Kategori: Hälsa

Ketosnack och dagens löprunda

Publicerad den av Hannas krypin

Den senaste veckan (eller om jag rannsakar mig själv så är det egentligen sedan aroscupen) har jag slarvat med att äta glutenfritt. Tänkt att det nog inte är så farligt med att äta gluten. Jag bara inbillar mig. Men jag har fel, så fel! Min stackars mage är helt ur balans och jag har så galet ont. 

Hade en liten paus i det onda och passade då på att ställa mig på  löpbandet. Kanske  galet men om jag går efter min mage så kommer jag aldrig träna. Idag var en sån här dag när jag var extra glad åt löpbandet. Då kunde jag springa ändå och om jag fick akutont kunde jag bara avbryta. Men just under löpningen höll sig det onda borta så jag kunde riva av femton sty 200 meters intervaller i 4 min/kilometer. Så det är jag nöjd med.
Jag har ju lovat ett tag mina tankar kring ketokost och så här är det. Som det känns just nu kommer jag få välja mellan att kunna springa/döma fotboll men då samtidigt ha ont i magen eller inte kunna springa men då istället slippa det magonda.
Jag har varit sugen på att gå en ketokurs med Keto by Annelie. Den har dock varit alldeles för dyr så jag har hela tiden skjutit upp det. Men så hade hon ett kanonerbjudande och jag kände bara att det var alldeles för bra för att strunta i. Så jag hoppade på kursen som innebär att man får 40 mail under tio veckor fullspäckade med bra information. Man får även tillgång till en grupp på Facebook under sex månader där det delas tips, erfarenheter och en massa annat.
Jag har hunnit få tio mail och har funderat flera varv. De senaste två veckorna, eller är det tre? Jo, tre är det nog. Det är ju redan mer än tre veckor sedan som jag dömde de första matcherna i Aroscupen. Det går så fort! Jag hinner inte med… Iallafall, jag har testat ett tag att köra ketogen kost och gå pang på och hardcore fungerar inte med mitt fotbollsdömande. Så jag tänker att jag får gå ännu mer slow.  Min nya strategi blir:
– Prio 1 är att ta tag i sömnrutinerna. Jag måste vara tråkig och gå och lägga mig mellan halv tio och tio varje dag. (Än så länge har det funkat riktigt bra med sömnen under semestern. Ska bara skriva färdigt det här inlägget och sedan är det sängen som gäller)
– Byta ut ett mål om dagen till 100% ketogent. Först när jag känner att jag kan springa och prestera på den minskade mängden med kolhydrater är det dags för nästa steg som blir att en måltid till blir 100% ketogen. Hur läng tid det kommer ta vet jag inte, men det känns som en bra plan. Frukosten är alltid ketogen och det känns som att det här enklast att börja där. 
– Ta tag i mig själv och äta glutenfritt och laktosfritt (har återigen ballat ur alldeles på den här punkten. Fråga mig inte vad som hänt…)
– Stressa inte. Det får ta den tid det tar. En livsstilsförändring tar tid och jag vinner ingenting på att ha för bråttom.
 
 

Han känner mig väl

Publicerad den av Hannas krypin
Starten på nya veckan blev helt galen! Trött efter helgens alla matcher och så sömnbristen på det. Att sova i en stor gymnastikhall med ett gäng andra är som upplagt för dålig sömn. Lägg till fysisk aktivitet och alla intryck. Det var tufft på jobbet igår och jag ville bara gå iväg och gråta. Fick hjälp av en annan våning vilket var helt underbart. Annars vet jag inte hur det gått. Känner mig helt färdig idag, kaoset fortsatte idag så när jag väl fick åka hem var lättnaden stor. Nu sitter jag här i soffan, ögonen går i kors och har precis kommenterat klart bloggar som jag låg efter med. 
Skickade sms igår kväll om att jag ville äta godis när jag kom hem från jobbet. Och vad får jag till svar, jo,att det redan var fixat. Rickard känner mig väl. Så igår kväll blev det både glass och godis. Det var gott!
Godis och keto går väl inte ihop tänker kanske du nu och det är helt riktigt. Jag har halkat av banan igen. Jag har dock hoppat på en kurs, Ketokoden. Jag har velat gå den bra länge och i helgen dök det upp ett oemotståndligt erbjudande som var för bra för att missas. Så nu ska jag bli expert på keto och att ketoadaptera. Jag måste bara hitta en bra ingång så att det blir hållbart i längden. Att kroppen i långsam takt vänjer sig vid att prestera på mindre kolhydrater och att ketoadaptera. Det är fortfarande min primära målsättning. Tredje gången gillt så kommer jag börja i en annan ordning: med sömnen.
 

