Kategori: Hanna funderar

Spring lilla undersköterska

Publicerad den av Hannas krypin

I morse tänkte jag på att nu kommer den där tiden när det är mörkt när jag åker till jobbet på morgonen. Hösten är här på riktigt och nu kommer den där välbekanta känslan av höstdepp. Nu kommer det bara bli mörkare och mörkare. Lägg till lite kyla på det med…

Spring lilla undersköterska, spring lite till.

Det har på ett sätt varit ett riktigt tungt år. Region Östergötlands varsel av medarbetare har satt tonen på måendet. Inte direkt men definitivt indirekt. Oro för egen del och oro för kollegornas del. Ingen politiker verkar fatta att när personal försvinner från golvet behöver den klick som blir kvar jobba hårdare. För det blir inte direkt färre patienter. Tvärtom så är trycket högt och inte nog med att patienterna är sjuka och behöver mycket medicinsk hjälp så behöver de också omvårdnad. Ofta med allt.

Varslet är klart, i slutändan så blir det ungefär 235 personer av 900 som kommer bli uppsagda. Resterande av dom 900 som regionen varslade har valt att sluta själva. Så på totalen är det fortfarande 900 medarbetare som regionen kommer minska med. Tanken är att det inte ska påverka vårdplatserna men jag har svårt att se hur platserna inte skulle påverkas. Jag är fortfarande av den uppfattningen att vi behöver vara fler, inte färre.

Domedagsprofetior som slagit fel

Publicerad den av Hannas krypin

Ett stort problem idag är miljön och hur vi genom vårt leverne förstör planeten. Det intressanta tycker jag är hur man vet vad som är vad. Vad som är problem orsakade av oss och vad som är normala förändringar i klimatet. Det här är något som jag egentligen skulle grotta ner mig lite i. Däremot kommer jag inte bli miljöpartist på kuppen. Där går min gräns och den är definitiv.

Hur som helst, genom årens lopp har människor siat om när jorden kommer gå under. Hos bloggen Det goda samhället hittade jag en lista som jag delar i sin helhet:

  • 1966: Oljan slut om tio år
  • 1970: Jorden kommer att uttömt alla resurser år 2000
  • 1970: Medborgare kommer att behöva bära gasmask 1985
  • 1972: Vi har tio år på oss att rädda klimatet enligt FN:s klimatpanel (på grund av ny istid)
  • 1972: Oljan slut om 20 år
  • 1976: Oljan kommer att ta slut på 90-talet enligt Energidepartementet
  • 1978: Inget slut på ”kyltrenden”
  • 1980: Oljan tar slut runt år 2000
  • 1988: Maldiverna under vatten år 2018
  • 1989: New York Westside under vatten 2019
  • 1989: Vi har tio år på oss att rädda klimatet, enligt FN
  • 1996: Oljan börjar ta slut 2020
  • 2005: Manhattan under vatten 2015
  • 2008: Arktis snöfritt 2018
  • 2008: Arktis snöfritt 2013, enligt Al Gore
  • 2009: Arktis snöfritt 2014, enligt Al Gore
  • 2018: Vi har tio år på oss att rädda klimatet enligt ”forskare”

Inkludera och samtidigt exkludera

Publicerad den av Hannas krypin

Nä, nu måste jag sticka ut hakan lite och vara lite obekväm och kanske en aning provocerande. Det finns vissa saker som jag tänkt på rätt länge och vid ett par tillfällen nosat lite på här på bloggen. Nu kan jag inte vara tyst. Anledningen är påståendet ovan. Jag följer GB News på Facebook och jag tog en printscreen från en artikel som kom upp i mitt flöde. HÄR kan du läsa hela artikeln. I korta ordalag handlar artikeln om att ett universitet i London uppmanar sina studenter att sluta säga ”man” och ”fru” eftersom det inte är tillräckligt inkluderande. Vad ska jag kalla min man och vad ska han kalla mig? Vi är ju man och fru.

