Kategori: Hälsa

Fyra månader med keto

Publicerad den av Hannas krypin
Igår slog det mig att jag nu käkat keto i fyra månader. Jag börjar mer och mer känna att det faktiskt är en kost som funkar. Det har jag ju varit övertygad om hela tiden rent teoretiskt. Det svåra har varit att få det att fungera i praktiken och då framförallt på fotbollsplanen. När jag var ute i helgen och dömde fotboll så kände jag mig i stort sett som vanligt löparmässigt. Uthålligheten finns, farten finns, jag är inte trög i mina reaktioner och jag har skärpa. Den här senaste veckan har jag kommit på att:
  • Jag är en känslomänniska och vill gärna äta när jag är nedstämd. Keto blir extremt tråkigt när jag känner som jag gör. Och det är framförallt när jag känner mig vissen som jag vill strunta i allt och vräka i mig godis…. (Tack rara för alla era fina kommentarer i mitt inlägg Att visa uppskattning.)
  • Jag behöver inte mäta blodketoner utan det viktiga är blodsockret. Ligger det runt 4-4,5 så vet jag att kroppen är i ketos, producerar ketoner och använder dom.
  • Jag har svårt att komma upp på morgnarna men jag känner ändå att huvudet är piggt.
Min fokuspunkt för mina nästa fyra veckor är:
  • Jag ska börja med msm och aloevera igen. Köpte 500 gram msm i pulverform som jag ska börja med. Brukar alltid ta tabletter och fördelen med det är att man inte känner smaken. Men en liten hutt ihop med c-vitamin, några droppar citron och så en dutt vatten ska det inte vara några problem.
  • Jag är lite osäker på om min magsyrabalans i magen är rätt så jag har köpt tabletter som ska hjälpa magen på traven. Om jag inte har behov av det kommer jag märka det rätt snabbt. Men då vet jag iallafall att läget är okej. Får se när jag börjar med det men kommer skriva här i bloggen när jag testat.
PS: Morötter är inte keto men för mig funkar det. Det är mycket som kan funka trots att det inte är keto. Man får prova sig fram. DS.

Att lära känna sig själv

Publicerad den av Hannas krypin
Det är så spännande att fundera över återkommande mönster, hur jag är och varför. Varför vissa tankar kommer och när de kommer. Kan de vara relaterade till hormoner och vad cellerna i kroppen signalerar. Jag börjar allt mer lära känna mig själv och min kropp. Ett konkret exempel är att beroende på var jag är i min cykel får jag olika tankar. Och just eftersom att jag nu har sett samband kan jag slappna av och liksom bara go with the flow. Det kommer vända och jag kommer snart känna mig som mig själv igen.
 ”Jag känner mig tjock.”
De senaste månaderna har jag konstaterat att alltid när jag snart ska ha mens så får jag tankar om att jag är tjock.(Oroa dig inte, det här kommer aldrig bli en viktminskningsblogg). Som igår eftermiddag sa jag till Rickard ”jag kommer snart få min mens, jag känner mig tjock”. Och mycket riktigt så kom den några timmar senare.
”Jag vill äta en massa kolhydrater”
Men då menar jag faktiskt inte snask och sötsaker utan bara vanlig mat. Igår kväll tex efter träningen kände jag ett akut sug efter mjölk (tror kroppen ville ha proteinerna som finns i mjölken.) Jag har inte druckit mjölk på flera månader men just eftersom jag fick ett så starkt sug så lyssnade jag på kroppen. Ett glas med nästan 2 dl mjölk räckte och så var jag nöjd. (För den som undrar så åt jag mat också såklart förutom bara mjölken..)
”Funderar på att strunta i keto”
En annan tanke som ploppar upp är att jag tänker tanken om att sluta med keto. Men då ser jag till att få i mig lite resistent stärkelse och vips är de tankarna borta.
 
 

Jag blir inte klok på mig själv

Publicerad den av Hannas krypin
Jag tänkte dela med mig av random ”ketotankar” från den senaste veckan. Jag har kommit till det där stadiet att jag fortfarande har lite svårt att komma upp ur sängen på morgonen men jag känner mig ändå pigg i huvudet och inte så där, vad ska man kalla det för, ”fluffig” i huvudet. Jag har fokus och skärpa på ett helt annat sätt än tidigare.
I måndags uppmätte jag riktigt högt morgonvärde på ketoner. Kroppen var under natten i full gång med att producera ketoner som aldrig förr. Jag vet inte var alla de här ketonerna kom från. Aldrig uppmätt så högt morgonvärde förut. Drack dessutom två nocco i söndags och åt gröna ärtor på jobbet som definitivt inte är keto. Det som jag tror tar mig ur ketos verkar inte stämma. Eller så beror det på fettmängden. De dagar jag får i mig över 200 gram fett spelar det mindre roll med kolhydraterna. Det är min teori iallafall på hur jag verkar vara.
Dessutom pendlar jag i mitt morgonketonvärde mellan jättehögt och i ketos men väldigt lågt i ketonerna. Jag tror att min kropp är i gränslandet mellan att vilja drivas på ketoner och fortsätta med glukos som den ändå är mest van vid. Någon form av ”beslutsångest” från cellerna.
 

