: Jag ville träffa mina föräldrar idag men eftersom jag är förkyld passar det dåligt.

Tre filmer jag sett: Den här veckan har jag sett tre riktigt bra filmer enligt mig.

  • Kvinnan i hytt 10: En kvinnlig journalist på en lyxkryssning bevittnar vad hon tror är ett mord, men ingen tror henne – och offret verkar aldrig ha funnits.
  • Identity thief: en man får sin identitet stulen och han letar upp den här kvinnan för att försöka få sitt liv tillbaka och bli rentvådd.
  • The perfect guy: en kvinna träffar vad hon tror är den perfekta mannen. Mannen visar sig dock ha en mörk sida och skyr inga medel för att försöka få tillbaka den kvinna han tror sig älska.

Bilder från veckan: Har ju hur många som helst och flera av dom här redan varit med här på bloggen. Tror att dessa nedan inte varit med. Särskilt inte bilderna som jag tagit från dagens soliga match.

Ingen pepp alls men höstens bästa femma

Publicerad den av Hannas krypin

Åkes lördagstema Hoppa på tåget passar verkligen bra på dagens inlägg. Dagens ord är nämligen ”tävling” och det är precis det som jag, Rickard och A roat oss med i Örebro. Det årliga loppet Åstadsloppet gick av stapel idag. Varje år så kan man välja mellan 5km, 10km eller 21km. Vi alla tre var anmälda till fem kilometers-loppet.

Det var länge sedan som jag lyckades springa fem kilometer på under 30 minuter. Det senaste året har jag sprungit långsammare och långsammare för varje lopp. Alla går såklart inte att jämföra så eftersom banor är olika tuffa. Men trenden är att jag blir långsammare. Det vill jag såklart ändra på.

Förra året hade jag precis varit sjuk lagom till Åstadsloppet. Jag valde att delta och verkligen ta det lugnt. Det gick ju bra med förutsättningarna jag hade då. Jag gick i mål på tiden 30:36. I år har jag istället blivit förkyld lagom till loppet. Jag har funderat och funderat. Ska jag göra ett försök och lufsa runt? Precis som jag skrev i i dagens tidigare inlägg så velade jag in i det sista. Jag var riktigt trött i bilen och kände verkligen inte för att anstränga mig fysiskt över huvudet taget. Men när jag fått frisk luft, hämtat ut min nummerlapp började jag bli taggad på att ändå försöka.

Rickard tyckte jag kunde springa med Alex och i starten stod vi bredvid varandra. Tappade dock bort honom direkt när starten gick. Trodde han var bakom mig men visade sig att han var framför mig. Efter en stund lättade det upp i fältet och jag kände mig pigg så sprang iväg i mitt tempo. Min plan var att ta det lugnt, lyssna på kroppen och vid minsta känning att något kändes fel skulle jag avbryta. Men största problemet var att min näsa rann lite. Kroppen och andningen kändes hur bra som helst. Förvånansvärt bra ska jag säga. När det var dryga 500 meter kvar till målet som är Tybblelundshallen var det en tjej som sprang om mig. Funderade hur jag skulle göra, om jag skulle låta henne slå mig eller om jag skulle göra en rejäl tempoökning på målrakan. Valde det senare. När man kommer in i hallen springer man dryga 100 meter, sedan kommer en 90 graders kurva innan sista biten till mål. Jag valde att vänta till kurvan och därefter lägga in min stöt. Min kropp svarade bra och jag drog ifrån henne och kom före i mål. Tjejen pratade med mig efter loppet och berömde min spurt. Hennes plan var ju att klå mig. Kul med spurtstrid så där. Jag är väldigt nöjd med dagens lopp, trots mina urdåliga förutsättningar så sprang jag höstens snabbaste femma. Konstaterade också att Örebro inte är särskilt platt. Konstigt det där för förra året tyckte både jag och Rickard att det var en lätt bana.

Årets finishertröja var svart. Perfekt färg ju, passar till allt. Men om jag springer nästa år så vill jag ha en finishertröja som är mer färgglad. Typ rosa. Var några tjejer som sprang i rosa tröjor med texten ”girl power” på. Kände starkt att jag villhöver något liknande.

När Alex gått i mål så tog vi oss till bilen och letade sedan upp en pizzeria. Valet föll på Nosa Pizzeria som ligger mitt i ett bostadsområde. Hur trevlig restaurang som helst. Verkligen fräscht. Rickard och A tog en varsin pizza och jag valde kebab. Så gott ju.

Under hemresan blev jag påmind om saker jag ofta säger. Hade ju passat bra i gårdagens fem en fredag: ”åh så fint det är” och ”åh vilken gullig kyrka”. Sa till Rickard att när vi är trötta på natur så kan vi åka runt och spana på kyrkor.

