Kategori: Min vardag

Jag vill varna redan nu för att det här kommer bli ett långt inlägg med många bilder. Kunde inte välja….

Jag och Rickard har länge varit sugna på att gå den längsta rundan i Tivedens nationalpark: trehörningsrundan. Den går hela vägen runt sjön trehörningen och passerar alla entréer i Tivedens nationalpark. Leden är 9,5 kilometer lång (med våra avstickare blev det elva kilometer) och beskrivs som bitvis krävande. Personligen så tycker jag inte att det är den tuffaste leden som jag gått. Att följa leden är väldigt lätt. Det finns tydliga lila markeringar så att gå fel är svårt. Enligt beskrivningen av rundan ska det fattas markeringar vid något ställe men det upplevdes aldrig som något problem. Det var bara att följa stigen och vattnet som var vår ständiga följeslagare förutom dryga två kilometer från huvudentrén till entrén ösjönäs. I Ösjönäs finns det bland annat en höghöjdsbana. Lät ju riktigt spännande att klättra där.

Jag är väldigt duktig på att hitta svamp. Det vill säga svamp som jag inte har någon aning om vad det är för något. Den där gula svampen såg riktigt god ut. Dock så har jag stor respekt för svamp och skulle aldrig plocka annat än kantareller och olika sorters soppar.

Vi gjorde en del avstickare, bland annat till jättegrytan. Det stod på skylten att det skulle vara en sträcka på 300 meter men så långt var det inte. Det gick snabbt att gå och snart var vi tillbaka på leden runt trehörningen. En avstickare blev riktigt tuff, tärnekullerundan som startar vid entrén vitsand och sedan är 1,5 kilometer lång. Där hittar man vitsandsgrottorna. Först trodde vi att vi redan hade gått förbi dom. Men vad lite vi visste haha. Här ska man alltså gå in. Se nedan:

Jag rekommenderar gå åt andra hållet så man får det här tuffa partiet uppför istället för nerför. Här blev jag helt lyrisk. Älskar att klättra på såna här ställen!

Bilderna ovan är från tärnekullerundan. Så häftigt att gå i denna makalösa natur! Det var verkligen kontraster mot trehörningsrundans mer beskedliga stigar och branta stigningar.

När det är dryga 1,5 km kvar till huvudentren så kan man välja om man vill gå förbi stenkällan eller en annan väg som var 400 meter längre. Det var såklart givet att gå via stenkällan. Den vägen är kortare och vem säger nej till mer dramatisk natur? Inte jag i alla fall.

Nu har vi fått se en hel del av Tivedens nationalpark och det som vi rekommenderar om man vill ha häftiga upplevelser är att gå stora trollkyrkorundan, tärnekullerundan och såklart inte missa stenkällan.

Måste avsluta med en sista bild. Den där stora klippan var det riktigt läskigt att stå under.

Vad ska jag skriva om i kväll? Det är frågan…. Jag skulle kunna berätta om att jag blev orimligt provocerad av en sak. Så där så att en person som egentligen inte känner mig såg att jag var arg. Jag har helt klart inget poker face. Jag skulle också kunna berätta lite kort om att jag och Rickard var på föräldramöte på I:s skola. Första föräldramötet på flera år faktiskt. Inte för att vi inte velat utan för att det inte varit något möte på flera år. Det kom ju en pandemi i vägen och sen har vissa saker inte kommit tillbaka. Eftersom jag var på föräldramöte har jag heller inte tränat. Däremot har jag stoppat i mig både chips och ostbågar. Jag brukar aldrig vilja ha chips men nu i sommar har jag fått cravings på just chips.

Hur som helst så tar jag helg nu. Jag har tre lediga dagar framför mig, det har varit en slapp och bekväm vecka. Nästa vecka blir mer jobb men det tar vi då. Det enda jag har planerat i helgen är att jag ska döma en fotbollsmatch. Hoppas på fint väder med så vi kan grilla den där grillbiten som ligger kvar i frysen. Vad ska du göra?

Snart måste jag nog inse att hösten är här vare sig jag vill eller inte. Det är sista veckan i augusti och dagarna blir märkbart kortare. Solen sjunker tidigare för varje kväll och skymningen dröjer sig kvar längre än vad jag vill erkänna. Det känns tydligt att luften är kallt. Det är bara solen som värmer.

