Racereport Jätten Bulelöpet 2024

Publicerad den av Hannas krypin

Idag åkte jag, Rickard och Alexander till Österbymo för att springa årets upplaga av Jätten Bulelöpet. Klockan ringde tidigt för att hinna till start, redan klockan elva drygt. Vi har sprungit loppet sedan 2014 med uppehåll under pandemiåren och förra året. Förra gången vi sprang, 2022, så gick banan två varv i elljusspåret. Innan dess så gick banan i en envarvs-bana men boende i samhället hade klagat på tävlingen. Så det blev premiär för ny bansträckning i år och en hel del trail. Eftersom banan är till största delen ny kan jag inte jämföra mina tider med tidigare lopp. Fördelen med det är att jag har ett nytt personbästa att slå till nästa år.

Jag tycker att Bulevallen ligger så mysigt. Hit skulle jag gärna åka för att döma fotboll men då skulle jag behöva byta till Smålands domarklubb då det är domarna i Småland som dömer på den här planen.

Vi hade tur med vädret på så sätt att det var strålande sol men det var verkligen ingen värme i luften, endast 4 plusgrader bjöds vi på. Jag och Rickard tog en uppvärmningsrunda i elljusspåret. Det var skönt att värma upp ordentligt. Kroppen kändes riktigt pigg men lagom till start så hade den känslan istället bytts ut till sovande ben. Det kommer bli jobbigt att springa fem kilometer på dessa ben tänkte jag. Början av banan går i elljusspåret men efter ungefär 1,2 kilometer lämnar man spåret och grusvägen för att ge sig in i skogen och springa på stig. Jag är verkligen inte tränad för dessa uppförsbackar men jag peppade mig med att det som jag sprang uppför också skulle springas nerför. På det sättet är Höstfemman och Jätten Bule-löpet väldigt lika. Det är jobbiga kilometer uppför men sedan får man samma backar nerför. Vid en sträcka kom de snabbaste mil-löparna ikapp oss just på den stigen var det trångt. Tror löparna från milen som sprang om oss blev väldigt störda för tempot drogs ner en aning.

Rickard kom in på en hedrande andraplats så vi fick stanna kvar till prisutdelningen. Det dröjde en stund eftersom alla löpare på både femman och milen skulle komma i mål. Men den mesta av publiken stannar såklart inte kvar av den anledningen, i kylan vill alla istället hem. Lite trist men några applåder fick deltagarna iallafall. När vi kom hem blev det trettio minuter stretch och avslappning för min del. Underbart!

Färgsprakande november

Publicerad den av Hannas krypin

Lillasyster hade sitt fredagstema färgsprakande fredag och nu har hon återuppväckt det färgsprakande temat så här i november. Den snygga loggan har BP knåpat ihop. Tycker den är perfekt för temat. Visst är det ett trevligt sätt att ljusa upp mörka november med färgsprakande bilder. En varje dag om man vill eller delta när lusten faller på. Mina mest färgsprakande bilder från idag är filten från min mamma…..

Och det ”spejsiga” rummet på IKEA. Det bryter verkligen av i allt det grå, beige och enfärgat som annars är så på modet. Vad är det för fel på färg? Tycker allt att temat på rummet matchar min outfit. Den där sängen hade S när han var liten. Snacka om nostalgi, att den fortfarande finns kvar. Jag och Rickard åkte till stan ikväll och då gick vi runt en sväng på IKEA och andra butiker. Hittade såklart en massa ”villhöver-saker” men det följde bara med det som behövdes: deo, schampoo och så mat/snaskigheter.

Fem en fredag vecka 44: Hem

Publicerad den av Hannas krypin

Jag har sovit så dåligt i natt på grund av kraftiga vindbyar, kollade SMHI:s hemsida nu och där jag bor blåser det 22meter/s i byarna. Inte undra på att det ven runt knutarna. Därför är det skönt att jag är ledig idag med. Det hade det nog blivit lite jobbigt att jobba med den här sömnbristen. Tänker att jag ska tupplura lite senare.

