En trött Hanna

Jag vill mest gå och lägga mig och sova efter starten på den här veckan. Som du kunde läsa i mitt förra inlägg så hade jag svårt att somna igår kväll. Så jag är inte piggelin idag efter dagens arbetspass. Betydligt lugnare idag dock än förra veckan men jag hade ändå saker att göra. Fick beröm av sjuksköterskan som jag jobbade med idag och sådant gör mig alltid glad.
Eftersom jag nu fått ont i ett muskelfäste cyklade jag till och från jobbet idag och tjena vad tungt det var. Cyklade långsammare än när jag har motvind. Det var inte min cykeldag helt enkelt fast det var i princip vindstilla och strålande sol när jag cyklade hem.  När jag kom hem tränade jag en timme pilates med Linnea, lite mindre förresten för vi pratade lite innan vi kom igång. Idag ville jag köra något lugnt och snällt mot kroppen och jag fick precis det. Perfekt ju! Hoppas på en bättre dag imorgon.
Bilden är från när jag, Rickard, J och E möttes upp vid stångån för ett år sedan för ett härlig träningspass i solen. Lite kul att det varit samma väder idag.

Vet du vad jag är sugen på? Jag vill äta en massa frukt och grönsaker. Till exempel härliga grötfrukostar med banan och nötter. Måste hitta en bra kombination som min mage tolererar…. Nötter och mandlar kan jag dock börja smaska på när som helst ju! 😋

Ett personligt möte

Idag tänkte jag dela några väldigt personliga tankar med dig, tankar kring tro. Jag kunde verkligen inte sova igår, låg och grubblade och tankarna flödade. Tänkte då starta en avslappningsövning på 1177 som jag alltid tar till när jag är ensam hemma och inte kan sova. Men så kom istället en lovsång över mig, kände starkt att jag skulle lyssna på sången istället och vet du jag började gråta som ett barn. För första gången på flera år fick jag den där känslan av att det faktiskt finns en Gud. Jag har varit så arg men trots det ändå inte vågat sluta tro. Glad för det nu. Att sången kom över mig var inte bara en slump, det var meningen! Det kom över mig i en tid av stor oro och ångest. Hur ska det bli med allt liksom. Jag fick en känsla av hopp. Och jag är inte ensam!