Som en taggig rosbuske

Jag känner mig inte alls pigg och pepp eller glad ikväll. Jag känner mig lite sorgsen och tung till sinnes. I år är det tjugo år sedan jag tog studenten. Var har alla dessa år tagit vägen egentligen?

Sista året i gymnasiet hade jag praktik i ett stall. Efter studenten så fortsatte jag att praktisera i det här stallet. Fredriksbergs newforeststuteri hette det. Jag ville vidga mina vyer och rida fälttävlan på Irland. Det blev inget med det och om jag ska se på saken med lite nyktra ögon så tror jag inte att jag hade vågat hoppa naturhinder i full fart. Jag som tyckte det var läskigt att hoppa hinder på bana. 🙄

En annan dröm jag hade var att kunna sjunga som Mariah Carey och Whitney Houston, fantastiskt stora röster båda två. Älskar fortfarande att sjunga och skulle vilja ställa upp i Idol. I det sammanhanget så tror jag inte min röst räcker till så jag håller mig till mina små framträdanden på Rickards jobb är. Att sjunga i kör skulle inte vara så dumt men på grund av mitt oregelbundna jobb och fotbollen så blir det svårt att boka upp fler kvällar och helger. Men drömma kostar ingenting eller hur.

Så som rubriken säger, jag känner mig taggig ikväll. Ska nog ta och krypa ner i sängen nu så känner jag mig säkert piggare imorgon. Hoppas jag!

Pest eller kolera

Idag har jag skamlöst snott en bloggidé av Piggelina. De här frågorna är som att välja mellan pest eller kolera. Häng med, vetja!
Att aldrig mer få springa eller att aldrig mer få resa?
Tror jag väljer att aldrig mer få resa. Hur skulle jag klara mig utan mina endorfiner från träning?
Att aldrig springa ett pass som är längre än fem kilometer eller att aldrig springa kortare än 25 kilometer?
Jag är inte den som kan springa så långt utan att förbereda mig för det. Jag sprang ett halvmarathon 2017 men sen efter det har jag inte sprungit längre än en mil. Det får bli att bara få springa fem kilometer och kortare.
Att alltid springa i plitshorts eller att alltid springa i vintertights. Oavsett väder.
Lätt, att alltid springa i vintertights. Känner fasan att springa i splitshorts och visa halva rumpan.
Att inför ett löppass glömma sport-bh:n eller löparskorna?
Hellre glömma sportbh:n. Har testat att springa i vanliga gympaskor. Ingen bra idé….
Att springa utan mobil eller utan gps-klocka?
Utan gps-klocka. Jag som inte går någonstans hemma utan telefonen skulle inte kunna springa utan telefon. Måste ha musik i lurarna.
Att bara äta gels och rödbetsjuice i en månad eller att inte få springa under samma period?
Här väljer jag däremot att inte springa på en månad. Har du testat att dricka rödbetsjuie? Det har jag, en shot räcker för mig och sen kryper det i hela kroppen. Det smakar så illa men är väldigt nyttigt.
Att bara få springa uppför eller att bara få springa på löpband?
Bara få springa på löpband. Samma som med intervallerna, går att springa allt möjligt.
Att aldrig springa intervaller eller att ALLTID springa intervaller?
Jag älskar att springa intervaller så för mig blir valet lätt. Intervaller går att variera i all oändlighet.
Att aldrig få tvätta dina träningskläder eller att aldrig få köpa nya löparskor?
Aldrig få tvätta mina t räningskläder! Får direkt ont i mina fötter av tanken på att springa i samma skor.
Att bryta höger arm eller vänster ben?
Bryta höger arm. Vill kunna springa och antar att jag kan lära mig skriva med vänster hand. Gjorde det när jag var barn. Inte bröt armen alltså utan försökte lära mig skriva med vänster hand. Inte det lättaste men om alternativet är att inte kunna springa på obestämd tid så lär jag mig hellre att skriva med vänster hand.