Den här veckan har jag verkligen tänkt på vad jag stoppat i mig och resultatet är -1kg på vågen. Jag mår bäst av att äta lite kolhydrater och mer protein och det kan jag även träna hårt på. Men det är så lustigt det där, egentligen är det inte för mycket att äta två mackor och lite yoghurt till kvällsmat utan det är alldeles lagom. Dock så känner jag mig onyttig, inbillar mig att magen svullnar upp och att jag spräckt dagens ”kaloribudget” och då kommer gå upp direkt i vikt fastän resten av dagen varit bra.
Funderar lite på om det har med dagens samhälle att göra. Vi matas hela tiden med dieter, framförallt de som innehåller lite kolhydrater och jag tror att man blir lite hjärntvättad. Fel hit och dit och man översvämmas av allt man ska undvika eller bilder av hur man ”ska” se ut.
I en av rondellerna i stan har denna staty placerats. Jag tycker den är fruktansvärd på grund av att kvinnan är mager som en sticka och ser mer ut som en person som drabbats av anorexi. Jag tänker på alla de ungdomar som inte kan stå emot utan faller för trycket att se ut på ett visst sätt. Det osunda idealet implementeras ytterligare i samhället. Räcker det inte nu? Faktumet att kommunen betalt en halv miljon för eländet får mig att sura ihop. Tänk så mycket annat man kan få för samma summa pengar.
Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård.
Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!
Visa alla inlägg av Hannas krypin
Upptäck mer från HANNAS KRYPIN
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.