Att det är första maj

Nu har jag varit hemma en stund  och sitter i soffan och äter knäckebröd med smör och ost på. På tv:n går noll tolerans. Den gamla filmen som jag sett hundra gånger vid det här laget. Med en liten överdrift såklart. Jag tycker fortfarande att den är väldigt bra. 
Månadens första träningspass blev att cykla till jobbet, hade tänkt cykla hem med men så var jag tvungen att hjälpa till med en sak så då kände jag att det blev så sent. Rickard var snäll och kom och hämtade mig och cykeln. Behöver krypa ner nu eftersom jag jobbar imorgon med men känner mig fortfarande relativt pigg. 

Från en sak till en annan men som jag ändå funderat på ett tag. Varför är man som vaccinerad så rädd för den som inte vill vaccinera sig? Om nu vaccinet fungerar som det ska så har man ju ingenting att oroa sig för. Det är så ologiskt men det är väl lite så det är kanske. Rädsla gör att man slutar tänka förnuftigt. Vad finns det för mening med att vaccinera sig om man man fortsätter att vara rädd och inte lita på att man har ett skydd. Ja, bara lite kvällstankar så här innan jag ska krypa ner. 

För mig blir det ingen skillnad

Godmorgon!
Efter masked singer igår så gick vi och la oss. Jag somnade direkt trots tupplur på soffan ett par timmar och sov till halv nio. Välbehövligt! Det tar verkligen på krafterna att jobba natt.
Jag skrev igår om östergötlands personliga lockdown och egentligen blir det ingen skillnad för mig. Jag är redan restriktiv med vem jag träffar. Jag gör få undantag så hårdare restriktioner gör ingen skillnad. Ända sedan pandemin började så har jag blivit så tjatat på om att hålla avstånd och inte träffa folk så det sitter i ryggmärgen.
I början av pandemin var jag faktiskt lite rädd och visste inte hur det skulle bli med allt. Att då hålla avstånd och inte träffa folk var så självklart och jag var en av de här som blev irriterade på de som inte bryr sig. Nu är jag inte rädd längre, dels för att jag har mer kunskap och för att för majoriten som får sjukdomen är det inte värre än en vanlig förkylning.
Att regionen gick ut igår med personlig lockdown tror jag egentligen inte handlar om att sjukdomen är livsfarlig för de flesta utan om att en nedbantad vård ska få en chans att hinna med. Personalen är utsliten och säger upp sig. Att de ska få en chans att hinna med.
Det är ett stort problem men det har politikerna byggt upp för under flera år. Jag har skrivit om det förr men man inte spara på sjukvården. En vacker dag får man äta upp det. Som nu. Nu ser man verkligen konsekvenserna av vad flera års personalflykt gjort med vården.
Därför blev jag så irriterad när jag läste om att digitaliseringsministern vill lägga 30 (!!!) miljoner på utvecklingen av ett vaccinpass. I en regeringsbudget är kanske 30 miljoner en droppe i havet. Men jag tänker att för de pengarna kan man anställa fler huvuden inom vården. Det är ju där pengarna behöver satsas. Nu och inte sen.
Det är lördag och det innebär länka till andra bloggar. Trevlig läsning. Kanske hittar du någon ny favorit.
 

Fem en fredag vecka 17: Kunskap

Det känns som godmorgon för mig men det är ju lunch. Tiden blir helt konstig efter att ha jobbat natt. Idag gick Region östergötland ut med personlig lockdown i två veckor framöver. Det innebär att man bara får träffa närmsta familjen, det vill säga de man bor med och om man kan så ska man jobba hemifrån. Smittspridningen är just nu katastrofal och för att sjukvården ska ha en chans att hinna med behöver alla ta sitt ansvar. Kanske går lite emot ett tidigare inlägg där jag delade ett inlägg om att ta bort restriktioner och öppna upp, då var läget dock inte lika allvarligt som nu.
Jag ser också hur jag och mina kollegor sliter, hur vi är underbemannade, hur folk blir drabbade av andra sjukdomar. Andra sjukdomar tar inte en paus bara för att vi är mitt i en pandemi. Fortfarande blir inte majoriten allvarligt sjuka men tillräckligt många för att en redan nedbantad vård ska bli ännu värre. Vi räcker inte till och om den här vårdtyngden fortsätter så kommer vi snart inte ha någon sjukvårdspersonal. Därför måste vi alla göra det vi kan.
Jag har dock inte ändrat mig varken med vaccin eller vaccinpass. Jag tycker fortfarande att vaccinpass är bland det dummaste som regeringen just nu slänger en massa pengar på. Särskilt eftersom vaccinet inte ger en livslång immunitet. De räknar med att man kommer få vaccinera om sig precis som med vanliga säsongsinfluensan. Man vet heller inte hur länge man har skydd. Eller har du läst någon annan information så får du gärna dela med dig till mig. 🙂
Så med det sagt tänker jag fortsätta inlägget med Elisas fem en fredag. Den här veckan är temat kunskap.
  1. Vad är något du håller på att lära dig? Jag är nog på sätt och vis den eviga studenten eftersom att jag alltid vill lära mig mer om det mesta. Men just nu är det pilates som jag djupdyker i.
  2. I vilket ämne vill du förkovra sig mer? Människokroppen och hälsa. Men också mer om pilates. Jag vill lära mig mer om hur man kan boosta sitt immunsystem, hur man kan jobba med friskvård.
  3. Karriärmässigt, vad ville/vill du egentligen bli? Jag ville bli barnmorska efter att första barnet föddes. Nu är jag alldeles för rädd för förlossningar och skulle inte kunna tänka mig att förlösa ett barn. Däremot finns drömmen om att bli sjuksköterska kvar.
  4. Hur får du din kunskap? Jag läser mycket och jag så fort jag får en fundering så tar jag reda på mer kring det.
  5. Vad skulle du behöva bli bättre på? Lite mer tänka först och prata sen och inte som nu då jag alldeles för ofta gör precis tvärtom.

