Godmorgon!
Igår var det dags att springa lopp igen. Jag och Rickard åkte ner tillsammans till Västervik för att springa Västervik city run. A som brukar vilja springa lopp ville inte den här gången.
Häng nere vid hamnen en stund innan det var dags att börja med de riktiga lopp-förberedelserna.
En selfie innan loppet under uppvärmningen. Även den här gången värmde jag upp ordentligt. Gillar att komma igång ordentligt innan startskottet går.
Så tio minuter till start då! Till slut gick startskottet och jag kunde springa iväg i mitt tempo direkt. Jag lär mig, hehe. Första kilometern gick galet långsamt, fast så upplevde jag det inte. Blev förvånad när jag tittade på min klocka. Så här kan vi inte ha det tänkte jag och försökte öka tempot en aning. Även i år kom jag in för varvning samtidigt som vinnaren i herrklassen spurtade in i mål. Det är helt klart det jobbigaste med att springa en bana med två olika tre kilometers sträckningar och sedan varva i målområdet. Samtidigt är det mycket folk där som hejar och peppar.
Här har man sprungit dryga 4,5 kilometer. Jag glömmer bort från varje år hur jobbigt det här loppet är. Från kilometer fyra till kilometer 5,5 (ungefär) går det uppför. Sen är det kullersten på vissa ställen med vilket suger ännu mer i benen.
Jag hade som mål att vara snabbare än förra året och det lyckades jag med. La på en ordentlig tempoökning de sista 300 meterna. Såg en kvinna på upploppet som jag kände att henne skulle jag komma om. Tog henne med kanske två meter kvar till målet. Men blev galet illamående som släpper snabbt. Jag är riktigt nöjd för jag var mer än minuten snabbare jämfört med förra året. Den som kom tvåa i damklassen var bara 12 år. Grymt ju!
Vacker kvällssol efter jobbet. Och ett väldigt vackert par med tycker jag.