Jag har inte tid…..

Publicerad den av Hannas krypin
Funderar du över hur vissa verkar hinna med hur mycket som helst medan du knappt hinner blinka så har hela dagen gått? Prioriteringar tänker jag att det handlar om. Jag köper egentligen inte att man inte har tid till vissa saker utan det har bara med prioriteringar att göra. Vad är viktigast för dig i ditt liv? 
Jag snubblade över den här bilden på ett nytt konto på instagram som jag precis börjat följa. Den är så talande. Frågorna bilden väckte i mig är:
Vad tycker du att du har tid till?
Vad prioriterar du?
Vad skulle du vilja ändra i ditt liv?
Jag kan komma på mig själv med att bara slöscrolla på Facebook och vips har det gått ganska många minuter. Det är ett typexempel på de där tillfällena som tiden tillåts gå utan att något vettigt görs. Missförstå mig rätt, ibland kan det vara skönt att bara göra ingenting. Men kan det är ”ingenting” fyllas med något vettigt uppbyggande istället? Mer tid med familjen till exempel, ta en härlig promenad och få frisk luft. Eller ett härligt träningspass. Missförstå mig rätt, det är såklart helt okej att slöscrolla eller vad ditt ingenting nu består av, kanske serier. Men säg då inte att du inte har tid. Vi har alla tid att varje dag göra bra val för vår hälsa och för vårt liv. Sen om du vill är en annan sak men tiden finns. Ett dygn är 24 timmar för alla.
Jag har inte tid… är den största myten av alla.
 

Dagens träningspass och blod….

Publicerad den av Hannas krypin
Det här inlägget är delvis inte för den som är äckelmagad. Men vad jag menar med det kommer jag komma först till senare i inlägget. Först ska jag berätta om att jag har jobbat delad tur och tog mig iväg till gymmet på rasten. Jag hade sådan energi innan, under tiden av passet och efter. Så skönt att känna mig piggelinus. Mitt pass såg ut så här:
10 min powerwalk
2 km rodd uppdelat i 200 meter *10
10*3 axelpress
10*3 Benpress 80 kg
10*3 Hip abduction
10*3 Hip adduction
10*3 Latsdrag
Passet avslutades med lite stretch och därefter åkte jag tillbaka till jobbet för att laga till min lunch som bestod av bacon, ägg, broccoli, avakado och smör. Alltså lyckan när man får en perfekt avokado. Det är alltid en chansning när jag köper i lösvikt. Tror iallafall att tricket är att den ska vara en aning hård. Men bara en aning.
Men då var det ju det där med rubriken. Vadå blod? Den som var uppmärksam såg i min veckosammanfattning att jag köpt nötblod. Någon (inte på bloggen) undrade om jag bokstavligen menade blod från kor. Och ja, det var precis det jag menade. Så ikväll när jag ändå skulle laga till köttfärs tänkte jag att jag lika gärna kunde slänga i mitt nötblod. Jag blev förvånad när jag öppnade locket för jag trodde att det skulle lukta lite. Men jag konstaterade att det är helt luktfritt. Men då vågar jag ju prova tänkte jag för det har varit mitt största problem om det skulle lukta eller smaka blod. I köttfärsen hällde jag även i stora delar av min benbuljong. Så nu var det bara det där med att smaka… Ärligt talat så var ångesten rätt stor. Vi pratar om tjejen som aldrig tyckt om blodpudding. Jag har ätit det som barn men annars nej tack! Vad har keto egentligen gjort med mig….
Så vad tyckte jag då? Nu är du allt bra nyfiken va?
Första tuggan var ärligt talat ”jag vill spy”. Inte för att det smakade illa (faktiskt inte) utan för att det är blod. Jag har verkligen en mental spärr. Sen kom jag på att jag inte kryddat maten något. Utöver min benbuljong, grädde och smör som jag vräkte i alltså. Och vitkålen. Så på med lite salt och peppar. Och smaka igen. Faktiskt mycket bättre. Det var pricken över i:et. Imorgon ska jag testa en omelett med min köttfärs i 🙂 Och så tar jag med i matlåda. Japp, så blir det. Så kanske spärren är borta sen. Eller inte. Vi får se.

