Svart på vitt

Publicerad den av Hannas krypin
Jag har funderat ett tag på min fysiska form, hur är det egentligen ställt med kroppen. Nu menar jag enbart ur träningssynvinkel. Ofta känner jag mig trött, jag har ju i  princip alltid ont i kroppen. Men, en person med dålig kondition kan inte döma tre matcher på tre dagar och sedan cykla nästan fyra mil på två dagar.
Var går min gräns? Hur mycket rent fysiskt pallar jag och var går gränsen för tuff träning? Alltså flera dagar i rad och att kunna transportcykla och samtidigt kunna träna mina tuffa löppass. 
Ikväll skulle det springas löptest med några domare som inte kunnat springa vid de tidigare tillfällena. Jag hängde med faktiskt, kände mig inte sådär jättepeppad att springa innan men hängde på ändå utan uppvärming. Det är såklart inte det ultimata…. Syftet var att se hur min form verkligen är, var är min gräns. Sitter det mest mentalt eller har jag verkligen dålig kondition.
Iallafall, hela testet sprangs på bana och jag höll ytterspår. Eftersom att jag inte behövde springa för att peppa så kunde jag mer fokusera på mig själv. Jag konstaterade att min form är allt annat än dålig. Nästan varje intervall (75meter) sprangs på 17-18 sekunder. Det som kan vara lite missvisande är ju att vilan blev längre på det här testet än det svårare testet. Trots det så är det ändå en bra värdemätare med tanke på det som jag redan har i benen. En intensiv vecka med mycket fysisk aktivitet.
Jag känner iallafall att jag har fått självförtroende tillbaka. Uthålligheten finns. Det är det där lilla extra som behövs för sprinten som saknas. Men det finns hopp! Särskilt eftersom jag nu känner att mina ben håller. Så länge som det varit ett riktigt gissel för mig. Jag behöver ju inte förtydliga för dig att jag är väldigt glad ikväll.

En lummig oas

Publicerad den av Hannas krypin
Det är måndag igen! Efter besöket och Rickard åkt till jobbet satt jag ute i flera timmar. Jag ville verkligen inte gå in för det var så underbart ute. Ljumma sommarkvällar är helt klart bäst! Ett tag tänkte jag tanken på att faktiskt sova i trädgården men jag tog mitt förnuft till fånga. Eller lät alla knäppa tankar jag har styra… Jag har inte sovit något vidare inatt direkt. Hoppas på en bättre natt inatt istället.
Jag hade förresten tänkt skriva några rader redan imorse men så blev det inte. Diverse omvägar på grund av vägarbeten jag glömt bort och vägarbeten jag inte visste om gjorde att jag fick ta ett par extra svängar. Mätte omledningen nu när jag cyklade hem och det var en hel kilometer. Kan ju tycka att det borde gå att göra smidigare men så som det ser ut i det området är det bästa alternativet. Jag får helt enkelt räkna med lite mer tid. Att bilden ovan är mitt i ett bostadsområde är lite svårt att tro tycker jag. 
Idag skulle jag vilja skriva om sura människor som bara blänger och så en fundering som jag haft ett tag: sitter min upplevt dåliga fysiska form mest i huvudet? Men det får bli senare eller en annan dag. För nu tänkte jag istället blogga om mina härliga palettisar som har växt så det knakar. Om man klipper av skotten så blir det ju två ny grenar av en och på så sätt buskigare växter. Det hoppas jag såklart på! Jag chansade och satte ner skotten direkt i jorden. Om det tar sig blir spännande att se. Just palettblad ska vara lätta att föröka.
 

Med bara ben, grillat och funderingar

Publicerad den av Hannas krypin
Vet du att när jag skriver det här inlägget sitter jag ute i trädgården. Det är riktigt varmt och skönt fortfarande fast solen börjar gå ner bakom huset. I lurarna har jag min nya favoritartist: Italobrothers.
Har längtat efter att kunna plocka buketter av mina salvior. Nu blommar de så fint så nu börjar det verkligen bli dags.

Vilken härlig sommardag det har varit idag. Men det var svettigt att döma fotboll där på dagen. Trots skugga och vattenpaus. En selfie från gårdagen är såklart givet. På en av mina favoritarenor och med headset. Känner mig alltid extra proffsig när vi kan kommunicera i headset även om man såklart inte ska glömma grunderna.

