Författare: Hannas krypin

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

Att lära känna sig själv

Publicerad den av Hannas krypin
Det är så spännande att fundera över återkommande mönster, hur jag är och varför. Varför vissa tankar kommer och när de kommer. Kan de vara relaterade till hormoner och vad cellerna i kroppen signalerar. Jag börjar allt mer lära känna mig själv och min kropp. Ett konkret exempel är att beroende på var jag är i min cykel får jag olika tankar. Och just eftersom att jag nu har sett samband kan jag slappna av och liksom bara go with the flow. Det kommer vända och jag kommer snart känna mig som mig själv igen.
 ”Jag känner mig tjock.”
De senaste månaderna har jag konstaterat att alltid när jag snart ska ha mens så får jag tankar om att jag är tjock.(Oroa dig inte, det här kommer aldrig bli en viktminskningsblogg). Som igår eftermiddag sa jag till Rickard ”jag kommer snart få min mens, jag känner mig tjock”. Och mycket riktigt så kom den några timmar senare.
”Jag vill äta en massa kolhydrater”
Men då menar jag faktiskt inte snask och sötsaker utan bara vanlig mat. Igår kväll tex efter träningen kände jag ett akut sug efter mjölk (tror kroppen ville ha proteinerna som finns i mjölken.) Jag har inte druckit mjölk på flera månader men just eftersom jag fick ett så starkt sug så lyssnade jag på kroppen. Ett glas med nästan 2 dl mjölk räckte och så var jag nöjd. (För den som undrar så åt jag mat också såklart förutom bara mjölken..)
”Funderar på att strunta i keto”
En annan tanke som ploppar upp är att jag tänker tanken om att sluta med keto. Men då ser jag till att få i mig lite resistent stärkelse och vips är de tankarna borta.
 
 

Två dagar i mitt liv

Publicerad den av Hannas krypin
Igår ringde klockan vid halv fem för jag skulle ta mig tidigt till Sollentuna. Den här gången fick jag åka själv men det gick ju bra det med. När jag kom fram till Sollentuna tog jag mig en halvtimmes promenad. Första i min utmaning, bara två kvar. Men det har jag redan skrivit i ett tidigare inlägg. Maten hade jag fixat dagen innan och planerat: baconinlindad halloumi och massor med grönsaker, varm choklad och till frukost blev det mina ketopannkakor. Alltså så mycket lättare allt blir när jag planerar. Att slippa fundera liksom.
Vi jobbade i våra basgrupper men vi var ju inte många. Vi som var där hade mandat att bestämma hur vår nästa stora basgruppsuppgift ska byggas upp. Vi ska jobba med exekutiva funktioner (tex svårigheter att ta initiativ, planera, tidsuppfattning, värdera sina handlingar med mera) utifrån en fallbeskrivning. Det kommer bli så spännande!
Jag och J satt tillsammans på eftermiddagen och läste en del i boken ovan 👆👆. Den här boken är helt klart den bästa kurslitteraturen hittills. Den är lättläst och det bästa är att varje kapitel avslutas med ”hur kan man göra”. Det gillar jag när man får lite praktiska tips också. Det blir lättare att omsätta det man läser i praktiken.
Anne, vår lärare berättade för mig och J att Storbritannien bestämt sig för att sluta använda sig av olika vedertagna diagnossystem för olika psykiatriska diagnoser. Om jag förstått det hela rätt är det för att de här gamla teorierna kring att psykisk ohälsa beror på kemiska obalanser i hjärnan inte stämmer. Hur många studier som än gjorts hittar forskarna inget stöd för att det skulle vara en obalans. Det som däremot får stöd är att olika trauman man varit med om påverkar, tex förlora en anhörig, förlora jobbet, bli sjuk och så vidare. Men varför drabbas då bara vissa av ohälsa, det tror man beror på att det finns en genetisk sårbarhet som gör att vissa har svårare att klara trauman. Extremt orättvist känner jag!
Så från skola till träning. Jag måste ju springa lite också mellan varven. Så idag sprang jag 4*4 minuter i 13,2 km/h och så två minuter gåvila mellan intervallerna. Det var väldigt jobbigt men inte lika jobbigt som mina tusingar som jag sprang förra veckan.
Och kvällen har avsutats med plugg. Just det, jag röjde ju i vårt sovrum, rättare sagt bokhyllan och så har jag slängt en massa papper som jag inte riktigt förstår varför jag sparat på. Nu vill jag sova men först måste jag röja fram sängen då det ligger fullt med mina kläder på sängen. Det är en massa rentvätt som ska vikas in. Appropå tvätt så måste jag också hänga upp vantarna och mössan som jag tvättade tidigare ikväll.
Nej, vet du vad! Det här blev kanske ett litet snurrigt inlägg. Jag har inte brytt mig om att korrekturläsa och har bara skrivit ner tankarna som de kommer. Får vi se om jag ändrar imorgon… Godnatt säger jag nu iallafall! 😴😴😴