Reflektioner kring en sockerfri jul- och nyårshelg

Publicerad den av Hannas krypin
Det har varit intressant att inte äta något godis eller socker under jul. Bitvis har jag faktiskt känt mig lite tråkig, inte för att de runt omkring mig klagade eller sa något. (Eller jo förresten, ett par gånger hände det…..) Utan det var mer tråkigt att inte äta. Det förvånade mig lite samtidigt som det inte är konstigt egentligen. Att äta gott är ju så socialt betingat med. Man ”avviker” från flocken. Jag är ju så van att under jul äta mycket godis. Julen 2018 åt jag godis till frukost i princip…. 
Det var intressant att känna att jag på julafton inte var sugen på snasket, fast det fanns rakt framför näsan på mig, redo att bara hugga in på. Det jag däremot blev sugen på var mer av julbordet. Intressant det där att bli sugen på mer mat att äta. Och då ”riktig” mat och inga substistut som mackor. Jag känner inte att jag missat något med att ha sockerfri jul. Jag blev mer viss om att man behöver inte äta snask för att vara social och ha trevligt. Det går alldeles utmärkt att ha trevligt utan godis.
Helt immun har jag inte varit mot det söta övriga dagar. Men jag tror det beror på att det blivit väldigt mycket protein som tar mig ur ketos = högre blodsocker och då också mer sötsug. Sen att det också funnits godis i varje hörn har också gjort mig mer sugen.
Nyårshelgen var också sockerfri och jag avslutade året utan intag av sötsaker och jag har också startat 2020 utan socker. Det känns bra och jag är peppad och taggad att fortsätta göra bra val för min hälsas skull.
 

Mitt keto-år 2019

Publicerad den av Hannas krypin
Min första årssammanfattning var min bucketlist för 2020 och om jag uppnådde det jag ville 2019. Så näst på tur är tankar kring mitt ketoår. Kommer jag fortsätta med keto under 2020? Svaret är ett rungande ja. Inte en chans att jag går tillbaka.
Vad har jag lärt mig? Oj, den här frågan är så stor. Jag har lärt mig massor. Mycket egen kunskap kring hälsa. Jag har också lärt mig att alla inte är mottagliga för ny kunskap. ”Jag har levt så här hela livet och jag har inga problem” är ett vanligt påstående. Att folk tycker att jag är extrem är också vanligt. Hur nu det kan vara extremt att gå tillbaka till det naturliga förstår inte jag.
Vad har jag kommit underfund med? För mycket proteiner tar mig ur ketos utan undantag. Det jag har trott varit symtom på noccon har visat sig vara symtom på riktigt djup ketos – alltså över 3,5 i blodketonvärde. (Om ketonerna kan du läsa mer om HÄR)
Mindre bra – att springa i ketos innan kroppen vant sig och såklart sömnen. Sen en annan grej, jag behöver verkligen sluta med nocco och istället förlita mig på ketopower.
Bra – att jag inte gett upp och att jag har kämpat på trots att kroppen vissa dagar undrat vad jag håller på med.
Det främsta målet med keto var ju att bli av med min onda mage. Att bara begränsa mig till att inte äta gluten och laktos räckte inte. Jag behövde något mer. Och jag kan sätta check på att jag inte har ont i magen längre.
Mina mål 2020
– Att våga testa mer! Du tycker säkert redan att jag testar mycket men jag behöver testa mer.  Tex äta alla carbs på morgonen och sedan resten av dagen hålla mig till fett och protein
– Att köra alla löppass under en period på morgonen.
– Vidga mina vyer vad gäller grönsaker, jag behöver inte begränsa mig där.

