Kategori: Hanna funderar

Lady Dahmer totaldissar Lego friends till tjejer. Det fördummar tjejerna. Men till killar är det tydligen helt ok. Varför är det ok för killar att leka med typiskt tjejigt men inte ok för tjejer att leka med det typiskt tjejiga.

Upplys mig Lady Dahmer för jag fattar inte ditt tänk!

Uppdaterat 08:40: Kompensatorisk uppfostran tydligen. Länkar sen, sitter vid lilla datorn och på den går det inte att länka. Jag har läst kommentarerna och inläggen igen och står fast vid min första känsla: dubbelmoral, vilket jag också skrivit i en kommentar hos henne.

Uppdaterat 12:14: Läs HÄR och HÄR.

Uppdaterat 10:44: Lady Dahmer ska ha en eloge för att hon orkar förklara igen och igen och igen…. Nu fattar jag hur hon tänker med legot och hajar hennes poäng.

Det här tycker jag är klokt sagt av Ninja. Jag vill inte bli benämnd som en hen. Jag är en hon och kommer alltid vara det. Jag fattar inte varför allt ska göras könlöst och att kön blivit så ”farligt”. Jag tror inte vi ”botar” utseendefixering, ätstörningar osv med att ta bort hon och han.

Något jag irriterar mig på i den här genusdebatten är att barnen ska ändra normerna. Varför kräver vi av våra barn saker som vi inte skulle göra själva. Tex klä sig i klänning, det skulle min karl aldrig göra. Jag tycker att det är vi vuxna som ska ändra vårt tänk.

Och nej jag kommer inte använda ordet hen.

UPPDATERAT: Läs den här ledaren som var i Corren idag. Den beskriver så bra exakt vad jag tycker och tänker om genusdebatten.

Jag vill klä min dotter i rosa, puttinuttigt och gulligt. Och skäms på mig som vill stoppa in dottern i en mall och tvinga på henne folkets förväntningar. Nä jag tänker inte skämmas (och inte stoppa in henne i någon mall för hur flickor ska vara). Det ena behöver inte utesluta det andra. Jag köpte två bodysar i gult, grönt, vitt och blått och en blå dregglis med guldiga stjärnor. Men det är det enda som kommer in i dotterns garderob av den varan. Det slog mig idag att jag är trött på blått, grönt osv, alltså typiska färger på killkläder. Nu vill jag frossa i rosa, puttinuttigt och gulligt. Antar att jag blir värre eftersom att jag har två pojkar sen innan. Jag är övertygad om att Ida kommer växa upp till en stark kvinna ändå för det sitter inte i kläderna!

Måste även skriva det att Samuel har en massa Spidermantröjor och tuffa tröjor. Eller förr iallafall, nu är de urvuxna och inga nya kommer införskaffas. Inte för att han inte får utan för att han tappat intresset. Men Samuel är världens mest omtänksamma och empatiska kille. Alltid där för att hjälpa och försvara om han ser någon bli retad. Han vågar visa sina känslor, vare sig det är glädje, ledsen eller arg. Trots tuffa kläder som enligt vissa gör att barnen bemöts som tuffingar och coolingar och därför inte utvecklar några andra sidor. Pyttsan säger jag.

Lego lanserar snart sin nya kollektion med lego med tjejigare färger och tjejer istället för gubbar. I bloggvärlden rasar debatten om det dåliga att de kallar det för tjejlego och fokuserar på tex inredning och skönhet. Tex Bambi och Bloggkommentatorerna.

Själv kan jag inte förstå kritiken alls för tittar man i legohyllan så är det bilar, flygplan, polisbilar, star wars, Harry Potter etc. Typiska killgrejer alltså om man nu ska dela in det i fack. Därför tycker jag att ”tjejigare” lego är ett riktigt bra komplement.

Vad tycker ni?

Jag blir riktigt ledsen att läsa den här artikeln. Den ger mig en bitter eftersmak och inget av det känns bra
Jag skulle aldrig vilja experimentera så med mina barn. Vi har ingen aning om vad det får för konsekvenser för framtiden eller vilken förvirring det kan orsaka barnet. Eller inte men just eftersom att man inte vet säkert så är det inget för mig.

”Tjejer är våp”
”Tjejer vågar inte ta för sig”
”Tjejer är förtryckta”
”Tjejer är si och så”
”Ojoj stackars oss. Alla är så dumma mot oss”

Så låter kommentarerna hos Lady Dahmer. Alltså vad är det för skitsnack rent ut sagt. Blir så himla arg. Jag upplever inte att jag är förtryckt, att jag inte har samma förutsättningar som alla andra (läs män). Ingen av mina kompisar känner heller så. Finns bara viljan så kan vi göra allt oavsett vad den sk normen i samhället tycker. Det är bara vi själva som begränsar oss, ingen annan.