Att ha ont i magen

Godmorgon! 
Hoppas att du mår bra och att du har sovit gott. Det har jag, men jag är trött så bara barnen kommit iväg till skolan så ska jag krypa ner i sängen och försöka sova några timmar inför mitt nattpass.
Vet du vad jag gjorde igår? Som om det inte räckte med styrketräningen igår så körde jag också 50 minuter pilates. Älskar att jag fått tillbaka gnistan och viljan.
Något jag älskar mindre är att jag har haft så ont i magen den här veckan. Jag tål inte kiwi men så har jag perioder (som nu) då jag äter ändå och jag får alltid ångra mig. Det gör så ont! Jag har en flaska med Forevers aloe vera i kylen så idag känns som en bra dag att börja. Även om jag mår illa av tanken på allt som rör mat just nu. Jag tänker alltid att det säkert går den här gången men det funkar inte så och det konstaterar jag varje gång. Så dumt! Ibland är det svårt att lära gamla hundar att sitta…..

Att njuta av en skål med jordgubbar

Godmorgon!
För en stund sedan så ringde min samordnare på jobbet och frågade om jag vill jobba i natt eftersom den som skulle gjort det blivit sjuk. Men jag sa nej, det räcker med imorgon natt och sen jobba mina ordinarie pass i helgen. Jag hade ett tag problem med yrsel och lågt blodtryck, om jag får spekulera lite fritt så tror jag att det var en konsekvens av att jobba tre nätter i sträck. För idag känner jag mig så där konstig igen. Så jag behöver ta det lite lugnt med nattjobbet. Även om de extra pengarna hade suttit fint. Det får bli en annan dag.
Jag hade precis ätit upp min frukost, ställde in keso och skinka i kylen och så ser jag mina jordgubbar som vi köpte igåg efter promenaden. De måste jag ju smaska i mig fast jag redan ätit frukost. Jordgubbar är helt klart sommar för mig!
Dagens planer: jag vill träna något, lära mig mer om pilates och tidinställa inlägg till bloggen. Får se hur mycket av det som blir.
Önskar dig en fantastisk dag! Här skiner solen, underbart!

En sammanfattning av dagen

 

– Gick av nattpasset vid sju imorse och fick skjuts hem av Rickard
– Kom hem, åt frukost och barnen knallade iväg till skolan.
– Sov ca tre timmar. Ska ju inte tillbaka så då kan jag slarvsova lite så jag somnar ikväll.
– Appropå slarv så blev lunchen  slarvig den med: äggmacka och falukorv.
– Fokus på pilates, deltog i en inspelad workshop och lärde mig en massa nytt.
– Jag och Rickard gick ut på en riktigt lång kvällspromenad. Dryga åtta kilometer blev det.
– Stötte på en av sjuksköterskorna på mitt gamla jobb så vi pratade en stund. På coronaavstånd ska jag lägga till.
– Det enda jag ville ha till kvällsmat var riskakor med keso på så det blev det. 
 

Att drömma om sängen, värme och Gotland

 

Godmorgon! 
Snart får jag åka hem efter nattpasset. Är helt galet trött och frusen. Jag sitter här under en filt men fryser ändå. Ute är det två minusgrader. Trodde det skulle vara plusgrader  men inte då. Det är ju ändå snart maj. Just idag känns det som att det kommer dröja lång tid innan det blir sommar och varmt igen. Det finns nog heller ingen gång som jag längtar så mycket efter att få krypa ner i sängen som jag gör efter ett nattpass. Tiden kryper fram just nu…. Jag är ledig imorgon och sedan jobbar jag torsdag natt och helgen. Tuff vecka men snart är det semester. Sju veckor kvar och jag har nu börjat räkna ner så smått. Förra året tog både jag och Rickard bara två veckors semester eftersom  man ”ändå inte fick göra något”. Trots corona kom vi iväg till Gotland eftersom de lättade på reserestriktionerna. Hur underbart var inte det. Har sådan längtan att få åka dit snart igen. Haha, jag längtade tillbaka innan vi ens hunnit kliva på båten som skulle ta oss hem….