Hur vill jag må?

Publicerad den av Hannas krypin
 ”Hur vill jag må?
– Jag vill vara pigg och ha energi. Jag vill ha energi kvar även efter en lång arbetsdag
– Jag vill orka träna.
– Jag vill orka med mina intressen.
Jag vill inte ha:
– en mage som strular
– huvudvärk
– sömnproblem
– orkeslöshet och trötthet.
Jag lyssnade på ett riktigt bra webinarie om hälsa, om maten vi äter och hur mycket vi kan påverka vår hälsa genom det vi äter. Jag skrev i somras om att jag vill äta så ren mat som möjligt och nu har jag fått ännu mer kunskap och ytterligare insett hur viktigt det är att tänka på vad jag stoppar i mig.”
Scrollat i arkivet och redan 2016 skrev jag raderna ovan. Jag skrev om min dumma mage, om hälsa och hur jag vill må. Är det inte konstigt att det är svårt att göra det som man mår bra av och lätt att göra det som man inte mår bra av?
Jag fick en kommentar av Ingmarie som undrade: ”Förstår att du inte mår bra av frosseri i socker och kolhydrater. Få gör det… Kan ”frosseriet” bero på att du inte får i dig det annars och att det är ”förbjudet”??”
Jag tror inte det, jag är ganska säker på att det är ett sockerberoende. Jag kan till exempel inte äta godis bara på fredagen. Då vill jag ha på lördagen och söndagen också. Det finns vissa livsmedel som triggar mig, till exempel ost. Jag kan inte äta en bulle, då vill jag ha tre till. Sen blir det lätt att jag tänker ”äh, nu har jag ändå ätit fel den här dagen. Jag har redan ont i magen så då spelar det ingen roll. Jag kan lika gärna fortsätta”. Det blir en spiral av tankar som bara leder tilll fler och fler för min mage dåliga val. Jag kan inte sluta. Det finns inget lagom. Därför är det för mig egentligen bättre att avstå helt.
Jag förstår inte att det är så många inom vården som fortfarande förnekar sockerberoende och påstår att det är en myt. När det är fler och fler som berättar om motsatsen. Som har egna upplevelser av ett beroende som påverkar vardagen och får dom att må dåligt.
 
 

Det var inte värt det!

Publicerad den av Hannas krypin
Jag konstaterar det varje gång, men, jag mår inte bra när jag inte håller mig strikt. Jag kan inte äta vad jag vill och när jag vill. Sen i fredags har jag haft så ont i magen och ännu värre blev det när jag på jobbet i måndags åt vanlig pasta och köttfärssås. Det var så gott!!!) Uttrycket är huvudet dumt får kroppen lida är så sant. Kan inte förstå att läkaren inte misstänkte IBS när jag sökte för något år sedan. Googlar jag på IBS så stämmer nästan allt. Jaja, det är bara att jobba vidare härifrån. Steg 1, bli av med min onda mage.
För några dagar sedan skrev jag ner de här tankarna:
”Måste jag verkligen ketoadaptera? Räcker det inte med att köra strikt ketogen kost som grund men göra avsteg ibland när lusten faller på? Kan jag äta godis någon gång ibland eller ta en macka utan att balla iväg vad gäller för mig dåliga matvanor och utan smärta. Att hitta balansen eller är det bästa att köra strikt. Ja, det är några av de tankar som jag funderat över den senaste veckan. Jag vet ju hur jag blir av att släppa taget. Det finns liksom inget lagom. Diskuterade med en vän om det här med sockerberoende och konstaterade då att jag har ett sockerberoende och att det därför inte finns något lagom.”
Jag har konstaterat att för min mages skull kan jag inte göra avsteg. Så jo, jag måste nog (skriver nog för kommer säkerligen ändra mig hundra gånger till) ketoadaptera. Men sen jag började med ketogen kost har jag tappat en del snabbhet och det märks ju framförallt på fotbollsplan. Och om en månad är det dags för löptest. I vintras sprang jag igenom det hur lätt som helst. Är inte lika säker nu på min form. Ska nog bara för att checka läget springa igenom det den här veckan. Jag har säsongens sista seriematch på måndag så nu har jag några dagar när jag kan fokusera på annan träning. Skulle även vilja göra en vattenfasta för att verkligen reseta kroppen. Men inte idag, kanske i helgen. Fast jag jobbar och då går det åt mycket energi. Vi får se helt enkelt när det kan passa. Frågan är dock om jag verkligen kommer hitta en dag som passar. Det kommer nog alltid finnas anledningar att inte göra så det bästa är kanske bara att bestämma en dag oavsett yttre omständigheter.