En hälsokur

Publicerad den av Hannas krypin
Jag har ett tag läst om fördelarna med benbuljong och kollagen. Gjorde faktiskt benbuljong av kyckling för ett tag sedan men det blev sådär bra. Igår när jag och Rickard var och storhandlade mat passade jag då på att handla hem ett kilo märgben. Jag googlade efter recept och hittade lite olika varianter. Det slutade med att jag gjorde en kombo av två olika recept. Du behöver:
1 kilo märgben
äppelcidervinäger
morötter
lök
lagerblad
kryddpeppar
Börja med att skölja av benen och koka upp vattnet. Lägg sedan i märgbenen i kastrullen och låt koka upp. Häll därefter av vattnet och häll på nytt vatten och lite äppelcidervinäger. Vinägern hjälper till att dra ur mer nyttigheter ur benen.
Låt sjuda några timmar och lägg i morötter, lök, kryddpeppar och lagerblad och låt sjuda några timmar till. Totalt sjöd min buljong i femton timmar, men om du vill kan den sjuda upp till 48 timmar. Fiska upp benen, morötterna, löken och kryddorna och sila av så du bara har en klar vätska kvar. Kyl ner, fettet som lägger sig på ytan kan du använda och steka i. Buljongen håller drygt en vecka i kylskåp. Du kan också frysa ner tärningar av buljongen och ta fram vid behov. Nu har du en god egengjord köttbuljong som slår köpta buljongtärningar med hästlängder.
Vilka är fördelarna då med benbuljong?
– Stärker lederna i och med att den innehåller kollagen och GAG (glykosaminglukaner). Superviktiga byggstenar för kroppen!
– Kollagenet stärker hår, hud och naglar.
– Hjälper dig att läka skadad mage och tarm. En av de viktigaste ingredienserna för att läka tarmen är just gelatin som benbuljong innehåller.
– Innehåller glycin som är viktigt för leverns funktion. Glycin hjälper också till i produktionen av glutation och urinsyra som hjälper dina celler att skydda kroppen från gifter och fria radikaler.

En livsstil?

Publicerad den av Hannas krypin
Det sägs att det tar ungefär 66 dagar att etablera en ny vana. Men ju ”svårare” vana man vill bryta, desto längre tid tar det att ändra tänket och få den nya vanan att funka. När blir vanan ett nytt sätt att leva. Kan man säga att min nya livsstil nu är keto? Eller är det bara en ny vana som börjar bli djupt rotad? Det här är saker som jag funderar över ikväll. Det lätt att tänka att keto är en diet men riktig keto är just livsstil och inte bara kost. Kosten är egentligen bara en liten del av viktiga parametrar. Att optimera sin hälsa genom att både kost, träning och sömn är rätt, det är vad keto handlar om.
Ett smart sätt att lära känna sin kropp är att anteckna. Hur är sömnen, hur reagerar man på livsmedel och hur fungerar träningen? Allt detta är viktigt om man vill utveckla sin kroppskännedom. Vill man inte det så är det också okej. Jag har inte kommit dit än att jag antecknar allt. Men jag funderar på det framöver. Just för att lära känna mig själv ännu mer. Det tror jag är viktigt.

En vecka i ketonernas värld

Publicerad den av Hannas krypin
Hoppa över det här inlägget om du tycker det är för jobbigt att läsa. Jag skriver det här mest för min egen skull. För att ha ett ställe att gå tillbaka till under resans gång. Vad som förändras, hur det känns i kroppen vid vissa värden och lärdomar jag gör.
Att mäta är att veta
Det här inlägget kommer bli ett reflektionsinlägg kring veckan efter min fasta. Fastan startade jag den femtonde december. Morgonen efter mätte jag mina ketoner, de låg lågt, bara 0,5 vilket är ketos men väldigt ”grund”. Den optimala zonen ligger på 1,5-3,0 och det är också då jag mår som bäst med energi utan den där känslan av att vara ”speedad”. (Mer om det längre ner i inlägget.)

                                        
Under dagen den sextonde så ökade ketonerna mer och mer, helt naturligt då kroppen vill försörja hjärnan med energi. Hjärnan gillar två källor till energi: ketoner och glukos. Om det inte finns glukos så fungerar hjärnan väldigt bra på ketoner istället.  Jag kom aldrig in i riktigt djup ketos, den kom senare när jag bröt fastan och började äta igen. Under hela veckan fortsatte jag att få låga blodsockervärden och höga ketoner.
                                
Dessa värden ovan är inte optimal ketos, tvärtom. Här är det inte ovanligt att man känner sig darrig, speedad och konstig. Det var precis vad jag gjorde. Jag har allltid trott att darrigheten och hjärtklappningen som jag fått har berott på min hangup för Nocco. Att kroppen reagerar på koffeinet. Så är dock inte fallet utan det är riktigt djup ketos som får kroppen att reagera. Det är inte farligt men obehagligt och det bästa då är att äta en bit ren protein. Jag tycker att det var bra att jag fick känna på riktigt djup ketos. Meningen med alla mätningar är ju att öka min kroppskännedom om min kropp så att jag inte behöver fundera över vad som är vad.