Hej! Idag har det varit en blandad kompott av lite allt möjligt. Plugg, spinning, städning, frustration och lättnad. Häng med!
Dagens no-no men gjorde ändå: Jag drack en Nocco, försökte ta det lugnt och dricka den långsamt. Det slutade ändå med att jag nästan blev hög och städade vårt sovrum och badrummet på tjugo minuter. Det bara kröp i hela kroppen. Snabbt skulle det gå och hade så mycket energi som jag inte visste var jag skulle göra av. Vet inte om den ketogena kosten leder till lägre tolerans för koffein. Läste på om sucralos som Nocco innehåller och det är inte bra alltså. Men mer om det i ett annat inlägg. Kanske!
Dagens svar på kommentar: Jag fick frågan om hur jag gör på mina pass. Om jag deltar själv eller om jag bara pratar. Det är faktiskt lite olika. Ju mer vana mina deltagare blir vid mina pass, desto mindre kommer jag träna själv under passen. Min tanke är alltid att jag ska kunna gå runt och hjälpa deltagarna att jobba rätt. Men ser jag att de behöver titta på mig för att förstå instruktionerna så brukar jag stanna kvar på mattan, visa och så ger jag cues muntligt istället. De tjejer som jag tränade med i slutet av hösten kunde jag de sista passen gå runt mer och ge taktila cues istället för bara verbala.
Väder: Strålande sol och redan imorse var det nästan tio grader när barnen skulle till skolan. Hade lite ångest över att jag skulle sitta framför datorn hela dagen med vår uppgift.
Känsla: Ångest, frustration och irritation över att det inte hände något med uppgiften som vi skulle göra. Men sen började det rassla in kommentarer, jag kunde reflektera på de andras uppgifter och det kändes genast mycket bättre. Tycker att vi var grymma!
Dagens träningspass: Tisdagsspinning med Sofia och Rickard. Det bjöds på ett riktigt bra pass där jag var helt slut efter passet. Konstaterade att jag fegkört tidigare. Så nästa pass kommer jag ge ännu mer! Härlig känsla.
Kvällens fundering: Att cancerceller inte kan överleva utan socker konstaterades redan 1924 (Nobelpristagare Otto Warburn). Hur kan det då komma sig att det pungas in miljoner i cancerforskningen utan att de kommer ett steg närmare att kunna utrota cancer? Jag kan inte låta bli att tänka konspirationstankar. Utan sjuka människor kan inte läkemedelsföretagen tjäna några pengar och då går de omkull. Ja, nu är jag cynisk. Vågar jag skriva det här eller kommer du fly? Givetvis har många människor blivit hjälpta av mediciner också och för många är mediciner livsviktiga så jag menar inte att totaldissa läkemedel. Tycker bara att det är så intressant att fundera över varför inte kosten prövas mer i olika behandlingar när det finns så mycket forskning inom området och så många människor faktiskt blir hjälpta av att ändra sitt sätt att äta.