En nyårslista 2017 VS 2019

Publicerad den av Hannas krypin
 Den här listan svarade jag på 2017. Jag tänkte att det kan vara roligt att se om det är några skillnader eller om jag är ett riktigt vanedjur….
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
2017: Ja, jag dömde damer division 1 och så har jag tagit pilatesklasser i studio.
2019: Börjat äta ketogen kost med fokus på mycket fett. 
Höll du några av dina nyårslöften?
2017: Nej, jag gav inga nyårslöften. 
2019: Jag gav inga nyårslöften i år heller. Däremot så gjorde jag en bucketlist med saker som jag ville göra.
Vilka länder besökte du?
2017: Inga alls. Vi hade en härlig och skön hemmasommar.
2019: Om Gotland räknas som utomlands 😜… Skämt åsido, vi har inte åkt utomlands i år.
Är det något du saknar år 2017 som du vill ha år 2019?
2017: Jag vill sova mer, behöver verkligen bättre sömnrutiner.
2019: Alltså seriöst det här har jag alltså jobbat med i två år nu.. Neverending story…
Vilket datum från år 2017 kommer du alltid att minnas?
2017: Det finns flera datum som jag aldrig kommer glömma. Sjunde maj till exempel när jag sprang ett halvmarathon. 22 september i Stockholm och workshop med Anula.
2019: Det får bli Aroscupen.
Vad är det bästa som hänt dig år 2017?
Att jag och Rickard är ännu tightare. Att jag fått jobb som pilatesinstruktör och att jag går en riktigt bra pilatesutbildning.
2019: Att jag har utvecklats som person och kommit fram till flera viktiga saker kring mig själv. Annars samma som 2017.
Bästa köpet?
2017: Jag hade hoppats på att kunna skriva en ny bil men det kommer hinna bli 2018 innan vi hittar den perfekta bilen. Med facit i hand hittade vi den perfekta bilen först 2018 men det är en annam historia.
2019: Hmm, inget särskilt faktiskt.
Vad spenderade du mest pengar på?
2017: Förutom hyra och mat och så vidare så är det såklart barnen men också mina pilateslektioner och utbildning.
2019: Stickor för att kunna ha koll på blodsocker och blodketoner. Högst onödigt men samtidigt extremt nödvändigt.
Gjorde någonting dig riktigt glad?
2017: Ja massor. Alla människor som jag fått förmånen att träffa under året.
2019: Samma sak som 2017.
Vad önskar du att du gjort mer?
2017: Njutit och försökt att inte känna mig så stressad! Check på samma sak för 2019.
Vad önskar du att du gjort mindre?
2017: Oroat mig och lidit av ångest. Samma sak 2019, saker och ting ordnar sig alltid på ett eller annat sätt till det bästa.
 Årets träning? 2017 och 2019: En sån där sak som egentligen inte ändrats. Pilates, löpning, powerwalks och styrketräning. Eller jo, förresten. Lägg till spinning och gruppträningspass på gymmet 2019. Och marklyft! Otippat för en tjej som verkligen inte gillat gymmet tidigare.
2017´s typiska look? Också en sån där sak som inte ändras. Check på samma sak 2019. Träningstights mer eller mindre varenda dag….
Hur tillbringade du julen?
2017: Hemma på julafton med Rickards familj, syskon och syskonbarn. Brorsan var också med på förmiddagen när tomten kom till oss. Juldagen tillbringades med min familj hemma hos mamma och pappa. Samma sak 2019 med den skillnaden att Marcus sambo B var med och firade.
Favoritprogram på tv?
2017: Jag tittar inte på TV.
2019: Inte 2019 heller.
Bästa boken du läste i år?
2017: Den enda boken jag läst är ”vad som än händer”. 2019 läste jag väldigt många böcker, dels studielitteratur, x antal sidor om keto men den bästa skönlitterära boken får bli sista delen i three sisters island-trilogin. Började dock i fel ordning och har läst den sista delen innan jag läste del ett och två som fortfarande är olästa… 
Största musikaliska upptäckten?
2017: Att Samuel är grym på att spela piano. 2019: Att Ida är grymt duktig på att sjunga.
Något du önskade dig och fick?
2017: Pilatesutbildning. 🙂 Och jobb som pilatesinstruktör.
2019: Att jag fick möjligheten att hålla pilateskurs på Mjölby hälsocenter.
Årets bästa film?
2017: Jag har sett så många bra filmer. Kan inte välja bara en. Eller jo, det får bli Solsidan som jag såg med Rickard på bio.
2019: Hm, jag kan såklart inte komma på en enda film. Jo, fifty shades freed. Bara för att vi tittat på hela trilogin igen. 
Årets låt?
2017: Thunder med Imagine dragons
2019: Daniels joijk med Jon Henrik Fjällgren.
Årets frukost
2017: Yoghurt med nötter och frön. Fast jag har tröttnat på nötter. Nu är det glutenfri knäckemacka som gäller.
2019: Lunch och middagsmat till frukost.

