Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård.
Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!
Så kul det var att få komma tillbaka för terminens första pilates. Alla kurser är rejält nerbantade och i M:s stora lokal så fick vi alla plats.
Kvällens pilatespass finns nu även på Youtube. Jag sände live på Gymmix Linghem och upptäckte att klassen sparades på telefon. Hur bra som helst ju, då kan du också ta del av terminens första pilatestimme från där du bor. Eftersom jag filmade med mobilen är inte bildkvaliteten den bästa men man ser ju ändå. Om du kör mitt pass, skriv gärna en kommentar och berätta vad du tycker.
Idag kände jag att det var dags att springa lite igen. Jag har ju tyckt att det varit så tufft att springa vissa pass och mina 40 intervaller har inte varit att tänka på. Men idag kände jag skarpt att jag ville få lite längd och flås så bestämde mig för att köra mina 40 intervaller men att då sänka farten istället. Så det blev tio av varje i farterna 14,3km/h, 15,3km/h 16km/h och 17km/h. Det visade sig vara ett framgångsrecept. Så glad över att der gick så bra.
De senaste passen har verkligen fått mig att få lite självförtroende igen. Underbart ju!
Godmorgon! Jag sitter här i köket i min fluffiga tröja och glittriga träningstights. Det är svinkallt i köket, blir alltid iskallt på nätterna när det är minusgrader. Det är fortfarande lite skumt ute men solen anas och en blå himmel. Perfekt idag ju när jag är ledig. Gårdagen var en lite konstig dag sett till mitt mående. Det händer titt som tätt att jag får blodtrycksfall, särskilt när jag slarvar med att dricka men inte som igår, det var något helt annat. Det var skönt att få komma hem och inta soffläge. Bad Rickard komma och hämta mig och så blev jag så sugen på semlor. Så vi stannade på ett ICA här i stan. Men vilken besvikelse, jag äter alltid locket först och i den här semlan var det i princip obefintligt, bullen var torr och knappt någon kardemummasmak. Vaniljcremen var det enda som var gott men det var för lite av den varan. Det var sådan besvikelse, så aldrig mer ICA signalens semlor!
Idag är det dags att dra igång min pilateskurs i Mjölby. Det har funderats fram och tillbaka om det går att göra det coronasäkert och ja det gör det. Vi har dragit ner antalet platser, tidigare har det varit tjugo platser på alla kurser, nu är platserna minskade till mindre än hälften. I den stora lokalen går det alldeles utmärkt att hålla minst tre meters avstånd till varandra. Så vi bestämde oss för att köra. Alla behöver pilates i sitt liv! Det blir skönt för egen del att få in kontinuiteten i pilatesträningen igen. När jag inte har en fast tid i veckan är det lätt att hitta annat att göra istället. Trots att jag älskar det. Jag ska sitta idag med att planera lite nya övningar. Jag har mina stammisar som behöver få lite nya godsaker. Nu ska jag ställa mig och baka lite scones till frukost. Vad ska du göra idag?
För drygt 1½ år sedan så skrev jag i bloggen om att jag kände mig andfådd i vardagen.Jag har inte gjort något åt det fast mina nära och kära (läs Rickard) tjatat på mig om att göra en astmakontroll. När jag blåser i en PEFmätare (mäter lungfunktion kan man säga) så har jag kapacitet som en 60-70åring. Vilket är extremt konstigt eftersom jag tränar som jag gör. Igår hade jag iallafall tid på vårdcentralen och jag fick lämna lite blodprover och så kommer jag få tid för att göra en spirometri. Då får vi se min lungkapacitet. Hoppas på att det inte dröjer alltför länge innan jag får komma.