Går det inte lite väl långt det här med att vara ”inkluderande”. Ska man ta bort allt typiskt kvinnligt och manligt för att en liten grupp människor inte ska känna sig exkluderade? Tänk om jag i min tur istället känner mig exkluderad? För att det som är typiskt kvinnligt reduceras till ingenting? Respekt för varandra ska inte bara gå åt ett håll. Det är inte respekt att kräva att alla ska anpassa sig och att samhället ska göra om sig från grunden för att passa en liten grupp.

Tittar man bara biologiskt finns det två kön, man (xy) och kvinna (xx). Sen vad man identifierar sig som har ju inget med kromosomerna att göra. Vem vet, Hilda kanske identifierar sig som katt. Har sett exempel på personer som identifierar sig som hund och vill leva sitt liv som hund. Men kromosomerna är ju fortfarande xx om det är en kvinna.

Supermåne och censurerad på Facebook

Publicerad den av Hannas krypin

I morse när Rickard skjutsade mig till jobbet var det supermåne. Tycker det är ett så fascinerade naturfenomen. Månen ser ut att vara bara några hundra meter från jorden. Med min mobilkamera blev det inga bra bilder. Utöver supermånen var det också en dimmig morgon. Jag skulle ha utbildning i hjärt-lungräddning med kollegor men det blev inställt. Så jag har pysslat med lite annat, ett planeringsmöte för HLR i framtiden. På eftermiddagen hade vi klinikmöte och fick information kring varsel och budget. Inget roligt möte direkt men bra att få information om vad som händer. När jag kom hem från jobbet ringde jag och grattade en kompis och så har jag och Rickard tittat på Beck. Vi ser om inte alla avsnitt men några stycken i allafall.

Från en sak till en annan, jag har märkt att jag inte har samma antal unika besökare. Jag har också noterat att Facebook har börjat plocka bort mina länkade inlägg från Hannas Pilates. Anledningen är att de bryter mot Facebooks regler om att försöka få fler likes. Det är skrattretande när jag tänker på det. Hela FB:s idé utgår väl från likes, visningar och att dela intressanta ämnen vidare. Inte ens mina vaccinkritiska blogginlägg blev bortplockade från FB, trots att censuren var massiv när pandemin härjade som värst. Det HÄR inlägget anses för kontroversiellt för ”ansiktsboken”. Det kan ju inte vara människor som sitter och begränsar vad man får skriva om. Jag menar om profilbilder där man posar med vapen är tillåtet eller bilder med nakna bröst/rumpor så har det gått lite snett anser jag.

Reklamfritt och användarvänlighet

Publicerad den av Hannas krypin

Att vara min egen här på bloggen är det bästa jag gjort. Min sida är helt reklamfri och så kommer den förbli. Nackdelen är att det är rätt så dyrt med det utrymmet jag har och eftersom bloggen är helt reklamfri tjänar jag ingenting i penningväg. Men det är det värt. För vi ”måste” prata om det här med popupannonser och videos som förstör innehållet och användarvänlighet. Alla portaler (inte blogspot förresten) har annonser som förstör innehållet och de största bloggarna ska vi inte tala om.

De där eländiga videos som alltid finns på alla stora portaler. Inte kan man klicka ner dom smidigt heller…..
Mellan inlägg på min gamla blogg så hittas två annonser. Den ena annonsen är desssutom en sån där som blir till en video när man scrollar ner.

Om man vill kunna leva på sina sociala medier så är det annonser av olika de slag som gäller. Där måste jag ge en eloge till Underbara Clara som hittat ett sätt att ha sin blogg annonsfri och de inlägg som är reklam smälter väl in i det övriga innehållet.

Fler och fler installerar olika tillägg som blockerar annonser, jag har det på telefon till exempel. Jag förstår att annonserna måste finnas för att portalerna ska tjäna pengar och sedan kunna ge lön till sina bloggare. Men det måste gå att göra det mer användarvänligt. Man vill väl locka till köp, inte att folk stänger ner annonserna så fort det går eller helt blockerar annonserna? Sen kan jag ju tycka att vår värld hade mått bra av mindre shoppande.