Efter min och Rickards match, nej vi var inte på samma match, så fixade jag klyftpotatis. Missade dock den detaljen att Rickard köpt pommes som vi skulle haft till det grillade köttet. Men i frysen står det sig så det får bli till ett annat tillfälle istället. Ikväll kom Rickards syster och två av hennes barn hit. Vi har inte setts på över ett år. Så det var verkligen dags för en stund ute i solen med gott grillat kött och rabarberpaj till efterrätt. Strax efter gick de hem till sig och jag pratade med M och sen vattnade jag rabatterna. Nu sitter jag som sagt utomhus och bara njuter av värmen.
Min gröna, prickiga klänning åkte på. Det är bra med besök för då tar jag på mig annat än bara träningskläder. Lite som en fjortis kände jag mig som eftersom klänningen är kort. Men varför skulle jag inte kunna ha en lite kortare klänning.
Sen vill jag skriva om en annan sak. Det känns lite som att vissa av er som läser här tror att jag hittar på och skriver lite vad jag tycker. Men!! Jag skriver inte om sådant jag inte har belägg för på ett eller annat sätt. Just eftersom jag kritiserar eller skriver om saker som kanske inte stämmer med den gängse uppfattningen så ser jag alltid till att ha kött på benen. Det är liksom inga lösryckta påståenden. Om jag ska kritisera så måste jag som skriver här kunna stå för det jag skriver till ett hundra procent. Alla mina kritiska inlägg på ett eller annat sätt har alltid källor bakom sig. Annars skulle jag inte kunna skriva det på en offentlig blogg.

Söndagslistan vecka 22

Publicerad den av Hannas krypin
Känsla: Jag var ledsen där i början på veckan men mår nu bättre. Fortfarande är det en liten tagg att jag inte fixade löptestet men tack vare matcherna där jag fått känna att det ändå finns fart i mina ben så känner jag mig ändå glad och hoppfull.
Väder: Sommar!!! Behövs inte fler ord än så.
Veckans låt:
Tacksamhet: Den här veckan vill jag uttrycka extra stor tacksamhet över mina fina vänner. 😍Det är svårt att hitta vänner som vuxen och tack vare fotbollen blev det möjligt.
Sämsta: Löptestet såklart…..
Bild:
Lupiner är invasiva men jag gillar dom ändå. Särskilt den här rosa nyansen.
Träning:
 Måndag: löptest som jag failade på med stort F.
Tisdag: Vila
Onsdag: Dömt fotboll som huvuddomare bland tre.
Torsdag: Vila
Fredag: Dömt fotboll som assisterande.
Lördag: Dömt fotboll som assisterande.
Söndag: När jag skriver det här inlägget så är det morgon och jag har inte åkt iväg på match än. Men idag ska jag till Åtvidaberg och gå som assisterande.
Fem positiva från veckan:
– all positiv pepp jag ändå fått.
– mina fina vänner.
– att mina svaga muskelfästen har hållit för alla matcher. Känns som att jag kan börja gå för fullt nu.
– att få vara igång och döma i team igen.
– att en kompis kom förbi oanmält. Det var en trevlig överraskning eftersom jag kände mig allmänt låg efter löptestet.
Veckans mest lästa inlägg:
 

Att träna tillsammans

Publicerad den av Hannas krypin
Sandra undrade om jag har några tips på vad man kan träna tillsammans. Det har jag såklart. Det här med att träna tillsammans kan ju vara lite bökigt. Man vill ju att båda parterna ska få ut något av passet även om man är på olika nivåer. Det har jag och Rickard blivit mästare på under alla år som vi tränat tillsammans. Han som är gammal elitlöpare liksom. Han springer fortfarande helt otroligt bra. Det som är tempoträning för mig är inte ens uppvärming för honom. Han springer fem kilometer i ett svep i min intervallfart. Där har du nivån liksom… Men iallafall.
Det första jag tänker är att fundera över vad ni gillar att göra tillsammans. Är det promenader, springa, träna styrka eller något helt annat. Det andra är att fundera över vad målet är med träningen. Vad vill ni uppnå? Bli starkare, få in mer rörelse i vardagen, att bara få må bra.
Det absolut roligaste att träna tillsammans är olika typer av parövningar. Du blir stark, du får skratta. Det finns en uppsjö av roliga parövningar på internet på olika nivåer.
 Varför inte testa tabataintervaller? 20 sekunder hårt jobb och 10 sekunder vila. På spotify finns det färdiga tabatalåtar i olika tempo och du kan kombinera övningarna precis som du vill. Som med allt annat är det egentligen bara fantasin som sätter begränsningarna.
Så sammanfattat:
  • Fundera över vad ni gillar att göra. Springa, cykla, gå, lyfta skrot, parövningar
  • Det finns ju olika bollsporter, tex padel och squash. Beroende på hur man lägger upp det kan det bli rejält jobbigt men också bara en kul stund tillsammans.
  • Det är egentligen bara fantastin som sätter begränsningarna. Idétorka? Kika på youtube, där finns det mycket bra inspiration.
 