Egentligen tycker jag om hösten. Naturen bjuder på sprakande färger, där det gröna successivt ersätts i nyanser av gult, rött och orange. Luften blir klar och det är lättare att andas djupt och fylla lungorna med frisk luft. En luft som känns helt annorlunda jämfört med sommarens värme.

Men ändå… Känslan av vemod kommer som ett brev på posten. Min ständiga följeslagare när sommaren går mot sitt slut.. Som jag alltid längtar efter att få hålla kvar solens sista strålar. Hösten är vacker men påminner så tydligt om tiden som går, om nystart att vintern väntar runt hörnet.

Ska vi ta en kik och titta på vad jag gjort just den 25:e augusti under en femårsperiod? Vi börjar med 2024. Bilderna är från just 25:e augusti genom åren.

Då gjorde jag faktiskt inget särskilt mer än jag var i en bokläsarperiod och var fast i boken ”kvinnorna vid Cane River”.

2023 spelade vi bowling, hela familjen tillsammans. Minns att jag var urdålig, som alltid då med andra ord. Behöver helt klart rännorna för att hålla mig på banan så att säga.

25 augusti 2022 hade jag precis börjat plugga igen och just den här dagen pratade vi om lungsjukdomar bland annat. Cyklade till skolan och tog denna vackra bild i morgonsolen.

25 augusti 2021 skrev jag precis som idag om hur det börjar kännas mer och mer som höst. Jag och J assisterade Rickard i en match. Det är en av dom sista matcherna som jag och Rickard dömde tillsammans.

25 augusti 2020 jobbade jag kväll och kände mig så där härligt inspirerad. Augusti var min månad. Vet inte om jag håller med i dag vad gäller den känslan.

När jag åkte hem från jobbet i går eftermiddag var det så mycket bilar. Tog tio minuter att åka två kilometer. Det grävs och byggs om nästan överallt i stan och en viktig genomfartsväg är helt stängd för biltrafik. Så kommer det förbli då politikerna fått för sig att det ska bli bussgata. Känns inte särskilt genomtänkt och det lär väl bli som en annan gata i stan som skulle vara bussgata men som senare fick öppnas för biltrafik igen.

Det går betydligt långsammare att cykla men jag slipper den där trafikstockningen som blir. Så kollade väderleksrapporten igår och konstaterade att det skulle vara bra cykelväder. När klockan ringde i morse så fattade jag först inte varför det var så mörkt. Sen kom jag på, det går mot mörkare tider och höst. Deppigt värre men finns saker jag gillar med hösten också. Det är dock ett helt eget inlägg.

Efter gårdagens match har jag haft riktigt trötta ben, tänk att det kan vara så jobbigt att cykla fast vädret är bra…. Bra cykelväder för mig är när det inte blåser så det känns som att jag kommer en meter fram och två meter bak.

Jag passade på att flexa tidigare idag. Det var lugnt och jag var verkligen jättetrött. Är fortfarande trött nu när jag sitter och skriver några rader. Det blir till att krypa ner i sängen tidigt ikväll.

Ett uttryck jag ofta använder men inte riktigt förstår mig på är det här att vara arg som ett bi. När jag tittar på ”mina” bin som stökar runt bland blommorna är arg det sista jag tänker. Ändå är det just det uttrycket jag använder. I dag har jag varit arg som ett bi vad gäller vissa saker. Så där så jag nästan blir trött på mig själv samtidigt som det kändes viktigt att få bli lite arg. Jag behövde rasa av mig lite. Men jag har också skrattat och haft väldigt roligt.

Bilderna ovan är dagsfärska: morgonsolen när jag gick till jobbet, min lunch: felix mozarella- och tomatpaj. Den var lite bitig, jag behövde gå och hämta mjölk. Men ta inte det på för stort allvar, jag är väldigt töntig med stark mat. Tål ingenting. 😛 De sista två bilderna är från ikväll. Jag har nämligen varit ute och dömt fotboll: pojkar 15-16. Det var en rolig match son helt klart påminde mig om det fantastiska i att få vara ute på fotbollsplan och hur roligt det kan vara.

