Kategori: Hälsa

De viktigaste markörerna för hälsa

Publicerad den av Hannas krypin
I julklapp av Marcus och hans sambo fick jag två böcker: keto av Martina Johansson, (som jag redan har) och så ”ketolicious” av Hanna Gillving. Hanna Gillving är en ny bekantskap för mig. Jag har inte sett henne på sociala medier på samma sätt som Martina och Annelie (Keto by Annelie). Så det blir spännande att se vad hon delar med sig av för tankar. Jag har läst ungefär 70 sidor i boken och än så länge är det inte många nyheter. Förutom bilden nedan 👇👇
Hanna skriver lite provocerande genom att referera till vanlig kost som sjukmanskost. Men, jag tycker det är bra att hon skriver så rakt på sak om symtom som man faktiskt kan få av fel kost. Många har den uppfattningen att kött skulle kunna orsaka sjukdomar och det är en uppfattning som jag inte delar. Tycker det är helt galet att mat som är naturligt för oss helt plötsligt skulle kunna orsaka sjukdomar. Ingen människa ifrågasätter att djur blir sjuka av fel kost. Kommer därför aldrig köpa att vi skulle bli sjuka av att äta naturlig mat utan ”innehållsförteckning”. Hur det än är så oavsett om samhället har förändrats så har våra kroppar inte gjort det. Kroppen vet inte att det är 2000-talet, att vi inte behöver söka efter vår mat eller att den finns tillgänglig hela tiden. Alla nya påfund som stoppas i kroppen är just nytt som kroppen inte vet vad den ska göra med. Dock så är vi tåliga och det tar tid innan levernet orsakar sjukdomar.
Kosten, träning och sömn

Dessa tre markörer är de viktigaste för hälsa oavsett vilken kosthållning man väljer. Oavsett om man vill vara vegan, vegetarian, keto, karnivore, paleo, you name it. Funkar inte dessa tre så kommer man inte få bra hälsa. Man kanske kan maskera symtomen med mediciner men det är inte hälsa utan enbart symtomatisk lindring. Grundproblemen kommer fortfarande att finnas kvar. Så jag fortsätter förkovra mig i hur jag kan må bättre och bli piggare.

Jag tror inte på…..

Publicerad den av Hannas krypin
…. Att det är normalt att alltid gå runt och vara trött. Att känna sig trött efter intensiva dagar är inte det jag syftar på utan det där att alltid känna sig trött och att aldrig ha orken till att göra saker. Det tror inte jag är normalt egentligen. Men vi är så vana vid att vara trötta att det blir det nya normalläget.
…. Att veganmat är bra för alla. Särskilt inte barn och gamla. Konsekvenserna av det kommer vi dock inte se nu utan det kommer bli som när det sades att det mättade fettet var farligt och ”alla” istället började käka hög kolhydratskost och hittepåmat. Vad har hänt med människornas hälsa efter det?
…. Att det största problemet för klimatet är att man äter kött. Missförstå mig rätt, klimatet är viktigt men jag tror att fokus ligger på fel saker vad gäller klimatfrågan när man fokuserar på köttätandet. I debattartiklar och på nätet så är det ofta som köttätandet skammas i diskussioner kring miljön och det tror jag är helt fel väg att gå.

Fasta eller inte fasta?