Årets maträtt? 2017+2019 Grillat!

Årets dryck?
2017: Te, alltid te. Drickpropud förresten med smak av choklad.
2019: Nocco melon crush….
Årets snack?
2017: Ostkrokar under den period jag inte ville äta godis.
2019: Inga alls. Ketogen kost gjorde sitt intåg i mitt liv.
Vad gjorde du på din födelsedag 2017?
Jag var bara hemma och gjorde inget särskilt. Firade min födelsedag dagen innan med mina föräldrar på Idas födelsedag.
2019: Jag höll en föreläsning om palliativ vård och så firade vi min och Idas födelsedag hemma hos mina föräldrar.
Årets mellis? 2017: Chiapuddingar av alla olika slag. Jag åt det dagligen i början av året.
2019: Inga alls, frukost, lunch och middag är grejen.

Hur skulle du beskriva din stil 2017/2019?

När jag inte har träningskläder så är det jeans och tröja som gäller. Gärna klänning också.
Vad fick dig att må bra?
Samma sak 2017 och 2019: Familjen, träning, vänner och alla goa kollegor.
De bästa nya människorna du träffade?
2017: Juliana, läraren i min pilatesutbildning. Under 2018 tänkte jag försöka åka till Munchen och hälsa på henne. Pia på jobbet.
2019: J och E, bästa domarkollegorna och vänner.
Den här listan hittade jag hos Engla.

Jag blir inte klok på mig själv

Publicerad den av Hannas krypin
Jag tänkte dela med mig av random ”ketotankar” från den senaste veckan. Jag har kommit till det där stadiet att jag fortfarande har lite svårt att komma upp ur sängen på morgonen men jag känner mig ändå pigg i huvudet och inte så där, vad ska man kalla det för, ”fluffig” i huvudet. Jag har fokus och skärpa på ett helt annat sätt än tidigare.
I måndags uppmätte jag riktigt högt morgonvärde på ketoner. Kroppen var under natten i full gång med att producera ketoner som aldrig förr. Jag vet inte var alla de här ketonerna kom från. Aldrig uppmätt så högt morgonvärde förut. Drack dessutom två nocco i söndags och åt gröna ärtor på jobbet som definitivt inte är keto. Det som jag tror tar mig ur ketos verkar inte stämma. Eller så beror det på fettmängden. De dagar jag får i mig över 200 gram fett spelar det mindre roll med kolhydraterna. Det är min teori iallafall på hur jag verkar vara.
Dessutom pendlar jag i mitt morgonketonvärde mellan jättehögt och i ketos men väldigt lågt i ketonerna. Jag tror att min kropp är i gränslandet mellan att vilja drivas på ketoner och fortsätta med glukos som den ändå är mest van vid. Någon form av ”beslutsångest” från cellerna.
 

