Författare: Hannas krypin

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

Nya namn

Publicerad den 5 juni 201719 februari 2026 av Hannas krypin

Nu har ödlorna fått nya namn. Det är två honor och de är nästan ett år gamla. Den förra ägarens barn tyckte Cesar och Flitter var bra namn. Det tyckte inte Samuel. Saga och Maja fick det bli. Maja är den lite mörkare ödlan med lite röda nyanser på ryggen. Saga är damen som är lite ljusare i färgen. Så här ligger de allt som oftast. Tätt på varandra, solandes. Jag trodde aldrig att jag skulle tycka att det är roligt med just ödlor men de är tama och går att gosa med på samma sätt som pälsdjur. Minus den mjuka pälsen då.

På ställen jag aldrig varit

Publicerad den 4 juni 201719 februari 2026 av Hannas krypin

Jag och Sofia möttes upp hemma hos henne för en promenad och så lite häng hos henne. Hon drog med mig på vägar som jag aldrig varit och bitvis gick jag och njöt över vilken vacker stad jag bor i, Man ska inte underskatta sin hemmanatur. Idag slogs jag av att jag faktiskt inte behöver åka så särskilt långt bort för att få se vackra ställen.

En bro som jag antar att tanken är att den ska likna Golden Gate-bron.

Det skulle regna idag så imorse klädde jag mig för det och under promenaden hade vi sådan tur med vädret. Det blev så varmt och kläderna som jag trodde skulle vara alldeles lagom var ju såklart inte det.

Inget för den höjdrädda direkt och jag nojade över att råka tappa ner telefonen i vattnet.

Sofia gjorde en inbakad fläta i mitt hår och jag önskar att jag kunde göra det på mig själv. Det är så fint. Jag testade vid något tillfälle att göra en inbakad fläta i Ida´s hår och det var inte det lättaste.

Ödlor, fotboll och grillad lax

Publicerad den 4 juni 201719 februari 2026 av Hannas krypin

Gårdagen var en riktigt mysig dag. Samuel har velat ha ödlor i flera år och det har tagit mig några år att bli kompis med den tanken. Tidigare i veckan var vi på djuraffären och ställde sisådär hundra frågor och även vad det skulle kosta på ett ungefär. Säljaren pratade om tiotusen och det kände både jag och Rickard att aldrig i livet. Så vi åkte hem och jag gick ut på Blocket och hittade en riktigt bra annons där man fick ödlorna, terrarium och allt de behöver till en bråkdel av priset. Så igår åkte vi till Mjölby och hämtade hem dem. Gissa om Samuel är lycklig. Han håller på med sina ödlor hela tiden som fått namnen Saga och Maja.

Efter ödlepysslandet var det dags för mig att bli hämtad för att döma fotboll i regnet. Jag och två andra tjejer dömde damer div 2, jag i mitten som domare. Det var en riktigt trevlig match och jag har fått tillbaka självförtroendet så det känns skönt.

Kvällen spenderades med Sofia och Niklas. Vi grillade lax och åt en riktigt god rawfood avokadochokladmosse. Efterrätten var jätteenkel. Bara mosa avokado, ha i kakao och sirap. Rosta hasselnötter och hacka dem och blanda ihop med hackade dadlar. Varva mousse, nötter och dadlar i vinglas och ställ in i kylen så den är kall till serveringen. Servera gärna färska bär till. Mums!

Blodomloppet 2017

Publicerad den 1 juni 201713 november 2024 av Hannas krypin

Barnen fick vara med Rickards bror då det ikväll var dags för lopp igen. Barnen älskar att vara med honom så de trivs som fisken i vattnet när han kommer hit. Det här är fjärde gången jag springer Blodomloppet men första gången som jag väljer distansen en mil. Jag minns det allra första loppet jag var med i och då sprang jag och Rickard femman med Samuel i barnvagn. Jag kommer även ihåg hur irriterade de andra deltagarna blev över att vi sprang med barnvagn. Jag tyckte de var griniga och hade dålig inställning. Då startade man och gick i mål på Folkungavallen men starten flyttades för två eller tre år sedan till Stångebrofältet istället. Jag gillade dock bättre att starta på Folkungavallen. Det blev inte så mycket trängsel och det är alltid roligt och häftigt att få gå i mål på en stor arena.

Tillbaka till dagens lopp. Det har varit strålande sol idag men vindarna har varit iskalla. Jag hade inte särskilt bra inställning och kände bara ”blä, varför har jag valt en mil. Med min tur kommer säkert vinden vända så jag har motvind hela vägen.” Positiva tankar verkligen…. Jag hade fel som tur var.

