Att våga bryta ut från flocken

Jag lyssnade för ett tag sedan på ett avsnitt av Modiga människor där Zoia intervjuade Anna Hallén Buitenhuis. Temat var bland annat flocken men också många andra klokskaper från Zoia och Anna. Det jag la på minnet var när de pratade om rädsla och hur rädsla gör att vi behandlar varandra på ett elakt sätt. Visst är det läskigt att gå emot strömmen och göra tvärsemot vad alla förväntar sig. Vad är det då som gör att människor blir elaka mot de som står upp för det som de tror på? Varför är man elak? Annas teori är att vi vill tillhöra en flock, det är därför vi helst inte står upp för det vi tycker utan gärna vänder kappan efter vinden och håller med gruppen. Allt för att inte sticka ut. Vi vill vara trygga och vi vill hålla ihop.

Under pandemin var det just det jag gjorde, stod upp för min sak. Idag känner jag stolthet över att jag stod pall mot trycket. Att jag var sann mot mina värderingar och det som var viktigt för mig. Att jag vågade ha is i magen och vänta och se. Ett beslut som många fördömde men ett beslut som var rätt för mig och definitivt fortfarande är. Jag ångrar ingenting vad gäller det.

Tankar kring lockdowns

Grundläggande fri- och rättigheter har under pandemin monterats ned på ett sätt vi aldrig upplevt i modern tid. Vi har hamnat på ett sluttande plan där begrepp som proportionalitet och rimlighet har urholkats för att göra det möjligt att driva igenom restriktioner. Steg för steg har en tillvänjning skett till ”det nya normala”.

Jag läste en debattartikel om regeringens utredning kring extraordinära åtgärder i händelse av fler pandemier. HÄR kan du läsa artikeln. Idén om lockdowns och eventuell ändring av grundlagen så det blir möjligt skrämmer mig, vad kommer det innebära praktiken? Var kommer gränsen dras? Vilka åtgärder kommer ses som propotionerliga i händelse av nya pandemier? Vaccintvång a lá Österrike, böter för företag som har ovaccinerade anställda (USA), utegångsförbud, masktvång och så vidare. Jag förstår inte varför man ens funderar på att ge sig in i det träsket. Data från andra länder visar att det enbart kostat mer än det smakat och effekten på dödstal varit försvinnande liten. Det är vad jag också hoppas på att utredningen kommer visa.

Evidensen har dock varit påfallande svag för att de repressiva åtgärderna haft någon effekt. I en nyligen publicerad rapport från Johns Hopkins University, där professor emeritus Lars Jonung deltagit, framgår att nedstängningar haft marginell eller ingen effekt alls på dödligheten i covid-19.” Citat HÄR.

Hong Kong, Kina, New Zeeland och några till har kämpat med noll-strategi mot coronaviruset. Nu rasar allt.
”Noll strategi” innebär hårda tag från maktens sida. I Hong Kong har alla publika platser (teatrar osv) varit stängda i två år och man har endast fått vara två personer tillsammans utomhus. Men nu rasar allting, för man har bara skjutit problemen framför sig.
Det spelar ingen roll hur diktatoriskt regeringarna beter sig eller hur många sprutor du tar. Utan säkra och effektiva vaccin, mot ett snabbmuterande virus, så är det naturlig immunitet efter infektion som ensam skapar endemin. Det som får slut på skiten, som vissa föredrar att uttrycka det.
Detta är Hong Kong …

När man låter rädsla styra över människor, var kommer gränsen dras, vilka åtgärder kommer anses vara okej och hur många gränser kommer tillåtas passera innan folket säger ”stopp, det räcker nu”? Eller kommer det vara en långsam tillvänjning så man accepterar mer och mer tills det till slut är försent att reagera för att det har gått för långt…. Där vill inte jag hamna. Därför måste vi reagera och protestera nu innan saker och ting eskalerat.

Långsura Hanna och varma mackor

Godmorgon!

Hoppas att du har sovit gott! Det har inte jag eftersom jag jobbat. Har bitvis känt mig oförskämt pigg, det gjorde skillnad med noccon. Jag var betydligt piggare i natt jämfört med natten innan. Känner inte riktigt för att krypa ner men en stund behöver jag sova såklart. Det har varit en bra natt bortsett från en sak…… Jag är inte den långsura personen men ärligt talat har jag varit rätt så sur och känt mig orättvist behandlad. Sur på att jag får ta smällar när jag inte ens har gjort något. Inte mer än att jag är öppen med mina tankar. Förundras och provoceras en aning över nivån på saker och ting och hur lågt man kan sjunka. Hur vuxna människor kan bete sig så dumt och sedan lägga över skulden på mig. Man behöver verkligen inte hålla med, det är helt okej. Men det är inte okej att inte acceptera och respektera varandras olika ståndpunkter och att inte kunna diskutera även om man har olika infallsvinklar. Mer kärlek och respekt för våra medmänniskor!

Och med det sagt ska jag nu släppa det och istället berätta om att jag åt ljuvliga mackor i ugn till frukost. Knapriga kanter och det enda som behövs som pålägg är ost, skinka och smör. Hade varit gott med en tomatskiva också men hade inga tomater. Så gott ju och det är lätt att bli beroende och inte vilja äta annat. Solen skiner också och jag bara hoppas att det är varmt sen när jag vaknar för idag vill jag sitta vid husväggen och dricka te.