Östgötaleden: rundslingan runt Sya

Igår gick jag och Rickard ut på en långvandring. Vi åkte till Mjölby, ställde bilen vid Vifolkavallen och letade upp var leden skulle börja. Första delen av rundan går långs med motionsspår och vissa avstickare ut på skogsstigar. Vid Sya skidsstuga låg det rejält med konstsnö kvar. Där tog vi också en lite längre paus med macka och lite chokladbitar. Bra energi när man har gått långt!

Efter vår paus i Sya knallade vi vidare. Gissa att förvirringen var stor när det helt plötsligt skulle vara närmre till Mantorp än till Mjölby. Det är liksom minst en mil mellan dessa platser. Men det skulle ordna till sig. Vi följde bilvägen i Sya en stund och efter någon kilometer svängde vi av och gick igenom Solberga naturreservat. Där var det fint och om jag var trött när vi gick på bilvägen fick jag ny energi. Titta så vackert det var:

Tänk att gå här när det är vitsippor precis överallt och ekarna breder ut sig i all sin prakt! När vi gått igenom naturreservatet kom vi fram till en väldigt lång grusväg. Här blåste det förskräcklig motvind. Kändes som att vi aldrig skulle komma framåt. Till slut kom vi fram till gamla riksettan. Vad det är för något kan du läsa längre ner i inlägget.

Och så hittade jag äntligen ett gäng vårtecken: tussilago, vårlök (tror jag att det heter) och blåsippor. Jag såg också både påskliljor och snödroppar men dessa fotade jag ej.

  • Längd: 15 kilometer
  • Var: Starta vid Vifolkavallen eller vid skidstadion i Sya
  • Svårighetsgrad: Lätt.
  • Underlag: Slingan går mestadels i motionsspår, grusväg och en liten sträcka på bilväg. En del av sträckan går i naturreservatet Solberga.
  • Historiska platser längs med vägen: En del av sträckning går längs med gamla riksettan och så i solberga naturreservat finns även fornlämningar i form av gravar.

Kravbilden för en domare

Döma fotboll är väl inte träning?!

Kommentaren ovan fick jag på min söndagslista där jag skrev med lördagens match som dagens träning. Givetvis är det inte träning i form av styrketräning men konditionsträning får man helt klart.

Det är intressant det där hur en del verkar tro att det handlar om att stå och peka lite. Men det är verkligen en förenklad bild av hur det är att vara fotbollsdomare. Som domare tar du ett beslut var sjätte sekund. Var kommer bollen hamna, vilket beslut tar spelaren här näst. Du ska också vara fokuserad på att behöva springa på max vid snabba spelvändningar och vara beredd på att ta snabba beslut vid ojustheter. Samtidigt som du kan vara mitt i en maxlöpning. Precis som BP skriver så springer eliten 10-13kilometer på match. Jag använder mig av gps-klocka och har koll på hur långt jag springer varje match. Det längsta jag sprungit på en match var elva kilometer. På den nivån jag dömer nu springer jag aldrig mindre än åtta kilometer. Det brukar vara närmre nio kilometer.

Här ovan har jag bara tagit med den fysiska träningen men det är också mental träning. Du ska vara fokuseras i nittio minuter. Fatta samma beslut vid samma situationer oavsett om det är matchminut ett eller matchminut 90. Vara konsekvent i alla lägen så spelarna vet vad som gäller.

Så visst är det träning, på alla sätt och vis.