Jag har inte tid…..

Publicerad den av Hannas krypin
Funderar du över hur vissa verkar hinna med hur mycket som helst medan du knappt hinner blinka så har hela dagen gått? Prioriteringar tänker jag att det handlar om. Jag köper egentligen inte att man inte har tid till vissa saker utan det har bara med prioriteringar att göra. Vad är viktigast för dig i ditt liv? 
Jag snubblade över den här bilden på ett nytt konto på instagram som jag precis börjat följa. Den är så talande. Frågorna bilden väckte i mig är:
Vad tycker du att du har tid till?
Vad prioriterar du?
Vad skulle du vilja ändra i ditt liv?
Jag kan komma på mig själv med att bara slöscrolla på Facebook och vips har det gått ganska många minuter. Det är ett typexempel på de där tillfällena som tiden tillåts gå utan att något vettigt görs. Missförstå mig rätt, ibland kan det vara skönt att bara göra ingenting. Men kan det är ”ingenting” fyllas med något vettigt uppbyggande istället? Mer tid med familjen till exempel, ta en härlig promenad och få frisk luft. Eller ett härligt träningspass. Missförstå mig rätt, det är såklart helt okej att slöscrolla eller vad ditt ingenting nu består av, kanske serier. Men säg då inte att du inte har tid. Vi har alla tid att varje dag göra bra val för vår hälsa och för vårt liv. Sen om du vill är en annan sak men tiden finns. Ett dygn är 24 timmar för alla.
Jag har inte tid… är den största myten av alla.
 

Nu är det nog-dagen

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon! Vad roligt att ni är så många som vill vara med på min utmaning! Jag är i Sollentuna idag för närträff och när jag kom fram så tog jag mig en härlig promenad. Så check på veckans första promenad i min utmaning. Idag är det som sagt terminsstart, termin 3 av fyra. Vi ska jobba i basgrupperna men vi är bara två från min. Vi är få elever överhuvudet taget idag.  Jag lyssnade på Rix morgonzoo på vägen hit och då hörde jag att det är ”nu är det nog-dagen”. Och då började jag fundera vad jag tycker att det är nog med. Jag tycker att:
  • Det är nog med att man ska behöva försvara sina val. Att andra människor lägger sig i saker som de inte har med att göra. Tex att vilja ha många barn, inga alls, ”bara” ett barn och så vidare. Kan inte alla bara få göra det som de själva vill med sitt liv.
  • Det är nog med näthat, mobbning och elakheter. Behandla andra som du själv vill bli behandlad är en bra grundregel att leva efter.
  • Det är nog med själviskhet och avund!

Mitt bloggår 2019

Publicerad den av Hannas krypin
Jag blev inspirerad av Mina att skriva om mitt bloggår. 2019 är året då bloggen delvis ändrat inriktning, med mer hälsa och mindre om barnen. Barnen vill helst inte synas på sociala medier så därför skrivs det inte så mycket om dem.
Jag har skrivit mer om det jag tänker och tycker kring vissa saker vilket har väckt reaktioner och det tycker jag är kul. Man måste inte hålla med men diskussionen har varit på en bra nivå. Totalt sett har bloggen varit mer välbesökt i år men jag skulle vilja att bloggen växer ännu mer. Tankarna fortsätter också om att jag kanske egentligen skulle blogga på egen domän. Men jag tror inte det, hannafialotta är jag.
Har du några önskemål om vad du vill se mer av i bloggen? Skriv gärna en kommentar om du har något ämne som du vill att jag ska skriva mer om. 🙂
Mina mål för bloggen 2020 blir iallafall:
– Mer om pilates, träning och hälsa. Såklart ska du få följa min resa mot en friskare och piggare Hanna.
– Jag har ett par kategorier som jag skulle vilja damma av. Läkande pilates tex
– Jag skulle vilja börja med små utmaningar.
– Redan inför 2019 satte jag upp målet att lägga upp en pilatesvideo i månaden. Det blev dock svårt i praktiken att genomföra. Men en önskan blir ändå fler videos. Det behöver ju inte vara långa klasser varje gång.
 