Igår fick jag det där suget att träna pilates igen så jag letade upp ett 45 minuters program. Trodde jag skulle känna mig hemskt svag men blev väldigt förvånad att jag till och med orkade ta mig upp i en sidoplanka, på både min starka och svaga sida. Plankan är inte min favorit om man säger så. All rörlighetsträning har nog också gett mig styrka även om det inte känts så. Har ju mest varit avslappning ändå.

  1. När behövde du senast vänta hemma på någon typ av leverans eller hantverkare? Nej det var länge sedan nu. Kan inte minnas faktiskt.
  2. Vem var din senaste gäst som inte tillhör din familj? Oj det var nog innan sommaren tror jag. Vi har inte så stort socialt nätverk.
  3. När var senaste gången du sov någon annanstans än ditt hem? Det var i somras när vi sov på hotell i Kalmar efter besöket på Öland.
  4. När hade du senast oväntat besök? Har aldrig oväntade besök.
  5. Var i ditt hem spenderar du mest tid? Sovrummet såklart på natten och på dagen är det vardagsrummet. När jag pluggade spenderades mest tid i köket, sittandes vid köksbordet.

Skogsrunda och träningstankar

Publicerad den av Hannas krypin

Det var riktigt rått och fuktigt när jag gav mig ut för min skogsrunda. Så där fuktigt att jag inte riktigt hängde med i andningen i början. Ett stilla regn föll från himlen. Om inget oförutsett inträffar så ska jag springa lopp på lördag igen. Det är säsongens sista lopp, jätten Bule-löpet. Jag läste lite i bloggen och konstaterade att det är tio år sedan vi sprang loppet första gången. Hur som helst, jag kommer inte vara viking på lördag om det är samma väder som idag. Burr, det var rätt kallt.

Jag lufsade mina dryga fyra kilometer men egentligen är det för kort alltså. Mina lopp är fem kilometer och jag kan egentligen inte springa kortare på träning. Jag behöver snarare komma igång och lufsa sju-tio kilometer. Det känns som att jag har både en mental spärr och en fysisk spärr. Enda sättet att komma förbi är att göra det ändå. Men idag var inte den dagen. Istället har jag letat upp träningschemat som Rickard (han är personlig tränare) gjorde till mig för några år sedan. Det är hög tid att damma av det schemat på allvar. På köpet kommer jag också få till passen som behövs för fotbollsdömandet.

Tanken är att jag börjar på måndag och detta är passens fokus:

  • Explosiv styrka (ex hopp och snabba fötter på stepbräda) och maxstyrka (ex marklyft med skivstång)
  • Långa och korta intervaller
  • Intervaller för explosivitet, start och stopp.
  • Längre distanspass.

Glädjande resultat och familjehäng

Publicerad den av Hannas krypin

Jag har inte haft tid att kika in här förrän nu. Jag vaknade tidigt pigg som en lärka. Så åt frukost, kollade på nyhetsmorgon med Rickard och så städade vi och pysslade inför att mina föräldrar skulle komma. Vi bjöd på nudlar och kyckling. Det var en trevlig eftermiddag. Kvällen bjöd också på ett pass på crosstrainern medan jag tittade på filmen ”Berättelsen om Narnia – Kung Caspian och skeppet Gryningen”. Jag kom nästan 19 kilometer på 45 minuter så det blev ett riktigt bra pass. Efter att jag skjutsat S till tåget så sträckte jag ut på mattan. Det blev som vanligt mina femtio minuter och det har nästan blivit ett beroende.

Jag ville också testa lite pilatesrörelser som tidigare mest orsakat smärta. Jag är nämligen inne på tredje veckan med rörlighetsträning så någon skillnad hoppades jag på att det skulle ha gjort. Och jodå, scrolla vidare i inlägget så får du veta mer. 😀

Jag når golvet igen när jag gör en rollover…..

Spine stretch forward gör inte ont längre. Min favvostretch på bild nummer två som jag gjorde i stort sett alla mina pilatesklasser kändes nästan som den brukar. Jag skriver nästan eftersom jag kunde fälla bättre i höften och kunde komma närmre golvet tidigare. Men jag kunde rotera utan problem och utan smärta. Och det som gjorde mig gladast av allt, jag når mina tår igen, (bild 3).

Just att jag kan sträcka ut mina ben på det här sättet är verkligen ett stort framsteg. Så glädjande!