Vi som skulle springa var jag, Rickard, min bror, och en annan domarkollega och vi möttes upp utanför SAAB arena och krånglade med nummerlappar och så vidare. På vägen till mötesplatsen slog det mig att jag glömt att äta mellanmål och magen började kurra rejält. Suck var första tanken men sen slog det mig ju att jag springer bättre på tom mage. (Ja, jag är lite virrig ibland….)

Jag och Marcus ställde upp i vår startfålla och jag var insjunken i tankar. Jag ville verkligen springa milen på under timmen och funderade över taktik. När startskottet gick så kom jag på att jag glömt att vika upp brallorna. Det kommer bli ett varmt lopp det här tänkte jag då vinden mojnat. Slösa värdefull tid genom att greja med byxorna ville jag dock inte.

Jag och Marcus höll jämna steg genom hela loppet. Ibland drog han och ibland drog jag men mest sprang vi jämsides. Efter tre kilometer kom en sträcka då jag hade solen i ögonen och motvinden var ganska stark och då fick jag ta fram mitt pannben. Där blev jag lite rädd och funderade över hur benen skulle kännas senare när det redan kändes så jobbigt. Men som med mycket annat kommer jag in andra andningen så jag fick energi och så här efteråt kändes det egentligen inte särskilt jobbigt. Det sitter mest i huvudet.

Jag och Marcus spurtade i mål jämsides och fick exakt samma tid: 56,36. Kul ju! Han brukar alltid komma före mig så det var kul att vi var så jämna. Tiden på det här loppet räknar jag som mitt personbästa då det är en tuffare bana än på mitt snabbaste lopp.

Rickard sprang fem kilometer och han är grym! En tionde plats blev hans resultat. Efter loppen blev det den traditionella picnicen i gräset. Vilken härlig kväll det var! Jag är full med endorfiner.

För att hoppa gör en glad….

Publicerad den 1 juni 2017 av Hannas krypin

… Särskilt när en ser bilderna efteråt… Jag skulle försöka göra graciösa hopp men graciöst går inte ihop med mig…. Haha, jag bjuder på det här.

På väg upp… Tror jag….

Snygg landning….

Och så blev jag visst huvudlös.

Att hoppa är en del i min explosivitetsträning. Häromveckan så var det även en personlig tränare i corren som tipsade om olika hoppövningar för att stärka ben och muskler. Om man är otränad ska man dock skynda långsamt med just den här typen av träning då den sliter på kroppen.

Små och stora ting i vardagen att vara lycklig och tacksam över

Publicerad den 31 maj 2017 av Hannas krypin

Vi var hos vänner ikväll, jag, Rickard och barnen. Det grillades korv och vi hade en supermysig kväll tillsammans. Det var så fint att se hur Samuel satt och läste en pixibok för de mindre barnen. En sak hände dock som kändes som ett knivhugg rakt i hjärtat. (Inget med barnen) Jag blev så ledsen! Men det vill jag inte fokusera på. Istället tänker jag lista några punkter som jag blir lycklig över.

– Att jag och Rickard är så tighta. Vi är verkligen ett superteam!

– Att vi har så fina barn!

– Bästa familjen, vänner och kollegor.

– Snart sommarlov och massor med tid med familjen.

– Samuels talang för pianospel.

– Att Alexander fick höra mycket positivit på utvecklingssamtalet i veckan.

– Att Ida har lärt sig cykla.

– Pionerna som blommar i trädgården.

Onsdagstankar

Publicerad den 31 maj 201718 februari 2026 av Hannas krypin

– Hur mycket tror du att man lär känna någon genom en blogg? Jag har följt många bloggar i säkert tio år men det betyder inte att jag känner personerna bakom bloggen. Jag har ingen aning om hur de egentligen är. Jag vet bara det som de väljer att dela med sig av. Bloggar visar långt i från hela sanningen.

– Varför är det så ”fel” att vara annorlunda? Att våga bryta mot normen ses inte alltid med snälla ögon. Jag önskar att alla hade modet att vara den de är utan att känna behovet av att ändra på sig.

Ja det var bara några saker jag funderat över. Hoppas du får en härlig dag!

Lekparkshäng

Publicerad den 30 maj 201718 februari 2026 av Hannas krypin

Ikväll gick vi ut igen och körde datten. Haha, jag har ju ingen chans när killarna drar iväg men kul är det. Vi springer i sandlådan så det blir extra tungt. Kul kväll!

Gårdagen i bilder

Publicerad den 30 maj 201719 februari 2026 av Hannas krypin

Gårdagen var riktigt härlig. Lek och bus med barnen på skolan. Jag passade på att hänga knäveck. Därefter gick vi till affären, jag och barnen och så köpte jag ingredienser till att laga tikka masala. Mums!

Jag fick med mig alla barnen för att kolla på fotboll, division 2. Rickard var med i matchen som assisterande. Allra högst upp ville barnen sitta och sen tröttnade de efter tio minuter och busade istället.