Idag var jag med om en lite läskig händelse. Jag var med på en undersökning där det skulle tas prover från körtlar i lungorna. Jag tyckte inte att det var så obehagligt men det tyckte däremot min kropp. Jag känner hur jag börjar bli yr, fick ont i magen och jag försöker fokusera på att andas. Smög av mig munskyddet lite diskret för att kunna andas bättre. Hjälpte dock inte. Jag visste att ett blodtrycksfall var på väg så jag satte mig ner på en pall. Det hjälpte dock inte utan jag satte mig på golvet och då larmade de så en sjuksköterska kom och hämtade mig. Jag var alldeles kallsvettig och helt vit i ansiktet. När jag då skulle gå känner jag hur det inte går längre. Jag hinner ut i korridoren, säga till sköterskan att det här går inte och så svimmade jag. När jag vaknar till ser jag längre bort några patienter som tittar på mig och jag får hjälp in på en brits där jag får vila upp mig. När jag kommer tillbaka till avdelningen säger en av eleverna att jag var blå om läpparna. Det trodde jag inte riktigt på men kikade i spegeln och jo, visst var jag lite blå fortfarande fast jag ändå kände mig okej. Undrar då hur jag såg ut när jag låg där på golvet helt väck. En sak är säker, jag ska inte börja jobba på operation. Jobbigt läge om jag skulle svimma på operation. Men jag funderar faktiskt på att leta upp videos på undersökningar och försöka härda mig lite. Kom att tänka på en elev som jag hade på mitt gamla jobb som svimmade när jag la om ett trycksår. Det är rätt vanligt ändå att kroppen reagerar så….
Halloj! Då har veckans första dag snart passerat. Jag har känt mig pigg idag men fick såklart höra att jag såg trött ut. Undrar hur jag då ser ut när jag verkligen är trött…. 😜 Imorse var det så isande kallt. Den absolut kallaste dagen den här vintern, uppemot 16,5…. Eller hade vi kallare i helgen förresten? Äsch spelar roll. Jag hade trippla brallor så mina ben var inte som isbitar iallafall. Alltid något hehe.
Soffan är ett bra hjälpmedel för att fördjupa stretchen. Helt klart bästa stretchen för mina stackars baksida lår. De behöver mycket kärlek men får inte alls så mycket som de skulle behöva….
Jag och Rickard pratade i helgen om att göra ett maxpulstest. Enligt matematiska beräkningar (220-ålder) så har jag en maxpuls på runt 183. Den pulsen kom jag upp i under lördagens pass vilket kändes alldeles för högt i förhållande till ansträngningen. Så idag var det dags. Jag tog på pulsbandet och värmde upp. Därefter körde Rickard hårt med mig. Fart och lutningen varierades, först i lugnt tempo och sedan blev det hårdare allt eftersom klockan på bandet gick. Efter slit konstaterades att den matematiska beräkningen stämde bra på mig. En lärdom är att jag kommer ner snabbt i puls i vila vilket ändå tyder på att jag är mer tränad än vad jag upplever. Kul lärdom!
Nu är den här helgen snart till ända. Det har varit en bra helg och jag har verkligen fått ladda mina batterier. Det gör världens skillnad när jag kommer i säng tidigt och faktiskt somnar. Den här veckan (inräknat ikväll) kommer jag ha kommit i säng tidigt fem av sju kvällar. Det är riktigt bra för att vara jag.
Känsla: Kort sagt, jag mår bra. Bästa veckan på länge sett till mitt mående.
Fokus: Mycket prat om covidvaccin. I vanliga fall tar det 10-15 år att utveckla ett vaccin med hela processen med forskning och kliniska försök. Nu har hela processen att ta fram coronavaccinet tagit knappt ett år att slutföra. Jag tycker att det är obehagligt att tänka på. Vi har inte sett några långtidseffekter. Folk förstår inte motståndet, jag i min tur förstår inte hur man kan vara villig att spruta in ett vaccin i kroppen med en ny teknologi som vi inte vet några effekter av i längden. HÄR finns iallafall intressant fakta kring hur det ändå är möjligt att framställa vaccinet så snabbt.
En tänkvärd intervju:
Mest lästa inlägg:
Outfit: Bara träningskläder…. Fem positiva från veckan:
– sol och minusgrader
– att jag fått till en bra träningsvecka.
– att jag fått tillbaka lite av träningsglädje och att få känna mig pigg.
– att jag nått mitt mål som var att få flera nätter med bra sömn.
– att få vara tillbaka på ”lungan”.
Träning:
Måndag: 6 km promenad
Tisdag: 10 minuter uppvärming, 4*4 minuter med tabataintervaller. Marklyft och explosivitet.