I drömmen föll jag för grupptryck

Publicerad den av Hannas krypin
Fredagskvällen spenderades på fotbollsplan. Jag dömde som assisterande i en match mellan ett division fyra och ett division femlag på herrsidan. Det var en tuff match fast det ”bara” var en träningsmatch. Jag har konstaterat det att för domaren finns det inga träningsmatcher. Man måste alltid vara på tårna och beredd på att vad som helst kan hända. Jag var extremt ringrostig de första minutrarna. Huvudet hängde liksom inte med. En annan sak jag reflekterade över som jag inte tänkt på tidigare är att löparskorna som jag använder har en ganska hög sula och det kändes vingligt. Funderade då över om det är skorna som bidrar till ”vingelkänslan” i benen. Hellre det måste jag säga än det andra jag funderar över som rör det neurologiska. Att det skulle vara någon sjukdom som gör att benen ibland känns så svaga och att jag inte har något att trycka ifrån med.
Idag har jag unnat mig en riktigt härlig sovmorgon. Som en annan tonåring sova till halv tio. Det är fördelen med stora barn som själva vill sova länge. Då behöver ju inte jag upp tidigt. Frukosten är inmundigad och nu tänkte jag berätta om tankar jag fick av en dröm jag drömde. Det var en sån här morgon när jag drömde mycket på morgonvisten. Bland annat att en kollega vaccinerade mig. Jag föll i drömmen för grupptryck och jag hann inte reflektera över vad jag gjorde så var det klart.
Jag funderar rätt ofta över hur många som gör just det, faller för grupptryck. Som egentligen inte vill, som är rädda men gör det ändå för att de tror att det är enda alternativet. Media matar en hela tiden om en ensidig bild där vaccinering är enda vägen ur pandemin. Kanske har de rätt, kanske inte. Ser man till de länder som har en hög vaccinationstäckning är det fortfarande en stor smittspridning. I Storbritannien tex så är det den indiska mutationen som nu sprider sig. Där har ändå 40 miljoner människor fått iallafall sin första vaccindos.
Iallafall så var jag glad när jag vaknade och konstaterade att jag bara drömt. En kompis frågade mig vad hen skulle göra för att få mig att ändra mig. Absolut ingenting sa jag. Jag är lite sådan att ju mer motstånd jag möter desto mer envis blir jag. Så att starta en övertalningskampanj skulle inte funka. Aldrig någonsin. Känns inte som att det finns något som kan få mig att ändra mig eftersom jag blir bara mer och mer säker på mitt beslut att inte vaccinera mig.
 

Fem en fredag vecka 22: Runt knuten

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon!
Barnen är i skolan, solen skiner utanför fönstret och jag är ledig. Jag hade tänkt utnyttja morgonen och hinna med lite innan barnen vaknade. Älskar att sitta uppe i köket tidigt på morgonen när resten av huset sover. Det är min tid för mig själv. Men istället utnyttjade jag tiden med att sova. Vaknade med ett ryck halv åtta och då blev det bråttom för barnen. Tur vi bor nära skolan.
  1. Hur märker du av sommaren utanför? Att solen skiner, att Ida gick till skolan utan jacka och med sommarsandaler på fötterna. Att pionerna växer så det knakar.
  2. Vad ser du fram emot i sommar? Sommarsemester, äta glass men framförallt resan till Gotland.
  3. Vad saknas i ditt närområde? Inget som jag har tänkt på, skogen finns bara 500 meter härifrån och en kilometer åt andra hållet har vi ett härligt bad. Det finns bra pulkabackar bakom huset och också en aktivitetspark.
  4. Hur långt behöver du ta dig för att komma till närmaste turistattraktion? Beror ju på vad frågan avses. Gröna Lund 20 mil åt ena hållet och Liseberg 25 mil åt andra hållet. Sen i Sörsjön finns höghöjdsbanor och det är drygt 30 minuter med bil.
  5. Hur njuter du av sommaren där du bor? Att gå till badet en varm sommardag med barnen, äta glass och grillat. Jag njuter av mina vackra pioner och växtligheten. Älskar mitt hus och ännu mer på sommaren.
Veckans fem frågor kommer som vanligt från Elisa.

