Afterwork och myrsteg

Igår kväll sågs vi ett gäng kollegor på Brasseriet här i stan. Lite afterwork och avtackning för L som ska börja plugga till intensivvårdssjuksköterska. Jag var först och så otroligt stelt det är att sitta själv och vänta på kollegorna. Det blev en riktigt trevlig kväll med mycket prat och skratt. Jag behövde avvika först eftersom jag skulle vidare till jobbet för att testa på att jobba en natt. Den här natten har varit inplanerad länge och eftersom jag tyckte att det blivit bättre med händerna så ville jag ha kvar mitt nattpass och testa lite.

Vacker kvällshimmel vid US.

Och vilket platt fall det blev. Tung belastning (och inte ens tung i den bemärkelsen) var för mycket så jag var rätt så ledsen när jag åkte hem från jobbet. Bra tajming då jag skulle träffa arbetsterapeuten igen. Vi pratade om hur jag ska tänka kring att börja belasta lite försiktigt, vikten av många pauser och så vidare. Jag fick även ett nytt träningsschema då jag nu får lägga på lite vikt för att långsamt vänja händerna igen, ett gummiband och kinesiologitejp som jag också kan använda som variation till mina handledsskydd. Så kontentan av det hela är att fortsätta med administrativt jobb i tre veckor till där jag successivt försöker lägga till lite andra sysslor också. Prova mig fram helt enkelt till en bra nivå. Om jag efter förra besöket kände mig förvirrad så kändes det betydligt klarare idag. Det blir till att ta myrsteg men samtidigt framåt. Det känns bättre än förväntat.

Avslutningsvis så vill jag vara med på fem en fredag. Temat är ”det lilla”, vilket passar utmärkt idag.

  1. Vad är en liten sak du alltid blir glad av? Ett riktigt bra träningspass, ett leende, en fin komplimang. Eller lite sol på nosen och rosor. Haha, det blev visst mer än en sak.
  2. Vad är något litet som du stör dig orimligt mycket på? För defensiv körning i trafiken.
  3. Vad är något litet som kan rädda en dålig dag? Ett leende och ett tack. Eller ett litet ”bra jobbat”.
  4. Vad är det minsta någon kan göra för att få dig att känna dig uppskattad? Att helt enkelt säga det till mig. Inte ”jag uppskattar dig” såklart men om jag gör något som en person uppskattar då vill jag gärna veta det. Eh, snurrigt värre, hehe, men du fattar nog vad jag mernar.
  5. Vad är något du tycker borde vara mycket enklare än det är? Att vara människa med alla livets toppar och dalar. Oj så klyschigt det där lät. Skyller på dagens trötta hjärna.

Med hjärtat som morot

Jag snubblade över ett sådant intressant blogginlägg. I en forskningsstudie har man undersökt vad fysisk aktivitet kan göra för hjärtat jämfört med annan typ av träning. Deltagarna var i en ålder om 53 år vid start av studien. I kontrollgruppen fick deltagarna inte träna någon kondition utan endast styrketräning och exempelvis yoga och balansövningar. Den andra gruppen fick ett strukturerat träningsprogram: Båda grupperna skulle göra sin träning under två år. I träningsgruppen hade deltagarnas VO₂max, alltså kroppens förmåga att ta upp och använda syre under fysisk ansträngning, ökat med 18 procent Hjärtats vänsterkammare hade också blivit betydligt mer följsam, fyllde sig bättre och hade blivit bättre på att pumpa runt blodet i kroppen.

Så det här ledde mig till att fundera över min egen träning. Inte nog med att jag behöver ha bra kondition för att orka mina matcher, jag gör dessutom mitt hjärta en stor tjänst. När jag tränar tänker jag ofta på det kortsiktiga perspektivet, här och nu. Tränar för att bli snabbare på fem kilometer och kunna prestera bättre på löptestet. Men de långsiktiga effekterna tänker jag inte på vilket är lite knasigt. Jag som ofta skriver om att så som man tar hand om sin kropp nu får man skörda frukterna av när man blir äldre. Nu har jag ytterligare en anledning att fortsätta som jag gör: för ett starkt hjärta när jag är äldre och bättre förutsättningar för att hålla mig frisk långt upp i åren.

HÄR finns hela studien om du vill läsa den.