Springa eller inte springa?

Publicerad den av Hannas krypin

Jag sitter i bilen nu när jag skriver det här inlägget, på väg för att kanske springa eller kanske inte. Jag har inte bestämt mig än och lär inte göra det förrän i sista minuten. Tycker det är svårt det där att avgöra för jag känner samtidigt efter extra mycket. Vid osäkerhet är det såklart bäst att avstå.

Hur som helst så är der en vacker höstdag så oavsett om jag springer eller inte blir det en trevlig utflykt. Önskar dig en fin lördag!

Fem en fredag vecka 41: 5

Publicerad den av Hannas krypin

Oj så skönt med helg! Jag har mått ungefär som igår – lite täppt i näsan och seg i kroppen, men i alla fall ingen feber. Jag lever fortfarande på hoppet att jag ska kunna springa imorgon. Det känns inte helt orimligt, men jag får ta beslutet imorgon bitti. Kroppen får säga sitt.

Veckans tema i Elisas fem en fredag handlar om fem olika saker med olika teman. Häng på du också. 🙂

Nämn fem saker du inte kan leva utan: Familjen förstås. Jobbet och mina kollegor som gör dagarna både roliga och meningsfulla. Fotbollsdömandet – det ger mig så mycket energi, även när det är tufft. Och så stretch och rörlighet, för jag märker direkt när jag slarvar med det.

  1. Nämn fem små saker som gör din dag bättre: Att få skratta. Att skoja med någon. Tid tillsammans. Solglitter. Att få vara ute och röra på mig.
  2. Nämn fem platser du trivs extra bra på: Skogen, på Gotland, vid vatten,
  3. Nämn fem saker du ofta glömmer bort: Att vattna blommorna och att borsta håret ibland. Jag glömmer också bort att svara på sms. Det blir lätt så när jag har tankarna på helt andra viktiga saker.
  4. Nämn fem saker du säger oftare än du borde: Tyvärr händer det att jag tar till ”kraftord”. Det passar verkligen inte ihop med min kristna tro.

Rosa, fluffig bomull

Publicerad den av Hannas krypin

Så känns det i mitt huvud. Jag tycker att jag sovit bra i natt men har tydligen stökat runt. Till slut fick Rickard bara en liten kant att sova på… Sa till honom att han får peta till mig så jag inte breder ut mig. ”Men då vaknar ju du” fick jag till svar.

Hur som helst, sedan jag kom hem från jobbet så har jag velat skriva några rader. Men inspirationen är lika med noll. Skulle tränat idag men har inte vågat eftersom jag vaknade med halsont i morse. Det släppte dock under dagen men den där mosiga känslan i kroppen har suttit kvar. Varit småsnuvig ett par veckor och börjar fundera på om förkylningen tänker bryta ut på allvar nu. Det vore högst otajmat eftersom det är Åstadsloppet på lördag. Förra året var jag förkyld veckan innan men hann bli frisk lagom till loppet. Jag som har stora planer men vi får se hur det blir med det.

Tankar från i dag

Publicerad den av Hannas krypin

Jag vaknade tio minuter innan klockan ringde i morse. Kikade på klockan och konstaterade att det inte var någon idé att somna om. Jag brukar vara som en trasa när klockan ringer så det var skönt att för en gång skull vara pigg. Tänkte dela några random tankar från idag.

  • Träden på baksidan blir onekligen väldigt vackra i höstskrud. Mindre roligt är det att ta hand om löven…
  • Något som provocerade mig var helt klart nyheten om att Greta T skulle blivit torterad under den korta vistelsen i israeliskt fängelse. Hon ser onekligen väldigt välmående ut för att ha blivit torterad. Jag har så svårt att ta den där tjejen på allvar. Många höjer henne till skyarna, jag gör det inte.
  • Här går det troll i saker tänkte jag när jag hade problem med skrivaren på jobbet. Först skrev den inte ut alls. Sen skrev den ut tomma ark. Till slut löste det sig med att jag testade en annan skrivare.
  • Jag gjorde en obligatorisk utbildning i patientsäkerhet. Kexchokladen ovan var målbilden. Jag var trött i huvudet och det var mycket text att läsa.
  • Jag bokade en hemresa åt en patient. Sa att ”patienten behöver inte stöttning av chefen”. Men jag menade chauffören. Snurrigt värre….
  • Något som jag funderade över hela dagen var om jag skulle träna. Det borde vara dags för styrka och kondition igen. Men jag har två mil i benen från de två senaste dagarnas vandring.