Direkt efter jobbet möttes jag och Rickard upp på Ljunkans löparbana. Tanken var att springa 400metersintervaller. Lagom till vi sprungit uppvärmningen öppnade himlen sig. Kul *med viss ironi* tänkte jag men bra att jag får bygga på mitt pannben, att inte ge sig när förutsättningar runt omkring gör att det blir så mycket jobbigare. Tempot var tänkt att ligga runt 1,45-1,50 per intervall och på de första gick det riktigt bra men de sista intervallerna var så jobbiga och jag ville ge mig. Men vis av erfarenhet vet jag att om jag ger mig så kommer jag bara ångra mig. Bit ihop och kör, strunt samma om det går lite långsammare, så försöker jag tänka och det är en bra taktik. Då går jag alltid i från passet med en bra känsla. Hatar att ge mig och vet hur sur jag blir när jag faller för tröttheten. Jag är nöjd med dagens pass.
Hannas krypin
Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Men jag drömmer också om att plugga till sjuksköterska och det närmsta målet just nu är att plugga till specialistundersköterska inom intensivvård och akutsjukvård. Det ska jag ta tag i nästa höst. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!
Skulle behöva den där vinnarskallen just nu. Vet inte vilken kudde den har gått och gömt sig under …?