Som ett troll i håret och myströjan på

Publicerad den av Hannas krypin
Här sitter jag ute i trädgården och har gjort sedan jag kom hem från jobbet strax efter åtta. Jag sitter på en av kuddlådorna och det är så skönt att sitta här. Det är underbart friskt ute till skillnad från inomhus där det fortfarande är lite för varmt. På jobbet var det helt galet varmt och jag bara längtade hem, mina ben kändes tunga och sega och det fanns liksom inte det där extra krutet. Jag har inte tagit någon Nocco idag heller. Det är inte rimligt att dricka en varje dag även om det är gott. Vill ju egentligen inte bli beroende av koffein. Tror heller inte att jag är det faktiskt för har inte haft någon huvudvärk.
Något jag däremot gjort är att dricka saltvatten. Ta en halv tesked salt i ungefär två dl vatten. Låt saltet smälta, svep och drick. Jag blir pigg av det och det är även något som jag måste göra då strikt lchf ökar behovet av salt. I början tyckte jag att det var vidrigt men nu är jag så van vid att det nästan är gott. Eller så är det bara det att kroppen behöver saltet. Visste du att det faktiskt är farligare med för lite salt än det motsatta för mycket salt? Det visste inte jag innan jag började läsa på om lchf och ketogen kost.
Ikväll har jag varit sugen på precis allt. Så jag ballade ur och tog ett gäng skivor ost. Det var det värt, så gott ju. Jag har nu konstaterat att jag behöver få i mig frukost även om jag inte är hungrig. Struntar jag i frukosten är sockertrollet snabbt här och jag blir sugen på precis allt.
I natt drömde jag om att jag började äta bröd igen och i drömmen var jag så besviken på mig själv. Det som får mig att hålla mig i skinnet är just den känslan av besvikelse. Den här gången vill jag inte börja om utan jag vill hålla fast. 
Visst är det tråkigt vissa dagar men jag tror ju så på det här sättet. Kanske jag ändå slutar om en månad men just nu står jag fast. Hur underbart är det inte att slippa ha ont i magen.
Men hörrni, nu ballade jag iväg. Jag ska jobba imorgon och funderar på att cykla (eller till och med gå) så behöver verkligen komma i säng nu. Vi hörs imorgon. Godnatt!
PS: Kika in på min instagram @hannafialotta där jag tipsar om ett gäng övningar jag gjorde igår i värmen. Tex denna: 👇👇)
 

Vad äter jag?

Publicerad den av Hannas krypin
Jag fick frågan vad jag äter en dag och jag har funderat lite på det. Ärligt talat så består min matsedel av:
– vitkål med smör
– vitkål och zucchini med smör
– ketopannkakor på olika sätt (med smör…)
– köttfärs med grönsaker
– Mycket spenat
– Kyckling
– Fisk helst torsk men det går ju inte att äta jämt.
– Ägg men försöker dra ner på äggen, därav mycket vitkål istället. Fast idag gick det sådär bra med äggen. Till mina pannkakor tar jag tre ägg bara till mig….
 
