Fotboll, ananaspaj och kompishäng

Den här lördagen susade förbi i ett svep. På förmiddagen var jag ute och dömde fotboll. Solen värmde från en himmel som inte var helt klarblå, fick helt klart tillbaka min känsla av sommar. När jag kom hem såg jag att ansiktet fått lite färg, och på handleden hade jag den där klassiska randen efter klockan – lika tydlig som alltid efter en solig dag på planen. Mina ben kändes däremot tunga och sega och det blev kanske inte säsongens bästa insats. Men heller inte min sämsta insats.

När jag kom hem tog jag en dusch, åt lite och gjorde undan administrationen som hör till. Sen var det dags för mer fotboll. Rickard hade en ny assisterande domare i sin match, och jag ville gärna åka dit och stötta honom med tips och feedback. Det var roligt att se hur duktig han var redan från start. Vissa har det bara i sig medan andra får jobba lite mer för att komma in i rollen. Den här killen hade det definitivt. Kul att se och inspirerande.

Efter matchen var det bråttom hem igen, för vi skulle få besök av våra vänner S och S. Under tiden jag var iväg på min match hade Rickard passat på att baka ananaspaj. Pajen smakade så bra, söt och kladdig och alldeles perfekt. Vi satte oss ner och fikade tillsammans, pratade om livet och allt som hänt sedan sist. Det blev en fin timme.

18 svar på ”Fotboll, ananaspaj och kompishäng

  1. Så är det ju, en del har det i sig från början medan andra får ”jobba lite” på det.
    Ananaspaj har jag nog aldrig ätit vad jag kan påminna mig, låter smaskens.

    Ha det bäst nu.

  2. En härlig lördag. Först ett par fotbollsmatcher och sedan trevligt kompisgäng ! Tänk nu blev jag plötsligt sugen på ananaspaj. Det var längesedan jag åt det och så gott det är!

    1. Jag är så glad för min tydliga klockrand, det håller kvar känslan av sommar ett tag till. Det var väldigt trevligt att hänga med gäster.

  3. Det var då en lördag helt i min smak!!! Och vilken fint väder ni hade. Hos oss var det 11 grader under förmiddagen och grått, men efter klockan 14 blev det varmare och tempen steg till 15 grader. Nej, jag kan inte skryta med solbränna, men jag har ju kvar min från veckorna som gått – hahaha!
    Kul att linjedomaren var en naturbegåvning. Känner precis som du – vissa har DET, andra har det inte och måste kämpa för att nå en acceptabel nivå. Min absoluta favo domare alla tiders är/var italienaren Pierluigi Collina. Han var helt outstanding. Enligt Jonas Erikssons bok var han dock inte lika lyckad som UEFAs domarbas…

    1. Tänkte på dig när jag skrev inlägget, att det här kommer BP gilla. Helt klart har vissa det där extra. Jag måste kämpa lite mer men det är okej det med. Glömmer aldrig Collinas ögon….

  4. Ananaspaj är jättegott. Tänkte på det igår faktiskt.
    På kvällen igår var vi på fotboll. Den domaren blåste sönder matchen, det är verkligen inte roligt då.

    1. Visst är det gott! Håller med om att det inte är roligt när domaren blåser för allt. Lite måste spelet få flyta också. Tror det har med mod att göra. Man vågar inte släppa på av rädsla för vad som då kan hända. Jag kan nog vara lite tvärtom att jag tillåter lite för tufft spel ibland. Dock inte det som bara är fult men tuffa närkamper måste få existera.

Kommentarer är stängda.