Onsdag: Promenad till och från pendeln. Torsdag: 20 intervaller i varierande fart, totalt 7 kilometer med uppvärmning och nedvarvning. Efteråt sände jag pilates live i 40 minuter. Det blev dock ett litet snöpligt slut för helt plötsligt märkte jag att det sändningen brutits. Undrar varför det blev så. Fredag: Lördag: En intervallstege på löpbandet: 1400-1200-1000-800-600-400-200 med två minuter vila mellan varje. Totalt blev det en runda på drygt åtta kilometer med uppvärmning och nedvarvning. Söndag: Jag planerar att träna ett pass pilates ikväll.
Veckans godaste: jag kan inte bestämma mig för om det var semlan jag åt i går eller den vegetariska röran som jag åt till lunch i fredags ihop med bakad potatis.
Vilken fantastisk ledig dag jag har haft. Känner mig alldeles kvittrande och sprudlande. Jag och Rickard ska nu vila ögonen på den svenska filmen ”en del av mitt hjärta”. Tycker den är lite småmysig. Den mest otippade kombon till kvällsmat blev det: mackor med stekt ägg, falukorv och skivad leverpastej. Och ett par gurkskivor på toppen. Faktiskt riktigt gott! Men det låter ju lite knasigt, haha.
Jag och Ida gick ut för att åka pulka. Temperaturen steg och Ida ville så gärna åka med mig. Hon ville verkligen att vi skulle åka hela vägen nerför backen och upp över vägen. Det gjorde vi varje gång. Ser du människorna långt där nere? Det gick fort i backen, kom hela vägen dit + en bit till. Men idag var det lite läskigt. Ett barn som var ensam (bara med sin kompis, skulle gissa på Idas ålder) gjorde en rejäl vurpa och slog i munnen/näsan. Blodet bokstavligen forsade. En förälder följde med det barnet hem. Ett annat barn hade oturen och slog huvudet i lyktstolpen som är på andra sidan vägen. Det gick bra som tur var. Usch, en olycka händer så lätt.
Efter pulkaåkningen högg jag in på min vaniljsemla. Jag var så galet sugen! Det kan också ha råkat bli en extra nocco idag… Suck alltså.
Pulkaåkning, en nocco och semlan blev iallafall en riktigt bra uppladdning inför kvällens löppass. Jag var inte helt hundra på att träna idag men medan Rickard sprang sitt pass så fick jag feeling. Så jag körde samma pass: en intervallstege där jag successivt minskade intervallen för varje stege.
1400 meter
1200 meter
1000 meter
800 meter
600 meter
400 meter
200 meter
För varje intervall ökade jag hastigheten med 0.3 km/h, började i 11 km/h det vill säga 5,27 min per kilometer. Jag brukar alltid lyssna på musik när jag springer men idag tittade jag på serien Glee (är inne på säsong två, har väl sett ungefär halva) och vilken bra distraktion det var från det jag höll på med. Grymt nöjd med dagens pass.
Godmorgon, hoppas att du mår bra! Jag har sovit så gott i natt så jag känner mig så pigg och glad! Redo för en ledig helg!
Jag rörde ju runt i grytan lite igår med mina inlägg om vaccination. Som helhet en bra diskussion tycker jag, sen finns det ju ett par kommentarer som jag låtit gå igenom fast de är extremt ”ocharmiga”. Jag får väl kanske skylla mig själv lite som ger mig in en så het potatis som covid och vaccination. Vi får väl se om jag skriver mer framöver eller om jag lämnar det här.
Igår kväll såg jag och Rickard den nya Beckfilmen, Den förlorade sonen. Jag tycker helt klart att det är den bättre av de nyare Beck-filmerna även om jag saknar lite att Martin Beck är den som leder utredningarna. Jag ska inte säga mer om det. De gamla Beck då Gunvald fortfarande levde är helt klart bäst.
Idag är det riktigt kallt. Vi får se om det blir mildare senare. Ida är lovad pulkaåkning och att få sitta i mitt knä men går temperaturen inte ner under tio minus, helst åtta så blir det inget med det. Vill inte att vi ska förfrysa oss. Det är inga små backar vi har så det går undan så fartvinden kommer göra att den upplevda kylan blir värre.
Igår var det dags att länka sin blogg i FB-gruppen. Utöver jag så var det en person som delade sin blogg. Det var fina Amanda som den här gången berättade om sin lördag med ljudbok, promenad och lite annat. HÄR kan du läsa hennes inlägg.