Det jag försöker tänka på är att rotera grönsakerna men det blir lätt samma. Idag har jag ätit zucchini, vitkål och smör till både lunch och mellanmål.
– Avokado

Ni är många som undrar hur jag gör mina pannkakor. Grunden är alltid till en person:
3 ägg
Kokosolja (så mycket jag vill men minst en msk)
1 msk kokosmjöl
Sen varierar jag ovan med 1 msk chiafrön, jag kan slänga i grädde eller kokosmjölk också. 
Jag varierar också utförandet, ibland gör jag tunna pannkakor. Då räcker det inte med kokosoljan i smeten utan då måste jag steka i smör också. Vill du göra tunna pannkakor på smeten? Strunta i chiafröna. 
Toppa med det som du gillar! 🙂 De tunna pannkakorna tycker jag smakar i stort sett som vanliga hederliga pannkakor. Oavsett om jag gör tjocka eller tunna pannkakor så räcker smeten alltid till ungefär fyra stycken.

Ketos funkar inte när man inte sover

Publicerad den av Hannas krypin
Det var ett tag sedan som jag skrev om min ketojourney så jag kände att det är dags igen med en uppdatering. Tycker du att de här inläggen är snarkvarning, scrolla vidare. 🙂
I torsdags mätte jag mina högsta ketoner. Man ska vara på en resa i ketovärlden för att uppskatta höga ketoner….
… och lågt blodsocker.
På morgonen den dagen så tog jag sovmorgon och jag sov också en stund på eftermiddagen när jag kollade på fotboll med Rickard. Finns det något skönare än att få sova i sin älsklings knä? Jag tror inte det.
I vilket fall som helst så kände jag i kroppen att det nog var en del på gång så jag mätte mina värden. På bilderna ser du värdena. När man är ketos vill man ha höga ketoner och lågt blodsocker. Jag har redan skrivit tidigare om hur viktigt det är med balans. De senaste två dagarna har jag inte sovit ordentligt och det märks dels på mitt blodsocker och ketonerna. Testade i går kväll och ketosen är nästan obefintlig och mitt blodsocker är inte alls på den nivå som jag vill.
Jag känner inte att jag just nu behöver ändra något med kosten, jag är inte hungrig och jag får bra med energi från fetterna. Så var börjar jag då? Jo, jag ska börja med sömnen, komma i säng vid halv tio och stänga av datorn senast halv nio varje kväll.

Tema återhämtning

Publicerad den av Hannas krypin
Jag skrev (<–LÄNK) häromdagen om några tankar som jag fick när jag läste om återhämtning och också om mediciners betydelse i återhämtning. Fina Sara skrev då en kommentar som jag har funderat över vad jag ska svara på. Den får ett eget inlägg. Jag tänker att det inte finns några rätt eller fel i den här frågan. Jag delar bara med mig av mina tankar, jag har inget facit och det viktiga är att komma ihåg att alla är olika individer.
”Oj vilket, för mig, personligt och träffande inlägg det här är. Jag har adhd och medicinerar, samtidigt så har jag gått in i väggen. Jag var vuxen när jag fick diagnosen ADHD, jag har klara minnen från tiden utan och tiden med ADHD. Problemet med medicineringen är dels att den måste ställas in rätt annars är risken stor att man överpresterar (snarare kanske att man faktiskt klarar mer än innan och det är så skönt att man gärna tar i lite extra). Ja, det finns troligen få studier över hur medicineringen påverkar det fysiska men för många så är medicinering något som ger avsevärt mycket mer livskvalité än tidigare. Man hinner stanna upp och tänka innan man går på impuls, man får saker gjort istället för att sitta i något vakuum och prokrastinera (betala räkningar t.ex).
Om man inte är ”återhämtad” för att man behöver t.ex concerta för att fungera någorlunda normativt så skulle man kanske ses som utmattad från scratch?
Däremot, som utmattad med NPF-diagnos, så skulle jag aldrig ha kommit vidare utan att jobba med känslohantering osv det har varit A och O för mig.
Jag menar absolut inte att trampa någon på tårna. Jag menar heller inte att medicinering inte är viktigt eller inte gör nytta för många människor. För många är det skillnad mellan en fungerande vardag och en vardag som inte alls fungerar. Fungerar man inte utan sin medicin vid ADHD så är det ju klart att man ska fortsätta med medicinen. Just vid ADHD tänker jag inte på samma sätt kring återhämtning. ADHD är inte en sjukdom utan en funktionsnedsättning som kan ställa till stora problem i vardagen. Jag har ett barn med ADHD och vet lite om hur det är att leva med den diagnosen. Barnet har testat medicin men ville inte fortsätta då fördelarna inte övervägde biverkningarna. Då får man ta till andra knep istället för att få vardagen och skolan att fungera.
Mina tankar var mer kring medicinering vid psykisk ohälsa. Hur länge ska man hålla på med medicinering om man ändå inte kommer vidare? Finns det andra metoder då att prova som kan fungera bättre. När har man testat tillräckligt för att ”skrota” något som ändå inte fungerar.
Återhämtning betyder olika för olika personer och vad som är viktigt för mig behöver inte nödvändigtvis vara viktigt för dig och så vidare. Jag är för en mer individuell anpassning av vården. Att man inte stirrar sig blind på riktlinjer och ”så här brukar vi göra” utan att man vidgar blicken lite och vågar prova nya saker.
 