Det är måndag och jag har jobbat helgens arbetspass. I morse var det nio grader men i skrivande stund är det 22 grader och strålande sol. Det behövdes allt en fluffig och varm tröja där på morgonkvisten. Vad härligt det hade varit om vi kunde knalla bort till badet en sväng. Men nu är det stängt för säsongen. Finns ju sjöbad men jag gillar inte det där mörka, vill kunna se var jag sätter fötterna. Eller snarare i vad.

Djuriga möten i förra veckan

I går när jag och Rickard åkte hem från jobbet höll vi på att krocka med ett rådjur som bestämde sig för att springa rakt ut på vägen. Konstaterade att det är väldigt bra bromsar på min lilla bil.

Jag och Rickard är ute väldigt mycket i skog och mark men ser aldrig några huggormar. Det har hänt en gång att vi sett en orm i spåret i skogen. När vi åkte till begravningen i torsdags så såg vi en huggorm på bilvägen som ringlade sig upp i gräset. Det karakteristiska sicksackmönstret gick inte att ta miste på.

Hackad blogg!!

Jag har en inställning som gör att jag måste godkänna inloggningsförsök, även mina egna. Idag fick jag en avisering om att någon i San Fransisco lyckats hacka mitt lösenord och i princip bara väntade på att jag skulle klicka i godkänn. Min omedelbara respons blev att byta lösenord till ett riktigt krångligt sådant.

Nytt badrumsskåp och handfat

För någon vecka sedan så upptäcktes det att det blivit en spricka i handfatet. Hur det gått till vet jag. I dag är det en tjej här som monterar både nytt badrumsskåp och nytt handfat. Skulle vilja ha nytt i hela badrummet men nytt handfat är en bra början.

Det är söndag och barnens sista sommarlovsvecka är till ända. Imorgon är det dags för allvar och rutiner igen. Vi knallade bort till badet, jag, Rickard, I och A. S ville inte följa med. Det var strålande sol och perfekt väder för ett sista dopp. Kanske lite för kall vind bara men i vattnet är det varmt.

Känsla: På ett sätt har det varit en tung vecka men också en väldigt fin vecka. Tid tillsammans med familjen och en hel del ledig tid.
Väder: Det har varit härligt sensommarväder. Det har verkligen tajmat bra med tre lediga dagar.

Träning: Det har varit en vecka med väldigt lite fysisk motion. Sprungit lopp i Jönköping och så matchen igår. Det är väl allt. Poolbad räknas väl som fysisk aktivitet i alla fall. Hoppas på en bättre kommande träningsvecka.

• Måndag: Vilodag
• Tisdag: Blodomloppet i Jönköping.
• Onsdag: Vilodag
• Torsdag: Vilodag
• Fredag: Vilodag
• Lördag: Dömt fotboll, flickor 15-19.
• Söndag: Vilodag

Veckans läsning: Förr eller senare exploderar jag, av John Green. Jag och S såg filmatiseringen av boken i veckan. Filmen var bättre. Tycker att i filmen får man en större känslomässig koppling till karaktärerna. Kemin mellan huvudpersonerna är fantastisk.

Mina positiva från veckan:

• Kul att träffa på Rickards bror och brorson i Jönköping.
• Det är kul att springa lopp tillsammans!
• Egentid med I på badet. Vi har badat massor den här veckan eftersom det varit sista chansen för poolbad. So du vet gillar jag inte sjöbad.
• Jag och Rickard hade egentid med A i Jönköping.

Ledsamma: Begravningen för en liten ängel. Men fint att vi kunde vara där hela familjen. Ledsamt också att säga hej då till en väldigt uppskattad kollega som fått ett annat jobb.

Idag kom det ett riktigt oväder. Åska, störtskurar och stora hagel. Fattade först inte varför det lät så dant. Blev även rädd att ovädret orsakat hål på fönsterna på bilarna. Men det har vi försäkring för. Besiktade min bil i förra veckan och precis som vi antog eftersom motorfelslampan lyste så gick den inte genom. Det visade sig också att det var glapp i spindellederna. Dessa har blivit reparerade och Agda är nu godkänd till september nästa år. Önskar mig ett problemfritt bilägande ett bra tag framöver. Totalt har det kostat 27000 att få Agda i körbart skick. Roligare kan man ha för pengarna.