
Att stoppa huvudet i sanden förbättrar inte världen.
Kommentar på mitt senaste inlägg….
Det verkar visst vara känsligt att inte vilja följa med i allt som händer i världen. I dagens informationsflöde förväntas man vara uppdaterad, engagerad och påläst – helst i realtid. Jag följer flera tänkvärda och intressanta personer på Facebook, personer som ofta delar insiktsfulla perspektiv på det som händer runt omkring oss. Men även dessa måste jag ibland ta en paus ifrån. Det blir för mycket, jag orkar inte ta in allt.
Jag har full förståelse för att man vill välja hur mycket man engagerar sig i världsläget. Det är inte likgiltighet – det är omsorg om sig själv. Att försöka bära hela världens smärta på sina axlar är ohållbart, både mentalt och känslomässigt. Det är omöjligt att brinna för allt samtidigt. Därför behöver man få välja sina fokusområden, sina hjärtefrågor. Det betyder inte att man inte bryr sig om resten, utan att man prioriterar det man faktiskt har kraft och möjlighet att påverka. Man kan inte göra allt, men man kan göra något – och det lilla är inte utan betydelse
Att vilja avskärma sig från världsläget för att skydda sin psykiska hälsa är, enligt mig, helt legitimt. Ibland behöver man få sticka huvudet i sanden, inte för att förneka verkligheten, utan för att få andrum. Det är inte ett uttryck för ignorans utan ett försök att värna om sig själv i en tid där det ständiga inflödet av kriser, katastrofer och konflikter riskerar att överväldiga oss. Att lyssna på sin gräns borde vara något vi uppmuntrar – inte skuldbelägger.
Det är mänskligt att behöva pausa, välja bort och ibland blunda för att orka öppna ögonen igen med förnyad kraft. Engagemang behöver inte vara konstant för att vara äkta.
Världen blir ju inte ett heller bättre av att du följer nyheterna. Jag slutade att titta på nyheterna under corona eftersom det kändes som skrämselpropaganda. Och har inte börjat titta sen dess.
Jag håller med. Fokus är alltid på det mest eländiga. Finns liksom inget mellanting.
Snacka om onödig kommentar. Att folk inte inser att personer gör sina val för att man själv mår bra av att göra dessa val. Personen borde inse att folk gör sina val av en anledning. Får jag gissa att kommentaren kom från samma person som gav saramadeleine en liknande kommentar.
Du har helt rätt!
Så sant som det är sagt! Och det finns olika typer av engagemang som är lika viktiga för den mänskliga helheten. Själv är jag bäst på relationer och försöker dra mitt strå till stacken när det gäller sådana. Jag kan inte lösa Nigerias eller Mongoliets problem, men jag kan uppmuntra människor till att bygga sociala nätverk för att på så sätt stärka hela samhället. Att tro att man själv står för världens frälsning och att man därmed är utsänd att få alla att komma till insikt kallas Messiaskomplex och anses vara ett narcissistiskt drag.
Relationer är det viktigaste vi har. Egentligen på alla plan!
Du är inte den enda som reagerade på bloggarens kommentar igår. Madeleine från Falun reagerade också starkt. Bloggaren är väldigt speciell och borde hålla sig till böcker. Hon har ju en bokblogg egentligen. Hon skrev nåt märkligt hos mig med, vilket hon kanske trodde att det var ironiskt…
Tycker det är svårt att bloggarens kommentarer ibland. Är det menat elakt, är det ironiskt eller är det bara att det i text ser annorlunda ut än bloggaren tänkt sig.
En tanke slog mig efter min första kommentar… man löser ju inget ang världsläget heller om man uppdaterar sig stup i kvarten… man mår möjligen bara psykiskt dåligt och är just.. uppdaterad. 😉
Exakt så!
Det förbättrar ju inte världen att vara orolig för allt som kan hända eller händer, tänker jag. Förstår precis hur du menar. Man måste sätta gränser åt sig själv. Kramar
Nej det tänker jag med!
Visst är det så och man ska göra det som man mår bra av. Under pandemin befann jag mig som lärare bland hundratals människor varje dag och var extremt utsatt för smitta. Då var jag mycket sparsam med att läsa om smittspridningen och hur dödsfallen steg dag för dag. Jag hade inte orkat med det. Sedan är det så att vi kan inte göra allas sorg till vår för då går vi under. Det innebär inte att vi struntar i det eller saknar empati. I vissa lägen behöver man värna sig själv medan andra mår bäst av att frossa i nyheter och läsa allt. Finns inget rätt eller fel.
Tråkigt svar men jag håller verkligen med. Man måste få välja själv på vilken nivå man väljer att engagera sig.
Jag håller med dig fullständigt, och gör nog ungefär som du. Det är ohälsosamt och ohållbart att suga i sig allt dåligt som rapporteras i världen. Dessutom är medias bevakning vanligtvis vinklad för att uppröra. För vissa verkar nyhetsbevakningen vara vägen till en mental härdsmälta. Jag har konstaterat att människor som jag känner som engagerar sig all in i allt hemskt som sker vanligen mår psykiskt dåligt och är arga, rädda och bittra. Jag bryr mig visst om andra människor och om vad som händer i världen. Men jag tänker inte låta allt elände påverka mig så att jag själv dras med. Så när jag skärmar av mig gör jag det med gott samvete, och så får folk tycka vad dom vill om det.
Jag brukar ha grundtanke att media alltid vill sälja. Vad säljer mest? Elände eller fint och positivt. Önskar det var det sistnämnda men så ser det ju inte ut tyvärr. Jag är helt med dig i ditt resonemang.
Självklart Hanna, ska man göra det som känns bäst för en själv. Det är nödvändigt att vara som en struts emellanåt för att orka gå med uppburet huvud igen.
Den här världen är allt annat än bra just nu
Jag är också en struts ibland, men för den skull väldigt medveten om hur verkligheten ser ut. Den finns där ändå…
Allt gott!
Ja! Man måste få välja hur mycket eller lite man engagerar sig. Man är ju alltid sig själv närmast.
Men HELT RÄTT! Man måste helt enkelt själv välja hur mycket man orkar ta in av allt som sker och pågår här i vår värld och det betyder inte att man är ngn struts, tvärtom.. Det betyder att man själv vet och kan sina gränser och sköter om sig själv och sin egen hälsa. Det är väldigt litet som den enskilda människan kan påverka, men ja, alla kan göra ngt litet. Ingen kan göra allt. 😊
Ja exakt!!!
Helt klart huvudet på spiken och pricksäkert Hanna, jag fick samma kommentar på Fem en fredag och blev förbannad. Vad sjutton vet människor varför man stänger av nyhetsflödet av för orsaker. Det är deras egna uppe i röven som styr när man skriver något sådant.
Jag som har lätt för att bli högkänslig, och sedan deprimerad undviker att läsa om allt ont i världen för att överleva. Visst kan jag sitta på Aftonbladet, Expressen, SVT och radion dygnet runt och fantastiskt följa allt elände i världen. Må dåligt som följd och inte våga leva. Men jag vill välja livet.
Vi får dessutom alldeles för mycket nyhetsflöde idag. Våra hjärnor bearbetar information som det sker precis bland oss. Vissa hjärnor kan sortera bort detta, andra som min hjärna tror hur mycket jag än försöker säga åt hjärnan att det är i USA tror den allt sker nästgårds. Högkänslig och PTSD är ju inte direkt är fantastiskt hjärna att leva med.
Nej för sin egen mentala hälsas skull måste man få välja hur mycket eller lite man följer med i nyheterna. De största händelserna når en alltid på ett eller annat sätt ändå.