Med hjärtat som morot

Jag snubblade över ett sådant intressant blogginlägg. I en forskningsstudie har man undersökt vad fysisk aktivitet kan göra för hjärtat jämfört med annan typ av träning. Deltagarna var i en ålder om 53 år vid start av studien. I kontrollgruppen fick deltagarna inte träna någon kondition utan endast styrketräning och exempelvis yoga och balansövningar. Den andra gruppen fick ett strukturerat träningsprogram: Båda grupperna skulle göra sin träning under två år. I träningsgruppen hade deltagarnas VO₂max, alltså kroppens förmåga att ta upp och använda syre under fysisk ansträngning, ökat med 18 procent Hjärtats vänsterkammare hade också blivit betydligt mer följsam, fyllde sig bättre och hade blivit bättre på att pumpa runt blodet i kroppen.

Så det här ledde mig till att fundera över min egen träning. Inte nog med att jag behöver ha bra kondition för att orka mina matcher, jag gör dessutom mitt hjärta en stor tjänst. När jag tränar tänker jag ofta på det kortsiktiga perspektivet, här och nu. Tränar för att bli snabbare på fem kilometer och kunna prestera bättre på löptestet. Men de långsiktiga effekterna tänker jag inte på vilket är lite knasigt. Jag som ofta skriver om att så som man tar hand om sin kropp nu får man skörda frukterna av när man blir äldre. Nu har jag ytterligare en anledning att fortsätta som jag gör: för ett starkt hjärta när jag är äldre och bättre förutsättningar för att hålla mig frisk långt upp i åren.

HÄR finns hela studien om du vill läsa den.