Igår somnade jag ledsen, jag var ledsen när jag vaknade och jag kan inte direkt säga att jag är gladare nu. Regnet vräker ner utanför fönstret och det gör en inte direkt gladare. Jag har verkligen varit i en svacka länge nu. Det känns länge men är egentligen bara två veckor. Började förra veckan och saker och ting känns fortfarande jobbiga, till och med mer än då. Jag känner inte riktigt igen mig själv. Det är inte så här jag är, jag är inte den där personen som är ledsen flera dagar i rad.
Fick för ett tag sedan höra att jag skapar min egen skörhet. På ett sätt kan jag förstå vad personen menar samtidigt som mina reaktioner och känslor är en direkt reaktion på något annat i min omgivning. Jag vill ju inte vara den där personen som har tentaklerna utåt hela tiden och analyserar det som händer omkring mig. Så kul är det inte. Så hur ska jag då komma vidare? Jag behöver hitta verktyg för att kunna låta saker rinna av mig, att inte låta saker och ting sätta sådana griller i huvudet på mig…
Så bra, det låter som det har löst sig och du förmodligen känner dig lättad och inte lika ledsen längre.
Carin
Hoppas på det iallafall!
Låter inte bra att du är ledsen, två veckor är inte så lite. Hoppas du på något sätt kan komma tillrätta med det. Ibland kan man ha dippar av olika anledningar, är det t ex något på jobbet och man har en bra chef så behöver man ju prata med hen. Det är nog det bästa egentligen, att prata med någon man har förtroende för.
Jag tänker att jag låter det vara just nu så får vi se framåt hur det blir.
Är ingen psykolog, men tänker som så: Du verkar veta varför du är ledsen, eller?! Resonera med dig själv om anledningen och fråga dig om det är värt att vara ledsen för. Om du är ledsen på grund av en persons agerande – ta upp det med henne/honom. Rensa luften helt enkelt.
Du har helt rätt i att jag vet varför. Har pratat med berörd person. Tack! 💗