Kan min kost verka triggande för en person med ätstörningar?

Publicerad den av Hannas krypin
Jag kom att tänka på en sak. Som du vet så vill jag inte i min blogg skriva om vikt på grund av att det kan upplevas hetsande och ge stress och press. Men jag kom även på att jag ju äter en strikt kost med inga marginaler. Jag är öppen med hur strikt jag lever och jag funderar över om det också triggar den som har problem med ätstörningar. Jag kanske inte ska skriva så mycket om min kost? Även om min kost inte på något sätt handlar om viktminskning kanske den ändå kan upplevas som pressande och triggande. Eller hur upplever du mina inlägg? Triggande, hetsande, intressanta eller bara blaha.
Ketogen kost handlar på inget sätt om bantning utan om hormonoptimering och att läka kroppen inifrån och ut. Att äta naturligt och undvika det som är processat. Jag hoppas såklart på att du inte tycker det är pressande eller jobbigt. Alla gör ju som de själva vill och det är också okej.

Att mäta är att veta och att veta är trygghet

Publicerad den av Hannas krypin
Det här är inlägget är lite överkurs. Om man vill äta ketogen kost så är det inget måste att mäta blodsocker och ketoner. Men för mig är det en trygghet att veta vad som påverkar ketosen och vad som underlättar ketoadapteringen. (Ketoadaptera = ställa om kroppen till att drivas på fett istället för kolhydrater.
Vad mäter jag med?
Jag har två mätare. En som mäter bara blodsocker och en som mäter både blodsocker och ketoner. Att mäta är ingen billig affär men viktigt för mig.
Jag gjorde ett experiment idag. I min köttgryta blandade jag i både grädde och sedan även en grönsaksblandning med ärter, majs och paprika. Ärtor och majs vet jag är för mycket kolhydrater i för att kunna äta när man äter en ketogen kost. Kör man däremot LCHF så är det okej. Givetvis var mina ketoner nere på 0,7 och blodsockret låg på 4,7 en och en halvtimme efter lunchen. Så visst blir det påverkad. Efter ett sådant äventyr är frågan, kan jag snabbt få upp blodketonerna igen om jag äter en fettrik, proteinsnål och kolhydratfattig måltid? Eller måste jag börja om? Kan fotbollsmatchen som jag hade i eftermiddags få mig tillbaka på banan igen?
Det första jag gjorde efter matchen och var hemma igen var att kolla mitt blodsocker och såklart ketonerna. Ketonerna låg på 1,1 och blodsockret låg kvar på 4,7. Spännande värre. Slutsatsen av experimentet är att jag kan ”rädda” ketosen. Men vi får se om jag kommer till samma slutsats när jag har mer koll på vad som påverkar vad och vad som fungerar i min kropp.
Jag måste dock ta det lite lugnt med testandet nu. Det har blivit mycket den här veckan och mina stackars fingrar är lite sönderstuckna vid det här laget. Om du tittar noga på mina fingertoppar så ser du att de har blåmärken. Så, slow down girl!