”Jag säger nej”

Publicerad den av Hannas krypin

Klimakteriehäxan hittade på sin selfie med måndagsfrågor. Selfien har tagit sommaruppehåll men i måndags la hon ut ett gäng ytligheter som hon bestämt säger nej till. Hon ritade en fin bild att lägga ut i inlägget om man ville. Här kommer mina, ytligheter och annat:

NEJ säger jag till piercingar i hela ansiktet. Alla får göra som de vill men jag tycker inte att det är fint.

NEJ säger jag till trasiga jeans.

NEJ säger jag till grön omställning om det går till på det HÄR sättet.

NEJ säger jag till starkt doftande parfym. Så där så det fortfarande doftar långt efter personen lämnat rummet.

NEJ säger jag till TESLA. Jag blir enormt provocerad av elbilar. Särskilt TESLA eftersom dom bilarna har ett väldigt karakteristiskt utseende. Jag ser dom på långt håll. Varför jag blir provocerad av elbilar är för att utvinningen av mineralerna som behövs i batterierna framställs på ett ytterst oetiskt sätt.

NEJ säger jag till tatueringar över hela kroppen. Jag vill inte ens ha en.

NEJ säger jag till politisk korrekthet och det här fenomenet att bli kränkt å andras vägnar. Särskilt när den som i såna fall borde ha blivit kränkt men skrattar och tar det som en rolig grej. Som i somras när tre grabbar blev kritiserade för att de klädde ut sig till sin idol. Idolen blev bara glad medan sociala medier var snabba med att kritisera.

Stora stygga vargen…. Och andra reflektioner

Publicerad den av Hannas krypin
  • Jag orkar inte se konspirationer överallt. Det senaste jag läste är att USA skulle ha skapat både al qaida och IS. Hur skulle det ha gått till? En tanke jag får är om USA genom sin förmåga att ”lägga sig” i andra länders förehavanden på något sätt då indirekt skulle ha skapat någon form av protestaktioner. Protestaktioner som i sin tur lett till skapandet av dessa grupper. Tycker dock att det låter fruktansvärt långsökt…. Hur som helst blir jag trött på den här förmågan att alltid se konspirationer i allt.
  • Om jag börjar störa mig på något så har jag jättesvårt att ändra inställning.
  • Läste hos Annelie att pensionsåldern kan komma att höjas till 70 år. Staten har tydligen inte råd med systemet som det ser ut nu. När jag är i pensionsålder, kommer jag ens kunna gå i pension? Funderar en del på om pensionssystemet kommer haverera totalt så man kommer bli beroende av privata pensionsförsäkringar.
  • Det spekuleras kring vem som egentligen styr USA. Hur är det med president Bidens hälsa? Har han en demenssjukdom eller är det illvilliga rykten?
  • Det är osmakligt att bankerna gör storvinster på höga räntor medan hushållen har det tufft med sina bolån. Mycket vill ha mer säger man ju…..

I framtiden….

Publicerad den av Hannas krypin

Dagens jetpackfråga är denna:

Vad är du mest orolig för inför framtiden?

Här borde jag kanske svara klimatet men det är inte det jag är mest orolig för inför framtiden. Det som jag går och grubblar på är ett annat faktum: vad är det för samhälle vi skapar för våra kommande generationer. Problemen blir bara större och värre för varje år. Det är barnen som växer upp idag som är dom som ska försöka ta hand om det kaos vi skapat.

I framtiden kommer det finnas:

  • offentligt finansierar sjukvård eller kommer alla vara tvungna att använda sig av privata försäkringar?
  • hjälp för barn med diagnoser? Behoven är enorma redan idag och det finns inte platser för alla. Här i stan finns det en klass för barn med autism. I den klassen finns det nio platser och det är alldeles för lite.
  • kommer det finnas poliser nog för att hantera gängkriminaliteten som breder ut sig mer och mer?

Hur kommer det politiska klimatet se ut? Kommer det prioriteras annorlunda än idag? Kommer politikerna kunna samsas på ett annat sätt och kommer debatterna hålla en annan nivå? Det är något som jag saknar, jag vill inte veta vad som görs på fel sätt. Jag vill veta vad man vill förbättra.