Publicerad den av Hannas krypin
Jag har inte berättat för dig att jag gjorde en 40timmars fasta tillsammans med Sofia (hennes ide men jag var inte sen att hänga på.) Jag har redan gjort en 27 timmarsfasta så jag vet hur kroppen reagerar. Kan tyckas lite galet att fasta så länge men det finns många dokumenterade fördelar med långtidsfastor. Man har till exempel kunnat reversera typ 2-diabetes med fasta och minskad det skadliga fettet i levern (det som kallas för fettlever vilket man kan få av för mycket fruktos). Har man problem med att känna skillnad på verklig hunger och bara sug så kan fasta hjälpa till med att lära sig att känna skillnad och få normala hungerkänslor. Det bästa om man ska fasta är att vattenfasta i tre dygn, det boostar immunförsvaret och ger kroppen en chans att rensa bland cellerna i kroppen.
Så hur gick det då?
Med fasta menar jag nu att bara dricka vatten och jag drack lite te också. I övrigt ingen mat alls.Vi började på söndag kväll och måndagen var jag ledig och roade mig med att städa Idas rum, bra distraktion. På kvällen körde jag gympapasset och mitt pilatespass. Kom hem och gick och la mig och sov. Fastan bröt jag på tisdag lunch med att äta lax och spenat. Det intressanta var att trots att jag inte ätit på så många timmar var det svårt att få mig. Det tog liksom stopp. Självklart åt jag ändå, räknade ut att jag åt typ 1700 kalorier på ett bräde…  Mat är gott, haha. Jag hade en fördel i att jag redan var i ketos när jag började fasta. Då är kroppen redan van vid att använda fett som energi och belastningen (med belastning menar jag hungerkänslor, seghet och trötthet) på kroppen blir inte lika stor då kroppen hela tiden får energi från ketonerna. Det mest intressanta var att jag verkligen varierade mellan att känna mig hungrig, inte hungrig alls och någon gång lite illamående. Rent kroppsligt kände jag mig pigg, dock lite seg i benen, särskilt när jag gick i trapporna på jobbet. 
På tisdagmorgon började jag på ketoner på 0,5 och ju längre dagen gick så steg ketonerna. Leverns produktion av ketoner fick sig en rejäl skjuts genom fastan och den har också hållt i sig. Så nu är jag i riktigt djup ketos där kroppen använder fett som energi. Men jag kommer berätta mer om den djupa ketosen och ketonerna i ett eget inlägg. Det här inlägget börjar redan bli lite långt.
Disclaimer: En följdfråga blir då om jag rekommenderar fasta och nja, det vet jag inte om jag kan eller vill göra. Det är inte farligt att fasta som frisk och jag tror absolut att vissa sjukdomar gynnas av fastor då att fasta också får ner blodsockret. (Tänker diabetes typ 2 och metabolt syndrom som är kopplat till högt blodsocker). Testar du så gör du det dock på egen risk och det är heller inget som jag tar ansvar för. Jag ger inga medicinska råd utan berättar bara om det jag testar och provar på. 

Att springa i ketos

Publicerad den av Hannas krypin

Att springa på lågkolhydratkost är hemskt innan kroppen vant sig. Jag har skrivit om det förut men det är ungefär som att försöka springa på spagettiben samtidigt som benen är tunga som bly. Mjölksyran kommer dessutom direkt. Min kropp har dock vant sig nu och i eftermiddags sprang jag ett gäng intervaller, nämligen 45*30 sekunder med en minuts vila. Det blev 12 kilometer i intervallform. Det är så konstigt det där med min form för jag känner mig otränad. Men otränade personer springer inte 12 kilometer i intervall. Så jag måste våga tro på mig själv!
Jag tänkte avsluta inlägget med att skriva lite om motivation. Vad motiverar mig just nu liksom? Att kämpa på och inte ge upp.
– Det första är jag känner att kroppen är i djup ketos och det bekräftar också värderna i blodet.
– Att kroppen kan fungera på en sådan strikt kost.
– Såklart att jag kan springa, det borde egentligen stå som punkt 1.
– Att jag känner mig pigg.
Jag har dock en del utmaningar framför mig fortfarande, jag tänker framförallt på att det är så svårt att ta tag i sömnen (fast jag ska krypa ner i sängen bara jag skrivit färdigt inlägget.) En annan utmaning är mitt noccodrickande. När jag skriver noccodrickande så låter det som att jag dricker flera stycken varje dag men det är bara en och ibland två lite beroende på vad jag gör. Och framförallt inte varje dag.  En annan sak är att inte hamna i träsket där jag bara äter smör och spenat. Imorgon bitti ska vi storhandla och då ska jag köpa hem ett förråd av grönsaker. Kålrabbi till exempel var försvinnande gott så det ska jag köpa hem bland annat. Nej nu måste jag sova. Vi hörs igen imorgon!