Eköns naturreservat

Publicerad den av Hannas krypin

Jag blev så glad när jag kikade in och fick se den gulliga kommentaren från Paula. Hon kommenterade söndagslistan så fint och det gjorde verkligen min dag. Tänk så lite som behövs för att glädja en annan människa.

Så från gulliga bloggkommentarer till dagens utflykt. Vi åkte ända till Valdemarsvik och sedan vidare till Gryts skärgård. Målet för utflykten var den lilla rundslingan runt Eköns naturreservat. Det är en del av östgötaleden och vi började med att klättra uppför för att se utsikten från det sju meter höga utsiktstornet. Tänk en varm sommardag när solen skiner, fantastiskt vackert.

Väl nere igen fortsatte vi rundan. Gick förbi vacker vitmossa och till årets adventsljusstake vill jag ha massor med vit mossa. Men det får bli från affären. Det är inte tillåtet att plocka i reservatet.

Leden ledde fram till en strand där jag tvunget skulle känna på vattnet. Ser du den där slemmiga saken i närbilden på vattnet. Tänkte manet men finns det maneter i Östersjön? Eller är det något annat?

I det här naturreservatet finns det jättegrytor, ett väldigt intressant naturfenomen. Så här bildas dessa häftiga fenomen:

Dessa jättegrytor bildades under den senaste inlandsisens avsmältning, då kraftiga älvar av smältvatten forsade fram. Genom vattnets tryck och strömmar kunde stenar börja rotera och slipa hål i berggrunden. Vissa jättegrytor kan vara flera meter djupa.

Källa: Eköns naturreservat

Efter jättegrytan går leden vidare ut på en liten udde. Där fanns det en hel del murar och vi funderade på vem som byggt dom och varför. Kändes inte som en fornborg eller försvarsfästning men enligt denna källa så har det funnits en fornborg där. Jag kunde inte hitta någon mer information när jag googlade.

Leden ledde vidare och snart var vi tillbaka vid bilen. Det var en alldeles lagom runda idag. Leden beskrivs som lätt till medel, finns några branta stigningar och en del sten att kliva på men mest är det ändå lätt terräng.

Om man vill så kan man även ladda ner en app och gå en digital tipspromenad i området. Det tycker jag är ett väldigt trevligt initiativ.

En sammanfattning av dagen

Publicerad den av Hannas krypin
  • Vaknade innan klockan ringde. En effekt av vi ställde tillbaka klockan nåntro?
  • Jobbat dagpass och passet gick väldigt fort trots att det var ganska så lugnt.
  • Utnyttjade flextid och gick hem en timme tidigare.
  • Tänkte sträcka ut på mattan men så ringde J och ville veta vad jag och Rickard tyckte om innebandymatchen som vi var och kollade på igår. Blev sugen på att lägga till innebandydomare på mitt eget CV.
  • Ätit spagetti och köttfärssås till kvällsmat.
  • Efter maten gjorde jag ett nytt försök att sträcka ut kroppen på mattan. I den sista twisten för ryggen så slappnade kroppen av totalt. Så underbart skönt. Kände mig helt avslappnad efteråt.

Racereport Höstfemman 2024

Publicerad den av Hannas krypin

Senast vi sprang Höstfemman var 2018 och då sprang jag 5,2kilometer på runt 28 minuter och sprang in som åttonde tjej. På den nivån är jag inte idag. Det här är ett tufft lopp där första två kilometerna går mer eller mindre uppför, resterande kilometrar går då såklart nerför med korta uppförsbackar men det är ett tufft lopp och varje gång jag har sprungit loppet så har jag ändrat mig under tiden. Så också i år skulle det visa sig.

Vi kom i väldigt god tid, över en och en halv timme innan start. Vi som sprang var jag, Rickard och Alexander. Viking eller inte var frågan men landade till slut i att springa i korta shorts ändå men långärmad tröja upptill. Det skulle visa sig vara helt rätt. Förra veckan hade jag två långärmade tröjor på mig och det blev för mycket. Så efter uppvärmningen tog jag av mig den enda.

Mina bilder visar en del av banans backar. Dessa bilder gör inte backarna rättvisa. Starten gick och det här med att veta sin plats är svårt för vissa. Det var en mamma med två barn som ställde sig i första led och trängdes med löparna som ville springa fort. Tack vare att de snabba löparna visade hänsyn blev barnen inte nersprungna men den risken finns ju alltid. Både mamman och barnen kom dessutom långt efter mig i resultatlistan. Hur tänkte dom egentligen?