Nu tar jag helg!

Publicerad den av Hannas krypin
Min kaprifol trivs i år och börjar bli rätt stor. (Allt är relativt såklart.) Först när jag planterade busken så satte jag den alldeles för nära väggen trots alla instruktioner om att inte göra det. Det var bara att göra om och göra rätt. Jag funderar dock på hur man ska kunna låta den slingra sig på ett bra sätt. Busken står en bit från väggen så den når inte till spaljén med sina kortaste grenar. Jag får fundera några varv till.
Det är torsdag men för mig känns det som fredag!
Igår kom en av samordnarna och frågade mig om jag ville ta semester den 18 juni. Det har jag aldrig varit med om att en chef uppmanar till att ta semester. Men eftersom jag har semesterdagar kvar och ändå ska gå den veckan så tackade jag ja. Såklart! Så nu har jag bara nio arbetsdagar kvar till årets efterlängtade semester. I år tror jag den är mer efterlängtad än någonsin. Förra året tog jag bara två veckor eftersom jag precis börjat på nytt jobb och inte hunnit spara ihop så många semesterdagar.
Imorse var jag iväg till vårdcentralen för att göra en spirometri. Det var ingen klar ”astmakurva” så vi får se vad läkaren säger. Hoppas på att han återkommer snabbt så jag slipper fundera på om man nöjer sig så här eller om det behövs göras någon vidare utredning vad gäller mina lungor och svårigheter att andas mellan varven.
Helgens planer blir en hel massa fotboll. Lagen är ivriga att komma igång efter det långa uppehållet såklart. Jag ska gå som assisterande tre dagar i rad nu, fredag-söndag. Kommer jag ihåg hur man gör? Jag har ju inte hållt i en flagga sedan oktober förra året…

Pilates jag vill göra i juni

Publicerad den av Hannas krypin
Det här inlägget tänkte jag mig redan i maj men det blev inget av det. Vet inte riktigt hur jag ska få ihop min älskade pilatesträning när jag inte har mina klasser i Mjölby. Jag tänker dock att sänka kraven är en bra start. Det vill säga att det inte måste vara en timme varje gång. 10 minuter här och där tex blir många minuter i längden.
I juni vill jag: 
  • träna med Linnea en gång iallafall i studion
  • filma en klass med klassisk pilates.
  • 10 minuter på morgonen iallafall varannan dag. Kom igen nu Hanna. Hur svårt ska det vara….
Jag funderar på om jag ska fråga Mia om på Mjölby hälsocenter om jag kan få låna/hyra salen någon dag och filma klasser. Tycker det är så svårt att få till hemma. Vi har ingen bra naturlig plats för det. Var jag än väljer att vara så är jag i vägen på något sätt.

När gamla Hanna blixtrar till

Publicerad den av Hannas krypin
 Ikväll har jag varit ute och dömt fotboll i solen. För första gången på över ett halvår som huvuddomare bland tre. Det är längre tid än så förresten. Tror senaste gången var när jag fick ett akut återbud i herrar division fem. Första halvlek kände jag mig som en seg klump. Men så hände något i kroppen i andra halvlek och jag hittade fart i mina ben och kunde tempoväxla. Lyckan i att känna att det finns fart i benen kan nog bara den som sett hur jag slitit det senaste året förstå. När jag slappnar av och liksom bara springer och inte tänker så mycket. Det har varit ett tungt år vad gäller min form. Som jag har fått slita med småskador och problem med att ens höja tempot pyttelite. Och så kände jag hur gamla Hanna kom tillbaka. Den Hanna som 2019 sprang igenom det där löptestet hur enkelt som helst. Den känslan ska jag njuta av och hålla kvar!