Jag fortsätter att jobba för optimal ketos

Publicerad den av Hannas krypin
Det är många som skriver om ketogen kost som något farligt och jag kan inte låta bli att tänka när kommer varningsartiklarna och löpsedlarna om det farliga med socker. Visst rekommenderar livsmedelsverket att endast 10% av allt socker ska komma från tillsatt socker. Men det finns många som håller högt värde i att man fortsätter äta en kolhydratrik kost. Det ligger såklart mycket pengar i det hela att man inte blir för hälsosam. Hur ska läkemedelsföretagen tjäna pengar om vi blir för friska liksom. Det låter lite konspiratoriskt men det är bara att titta på vem som bekostar forskning, vem har bekostat studien med ett visst resultat. Är det ett företag bakom som säljer produkten tex som det forskats på. Men nu kom jag i från ämnet en aning….
  Ketos är inte farligt!
Med det sagt, åter till ketos. Att svälta sig in i ketos genom fasta eller intensiv träning är såklart inte bra. Men däremot att äta sig in i ketos genom bra, naturliga animaliska fetter, moderat med protein och bra grönsaker är optimalt för kroppen. När kroppen använder blodketoner som energi har kroppen alla förutsättningar för att må bra. Alltså bra på riktigt. Det har visat sig i forskning att  blodketoner är organskyddande och alla muskelceller, inklusive hjärtats celler älskar fettsyror och ketoner. Hjärtat blir också mer effektivt i ketondrift. Ketoner påverkar också hur hjärncellerna kommunicerar med varandra.Synapserna blir stabilare och vilket upplevs som lugn och fokus. Det parasympatiska nervsystemet är mer aktivt, du får lägre blodtryck och puls, lättare att sova och mindre förstoppad. (Källa Martina Johansson, LCHFmagasinet nunmmer 5 2019)
Det här är en stor anledning till att jag fortsätter äta keto och satsar på höga blodketoner. Jag vill ha alla fördelar som forskning visat på finns med ketogen kost. Det finns tre olika ketoner, i urin, utandning och de i blodet. För fördelarna ovan är det blodketoner som gäller, hög koncentration av ketoner i urin visar egentligen bara att kroppen producerar ketoner men att de följer med urinen ut och inte används. Så ketoner i blodet är det viktiga, the real deal.
Ketoner i skrivande stund: 1,6 mmol/l

Tankar kring socker så här i juletid

Publicerad den av Hannas krypin
I fredags är det tre månader sedan som jag började med ketogen kost igen efter ungefär ett halvårs uppehåll. Eller inte helt uppehåll utan vissa ketogena måltider men en del snask, gluten och andra grejer som min mage inte gillar. Men den 13 september körde jag igång strikt, passade på när jag ändå inte kunde springa på grund av min skada. Och hur har det gått då? Först är jag väldigt glad över att jag kört tre månader. Något avsteg här och där har det blivit. Jag smakade tex en tugga kladdkaka men vet du, det var inte alls gott över huvudet taget. Jag smakade även av smörgåstårtan när jag och Ida fyllde år men nej, när jag inte ätit gluten på så länge är det inte gott. Jag känner inte att jag missar något med andra ord.
Jag har dock konstaterat att det inte är lätt för en keto/lchf-ätande tjej så här i juletider att läsa bloggar för majoriteten svämmar över av godsaker att äta till jul. Jag funderar varje dag på om jag på julafton ska äta av allt eller om jag ska fortsätta på min bana. Om jag inte fortsätter på min bana just över julafton, för vems skull gör jag det isånafall då? Vill jag verkligen äta godis egentligen? Gör jag det för att jag vill eller för att det ”förväntas” av mig för att inte vara ”tråkig”. Kommer jag kunna hålla mig till en dag eller kommer jag balla ur fullständigt igen? Jag litar inte riktigt på mig själv och konstaterar när jag skriver ner mina tankar att jag nog har ett sockerberoende i botten.  🤔
Tänkte avsluta inlägget med några generella tankar.  En lärdom jag gjort är att för mycket protein kickar ur mig ur ketos och ger mitt ett väldigt högt fasteblodsocker. Enkelt uttryckt kan man säga att levern producerar glukos av fett och protein och det gör att blodsockret sticker iväg.  
Sen är det lite läskigt hur mycket det kan skilja på blodsockret i olika mätare. Ovan är samma tillfälle och samma bloddroppe men det skiljer ändå väldigt mycket. Tänk om jag var diabetiker och anpassar insulinet efter det högre värdet. Hej blodsockerfall!
Jag är ännu inte ketoadapterad men jag känner ändå i kroppen hur mycket bättre jag mår. Det jag tänker mig att jobba mer med är sömnen och det mentala. Hur tänker jag jag kring mig själv och vilka tankar håller jag kvar vid och vilka tankar släpper jag vidare. Mycket mental träning med andra ord.
 

Varför keto och andra inlägg

Publicerad den av Hannas krypin
Eftersom att jag ofta får frågan varför keto så tänkte jag i det här inlägget länka till alla mina viktigaste ketoinlägg. För att slippa svara hundra gånger och bara kunna hänvisa till ett inlägg.
Det första och viktigaste inlägget är ”det var aldrig mitt förstahandsval” för det beskriver så bra varför jag valt keto. Nästa inlägg är ett inlägg från december förra året. Inlägget handlar om hur jag är en allt eller inget person och inte kan begränsa mig. Fast någonstans känner jag att det inte är jag som är extrem, jag har ju egentligen bara återgått till det som är naturligt. (Nej bacon är inte naturligt, men hey, även solen har fläckar😜)
 Jag ger även tips på hur man kan tänka om man vill äta ketogen kost. HÄR hittar du det inlägget.
Och såklart myter som man får höra. (Slog mig nu att jag inte skrivit del 2. Får se om jag landar i bara en del 1… )
Jag svarade på en lång och intressant kommentar. Vad det inlägget handlade om får läsa genom att klicka på länken.
Mer om min dumma kropp och hur jag mår när jag är en slarvmaja!
 