Att starta en träningsstreak kanske…

Hej! 
Här sitter jag på jobbet och ska jobba mina timmar. Precis som natten till idag så jobbar jag i natt med. Förra natten var tuff och där vid tvåtiden kändes det som att klockan stod stilla. Så idag har jag med godis, jordgubbar och tomater så jag har något att tugga på när jag blir trött. Beroende på hur natten blir kanske jag skriver något/några inlägg till bloggen med. Eftersom jag sitter vak kan det bli en del tid då jag inte gör något särskilt. 
Jag har fortsatt på min rörelsevarjedag-streak och tog cykeln till jobbet. Check på 13 kilometer. Det var perfekt väder. Skapligt pigga ben och ingen motvind, men så hurtig kommer jag inte vara inorgonbitti. Då får Rickard komma och hämta mig. Jag funderar dock på att ge mig själv en utmaning och fortsätta med rörelse varje dag i trettio dagar. Med dagens bravader är jag på dag 13 isånafall.  

Att besöka Ågelsjöns naturreservat

För ett tag sedan såg jag att en av mina instagramvänner var i Ågelsjöns naturreservat. Det ligger bara drygt 30 minuter från oss så det kändes givet att åka dit. Idag bar det av. Det finns en led som går hela Ågelsjön på 10 kilometer men det kändes lite häftigt för barnen, särskilt den minsta. Så vi  tog en runda på två kilometer, Borgareberget där vi klättrade uppför berget. Alltså wow! Fantastiska vyer och jag är svag vad gäller att gå på såna här platser. Älskar det!

Utsikten var hisnande över Ågelsjön. När vi kom tillbaka till bilen så knallade vi ner till sjön där vi fikade en stund. Ågelsjön är en så kallad sprickdalssjö vilket ger de skarpa förkastningsbranterna som omger sjön.
I början av 1900-talet låg det också ett gammalt sågverk här och det är häftigt att se ruinerna från sågverket samtidigt som naturen fullkomligt tagit över.

Att besöka Alvastra klosterruin och Omberg

Godmorgon!
Och bättre sent än aldrig! Jag lovade ju fler bilder från vår tripp till Alvastra och Omberg så här ett gäng bilder. Missade skriva men Jenny undrade var Alvastra ligger och det ligger precis vid foten av Omberg kan man säga.
På somrarna så är det här en fanstastisk lavendelträdgård. Förra gången vi var här så var det en ung kvinna med fantastisk sommarklänning och en vid hatt på huvudet som blev fotad. Jag var fräck och tog en liten smygbild på dom. Vet dock inte var den bilden är just nu så kan inte visa den för dig.
Jag tycker det är spännande att strosa omkring här och fundera över hur de levde. Hur kallt det var på vintrarna och hur stora rummen var. I ruinen så här ser allt så pluttigt ut.
Murväggar i innanvårenkommermedgrönska-skrud.
 Vet du vad det här är för växt? Det fanns massor. På somrarna brukar det alltid vara gigantiska rabarberliknande växter så det kanske är den växten som är på väg upp.

Pust! Färden gick vidare till Omberg och upp mot hjässan. Det är rena träningspasset att knata upp här och jag och Rickard pratade om att springa uppför Omberg. Men man orkar nog bara en tur upp. Vi har även pratat om att gå Omberg runt. Finns en vandringsled på drygt två mil och det är ju lite långt för Ida och jag vet inte om grabbarna är så pepp på det så det blir en utflykt för mig och Rickard.
Här ligger en av borgarna, det finns visst tre stycken, hade jag vetat det så hade jag velat leta reda på de andra med. Jag tror iallafall att det här är den största som är 500*200 meter. Från den här vyn ser det mer ut som en hög med stenar.
Fikastund uppe på hjässan. Äpplen är extra goda när de inmundigas utomhus tycker jag.
Under tiden vi var där sprack det upp ännu mer så vi fick njuta av fantastisk kvällssol på vägen hem.
Hopp och skutt och lek! Ida trivdes som fisken i vattnet och ville inte åka hem.
Som sagt, fantastisk kväll! Uppe i tornet har de satt upp skyltar med olika landmärken. Det är kyrkor och andra viktiga kulturminnesplatser. Spännande att läsa!