Ja, sådant går jag och tänker på.

Provocerande

Publicerad den av Hannas krypin

Jag snubblade av en slump in på Magdalena Anderssons instagramkonto. Jag blev provocerad av hennes påstående om att moderaternas partiledare påstår att det inte finns någon vårdkris i Sverige. Så jag kände att jag var tvungen att lyssna på hela hans tal från Almedalsveckan för att se vad han egentligen pratar om. Det märks tydligt att Ulf Kristerssons hjärtefråga är kriminalitet och framförallt gängkriminaliteten. Det är en mycket viktig fråga för Kristersson.

Så stämde Magdalenas påstående? Nej faktiskt inte. Jag vet inte om tystnad i Magdalena Anderssons värld är samma sak som att säga att krisen inte finns. För mig är det inte samma sak alls över huvudet taget. Det är rätt mycket som inte hinns med på de trettio minuter alla partiledare har tilldelade. Han pratade inte om klimatkrisen till exempel. Förnekar han den också då?

Däremot så blev jag väldigt provocerad över det faktum att 75 miljarder av Sveriges skattekronor ska hjälpa Ukraina i kriget mot Ryssland. Det ska ske under en tre års-period. När det handlar om krisstöd av alla dess slag finns det uppenbarligen hur mycket pengar som helst. Men krisen i vården verkar det inte finnas några pengar till. Att skylla krisen på sittande regering är bara dumt. Tittar man tillbaka i tiden så har alla regeringar haft sin del av krisen. Det är liksom inget nytt. Enligt SKR har antalet vårdplatser minskat med 35% under de senaste tjugo åren. Ingen har lyckats vända på skutan och varför man hela tiden tycker att det inte finns pengar just till vård, skola och omsorg kan jag faktiskt inte förstå.

Det här med att skriva

Publicerad den av Hannas krypin

Jag fick en rubrik till mig, bara från ingenstans dök den upp. Vi får se om jag lyckas skriva något utifrån rubriken. Jag har alltid tyckt om att skriva och har alltid haft lätt för att läsa böcker och hitta på egna små historier. Ett tag när jag var barn så drömde jag om att bli författare. Jag skrev några egna små historier om Kitty Drew, flickdetektiven som fängslade mig i många, många böcker. Jag läste ut en bok om Kitty på bara en timme. Det vet jag för att jag och Marcus (min bror) hade en tävling om vem som kunde läsa ut boken snabbast. När vi var nere hos farmor i Lund så tog pappa med mig till antikvariat för att jag skulle kunna få tag på de äldre böckerna. Gissa lyckan när det kommit in exemplar som jag inte redan hade i bokhyllan. När jag var barn så gick nästan all ledig tid åt till att läsa. När jag inte hängde med kompisar vill säga eller behövde göra skolarbeten.

Det närmsta jag kommer skrivandet nu är min blogg, att få dela med mig av min vardag, vardagsfunderingar om stort och smått. I över 470 dagar i rad har det funnits något nytt att läsa här på bloggen. Varje dag har du som läsare kunnat ta del av saker jag gjort, saker jag varit glad över och saker jag skrivit i frustration över hur illa saker och ting skötts. Bloggen har dock funnits med betydligt längre än så. I mars 2007 skapades Hannafialotta på blogg.se. Att byta till egen domän satt dock långt inne men till slut var det nödvändigt. Jag vill inte ha en blogg med x antal annonser som stör läsupplevelsen.

Nu låter det kanske lite som ett avslut men bloggen är verkligen inte ett avslutat kapitel. Så länge lusten finns kommer jag fortsätta skriva och dela med mig. I sjutton år har bloggandet varit min följeslagare och jag har inga planer på att inte låta det fortsätta vara så. Det bästa med bloggandet är alla nya kontakter som knyts och att jag har så många minnen nerskrivna. Händelser som jag glömt bort men som jag direkt påminns om när jag går tillbaka och läser. Det är fint att ha så många år av mitt liv dokumenterat.