 

Tankar jag tänkt

Publicerad den av Hannas krypin
Häromveckan läste jag ett inlägg som jag tänkte att jag skulle blogga om. Du kommer tröttna på alla mina inlägg om kost och hälsa, haha. Men iallafall, det här inlägget väckte en del tankar. Hur många är det inte som med bestämdhet hävdar att man kan äta lite av allt. Jag hävdar å det bestämdaste att alla inte alls kan äta allt. Jag kan bara gå till mig själv och många runt omkring mig. Min kropp blir riktigt ledsen när jag inte matar den med riktig mat. Titta bara på djuren, vad händer med dom när de äter saker som de inte är gjorda för. De blir rejält sjuka. Varför skulle människan vara undantaget? Jag har aldrig tänkt på saken ur det här perspektivet men jag tycker det låter logiskt.
”Jag märkte ingen effekt så då la jag av istället”
Hur många känner igen sig i det här tankemönstret? Hur många har inte tänkt ”Jag upplevde ingen skillnad så jag slutade istället”. Men tänk om skillnaden inte är mätbar? Att allt kanske inte ger synliga effekter men ändå gör stor skillnad på insidan? Det är en tanke som för mig gör att jag kämpar på trots att det inte ger effekter som man kan se på utsidan. En gladare tarm till exempel syns inte på mig som inte har hudproblem.
 

Fem anledningar att sluta med nocco

Publicerad den av Hannas krypin
Förra veckan tog jag tag i sömnen vilket gjorde mig mycket piggare. Jag bestämde mig även för att sluta med nocco. I teorin ska jag säga…. Den här veckans hälsomål blir alltså att inte dricka nocco. Jag fattar inte varför jag håller på med det där skräpet. Konstaterar varje gång att jag bara mår dåligt av den. Så för att motivera mig själv listar jag alla nackdelar med noccons konsekvenser för mig.
– Jag blir inte längre pigg av det…
– …..Jag får bara hjärtklappning.
– Hjärtklappningen i sig ger mig ångest.
– Jag behöver springa på toa hela tiden, blir extremt kissnödig.
 
Jag fick tre st nocco av kollegorna M och K, de ”måste” jag ju dricka upp såklart. 😝😜😛
– Det innehåller sötningsmedel som jag inte tror är bra. Sötningsmedel kan inte brytas ner i kroppen, vad har det för konsekvenser för naturen? 
– Egentligen är det inte ens gott ich kroppen behöver inte koffeinet egentligen.

Sjunga lite igen och en ny grej

Publicerad den av Hannas krypin
Om en månad har det varit julafton, känns lite konstigt att tänka på, snart är 2019 slut liksom. Den här veckan ska jag börja adventspynta, som jag ser fram mot att byta gardinerna i köket till mina nya favoriter från förra året. (De här 👇) Bilden är från en kväll i december förra året. Kikade i arkivet och såg att vi på dagens datum förra året bakade pepparkakor och julen smögs in i i vårt kök. Får se om det blir lite av den varan redan idag eller om vi väntar lite.
Idag fick jag frågan från chefen om vi (jag, Rickard, Marcus och mamma, eventuellt hänger Bea med också. Bea är Marcus blivande fru) kan ställa upp sjunga några sånger på anhörigträffen den åttonde december. Jag har ju bestämt sagt i från om att sjunga men suget har börjat komma igen så jag blev glad att hon frågade. Jag fick även cred från henne vad gäller min palliativa föreläsning. Hon tyckte den var bra så det gjorde mig väldigt glad!
Jag tänkte förresten börja med en liten ny sak här i bloggen. Varje vecka tänkte jag sätta upp en punkt som jag vill ska vara veckans fokus. Det kan tex vara gå ett gäng promenader, gå och lägga mig tidigt, dricka nocco varannan dag eller något extra pass på gymmet.
Jag vet inte om du märkt det men jag känner att bloggen gått in i en liten, jag vet inte vad jag ska kalla det för… Dvala kanske, jag hade ju en sådan bra planering men många av rubrikerna har jag tröttnat på. Nu vill jag ha nytt och fräscht med några gamla godingar kvar såklart. Så därav veckans hälsomål. Jag tänkte faktist sätta mål för den här veckan att sova mer. Jag måste men igår konstaterade jag att jag inte vill gå och lägga mig tidigt. Så veckans fokus: mer sömn!