I den här banan får man verkligen bekänna färg, jag visste att det skulle bli tufft men hur tufft det faktiskt är hade jag glömt bort. Eller så är det formen som är sämre än sist. Och med facit i hand kan jag säga att formen är sämre. Jag behöver träna mycket mer backlöpning och styrketräning. Jag är inte stark uppför däremot så kan jag rulla nerför i backarna och där tjänar jag in att jag är så långsam uppför. Jag trodde under tiden jag sprang att jag var sist men det var rätt så många tjejer efter mig i resultatlistan. Det blev jag väldigt glad över.

Söndagslistan vecka 43

Publicerad den av Hannas krypin

I natt ställdes klockan om och det var skönt att få sova en timme till. Annars tycker jag att det där tramset med att ställa om klockan kan vi lägga av med. På våren när klockan ställs fram mår jag dåligt en vecka. Jag läste en rubrik om en person som vägrar ställa fram och tillbaka klockan. Men hur ska hon kunna undvika det när resten av samhället ställer om? Nej, jag tyckte det var lite konstigt faktiskt.

Känsla: All rörlighet har gjort att jag känner mig sådär härligt avslappnad i kroppen. Axlarna är långt från öronen och jag mår riktigt bra fysiskt. Psykiskt känner jag mig sliten. Vi går kort på jobbet och när folk blir sjuka blir det såklart ännu tuffare. Jag tror inte att regionen kommer spara i längden på att vi är mindre personal. När det inte finns några marginaler kommer också övertiden att öka. Vi får se hur det blir.

Väder: Det har varit en väldigt mild vecka. För att vara oktober, ganska så varmt.

Träning: Veckan startade med ett härligt löppass. Formen kändes kanon.

  • Måndag: Fem snabba kilometer och totalt blev det sjuttio minuter rörlighet.
  • Tisdag: 25 minuter rörlighet
  • Onsdag: 50 minuter rörlighet.
  • Torsdag: 50 minuter rörlighet och 11 kilometer på crosstrainern.
  • Fredag: 50 minuter rörlighet
  • Lördag: 50 minuter rörlighet.
  • Söndag: I skrivande stund ingenting än, men det raceday. Vi ska till Åby och springa höstfemman. Efter loppet ska jag såklart också få till min rörlighetsträning.

Mina positiva från veckan:

  • Älskar känslan i kroppen som all rörlighetsträning gett mig. Jag känner mig betydligt mjukare och rörligare och att bara böja mig framåt är inte lika jobbigt längre.
  • Ett långt samtal med S i veckan.
  • Hängde med lille gosige Kevin i ishallen igår. Hur mysigt som helst.
  • Jag är inte helt smärtfri men rörelseträningen har definitivt gjort skillnad. Det är jag väldigt glad över.

Bilder från veckan:

En länk från veckan:

  • Det HÄR tycker jag är bra.

”Ska vi åka hem nu”

Publicerad den av Hannas krypin

Dagen startade med att jag vaknade vid åtta, trots att jag och Rickard stannade uppe till halv ett och streamade ”kodnamn Annika”. Varför sover jag inte längre när jag kan undrar jag. Jag har väl någon inbyggd biologisk klocka som tycker att det är morgon tidigt. Å andra sidan är det skönt att inte sova bort dagen men jag är trött nu. Vid halv nio ringde Marcus och undrade om jag kunde hjälpa till att ta hand om Kevin medan han dömde en dammatch i hockey. Jag har ju velat hänga mer med Kevin så det var trevligt att det passade. Det var riktigt roligt att få hänga med honom. Som ett litet barn frågades det hundra gånger om vi skulle åka hem. Jag hade med dinosauriespelet som jag vet att han gillar så vi spelade ett par omgångar av det när det blev tråkigt att sitta still. Men vilken ljudvolym det är på musiken, fattar inte hur de tänker. Det var bra att det fanns hörlurar i väskan till Kevin. Mamman (jag) hade också behövt lurar. Jag hade så ont i huvudet efter ett tag.