Vilken månad tycker du alltid känns längst? Hm, det får nog vara november trots att både jag och Ida fyller år. Det enda minuset med november är mörkret, annars är det en mysig månad med all väntan på adventstid och julemys.
Vilken tid på året går fortast? Sommaren. Bästa känslan är någonstans där i maj/juni när jag vet att jag fortfarande har det ljusa och varma framför mig.
Älskar pionernas tid!
När på året är du som gladast? När det blir riktig vinter med snö och minusgrader och jag kan åka pulka med barnen. När det är soliga dagar och såklart sommaren. Men det får inte vara för varmt för då gnäller jag på det.
Hur skulle ditt år se ut, vädermässigt, om du fick välja? Januari, februari och mars, då vill jag ha snö och minusgrader. Sen där i slutet på mars vill jag att all snö och is ska töa bort direkt. Jag vill ha en lång vår där allt kommer stegvis så det inte blir en explosion direkt. Jag tycker också att det perfekta sommarvädret är när sol på dagarna och regn på nätterna.
Efter sommaren 2018 uppskattar jag regn på sommaren på ett annat sätt. Därmed inte sagt att jag vill ha regn jämt utan det ska vara lagom. Sen vill jag ha en fin september där det stegvis går mot höst, kallt och mörkare tider. Jag skippar gärna höststormarna och sen där i början på november vill jag att snön kommer och så vill jag ha riktig vinter fram till mars.
Vilken är din favorithändelse som återkommer varje år? Semestern! Då jag får koppla av och vara med familjen och ta dagen som den kommer.
Fem en fredag är Elisas påhitt. Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.
Jag visste att jag gav mig ut på djupt vatten när jag började skriva om mina tankar kring vaccinering. Någon skrev om att WHO har angett vaccinationsmotstånd som ett hot mot världshälsan. Som jag förstod artikeln när jag sökte på det så handlade det inte om covid utan motståndet mot det allmänna vaccinationsprogrammet (Källa) och det är inte samma sak. Jag är inte emot vaccinering! Alla mina tre barn är vaccinerade vilket för mig är en självklarhet att göra. Men det är gamla välbeprövade vacciner och det är inte samma sak som att ta ett vaccin som tagit ett år att få redo. Vi har ingen aning om långtidseffekter, hur länge skyddet varar (läste något om sex månader vilket i sammanhanget känns som ett väldigt kortvarigt skydd.
Iallafall, det tog bra lång tid innan jag bestämde mig för att ändå skriva att jag inte vill vaccinera mig. Och det här inlägget ska egentligen inte i huvudsak handla om vaccination utan snarare människors syn på individer som gör andra val än vad många önskar. Det finns inget sans och vett. Människors fula trynen visar sig verkligen. Det är som att där pandemin började gick också vettet ur. Klimatet hårdnar, hur har vi blivit mot varandra? Det här synsättet är för mig mer skrämmande än själva viruset. Vi ska vara så toleranta och accepterande mot människor men det är bara så länge man har rätt åsikter och rätt värderingar. Nåde den som vågar tycka till och visa att den ser på saker och ting annorlunda och gjort andra val än normen.
Hittills i debatten har jag läst om hur man som ovaccinerad inte ska ha rätt till sjukvård. Man ska inte få jobba med sjukvård. Någon region pratar om att man inte ska få åka på externa utbildningar och konferenser som ovaccinerad. Vilket jag redan skrivit. Det är för mig en skrämmande människosyn och om man börjar ”sålla”. Var kommer vi till slut hamna? Det ena kommer onekligen leda till mer och mer begränsningar. Det är inte ett samhälle jag vill ha. Jag vill ha ett samhälle där det är okej att tycka olika, att man kan hålla en öppen debatt utan det här ”vi mot dom-tänket”.
Min arbetsplats är inte en prioriterad personalgrupp i dagsläget, trots att jag jobbar med svårt lungsjuka patienter som definitivt tillhör riskgruppen att bli svårt sjuk i covid. IVA, akut- och pandemipersonal är prioriterade. Inte ens när jag var på pandemin så blev jag som extern erbjuden vaccinet.
Har du inte hängt med? Här finns mina inlägg kring vaccination.
Outfit: Bara träningskläder…. 
Godmorgon, hoppas att du mår bra! Jag har sovit så gott i natt så jag känner mig så pigg och glad! Redo för en ledig helg!
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.