 

Dagens träningspass och blod….

Publicerad den av Hannas krypin
Det här inlägget är delvis inte för den som är äckelmagad. Men vad jag menar med det kommer jag komma först till senare i inlägget. Först ska jag berätta om att jag har jobbat delad tur och tog mig iväg till gymmet på rasten. Jag hade sådan energi innan, under tiden av passet och efter. Så skönt att känna mig piggelinus. Mitt pass såg ut så här:
10 min powerwalk
2 km rodd uppdelat i 200 meter *10
10*3 axelpress
10*3 Benpress 80 kg
10*3 Hip abduction
10*3 Hip adduction
10*3 Latsdrag
Passet avslutades med lite stretch och därefter åkte jag tillbaka till jobbet för att laga till min lunch som bestod av bacon, ägg, broccoli, avakado och smör. Alltså lyckan när man får en perfekt avokado. Det är alltid en chansning när jag köper i lösvikt. Tror iallafall att tricket är att den ska vara en aning hård. Men bara en aning.
Men då var det ju det där med rubriken. Vadå blod? Den som var uppmärksam såg i min veckosammanfattning att jag köpt nötblod. Någon (inte på bloggen) undrade om jag bokstavligen menade blod från kor. Och ja, det var precis det jag menade. Så ikväll när jag ändå skulle laga till köttfärs tänkte jag att jag lika gärna kunde slänga i mitt nötblod. Jag blev förvånad när jag öppnade locket för jag trodde att det skulle lukta lite. Men jag konstaterade att det är helt luktfritt. Men då vågar jag ju prova tänkte jag för det har varit mitt största problem om det skulle lukta eller smaka blod. I köttfärsen hällde jag även i stora delar av min benbuljong. Så nu var det bara det där med att smaka… Ärligt talat så var ångesten rätt stor. Vi pratar om tjejen som aldrig tyckt om blodpudding. Jag har ätit det som barn men annars nej tack! Vad har keto egentligen gjort med mig….
Så vad tyckte jag då? Nu är du allt bra nyfiken va?
Första tuggan var ärligt talat ”jag vill spy”. Inte för att det smakade illa (faktiskt inte) utan för att det är blod. Jag har verkligen en mental spärr. Sen kom jag på att jag inte kryddat maten något. Utöver min benbuljong, grädde och smör som jag vräkte i alltså. Och vitkålen. Så på med lite salt och peppar. Och smaka igen. Faktiskt mycket bättre. Det var pricken över i:et. Imorgon ska jag testa en omelett med min köttfärs i 🙂 Och så tar jag med i matlåda. Japp, så blir det. Så kanske spärren är borta sen. Eller inte. Vi får se.

Dagens tips: att komma igång och träna

Publicerad den av Hannas krypin
Det är lördag, första lördagen på det nya året och vad passar inte bättre då än ett motivationsinlägg. Det är också dags för dagens tips och idag står det träning på schemat. Känns som en bra idé. Hur kan man då komma igång på ett bra sätt? Ett sätt som gör att risken för skador minskas, att motivationen bibehålls och du får de resultat du vill.
1. Tänk snälla tankar
Man måste inte köra så hårt att man är helt slut efter träningspasset. Det är inte många som orkar köra på den nivån och behålla motivation och träningsglädje i det långa loppet. Det ska vara roligt att träna för att det ska bli en bra vana som man inte kan klara sig utan. Sänk ribban för vad som är träning. Promenad, hiss istället för trappan och så vidare.
2. Börja lugnt!
När man inte är så träningsvan behövs det faktiskt inte mycket träning för att resultaten ska komma. Då gäller det att inte bli för ivrig och köra igång för hårt. Ta det lugnt och låt kroppen vänja sig gradvis vid den nya belastningen.
3. Testa olika träningsformer
För att hitta det som du gillar, våga prova. Känns det läskigt att gå till gymmet och prova passen där? Använd dig av youtube. Det finns en uppsjö av allt där. Många av passen på gymmen (tänker nu på Les Mills) finns också korta snuttar av på youtube. Då kan du spana in, testa och så vet du ungefär vad du har att vänta dig.
4. Ett litet hemmagym då?
Det beror nog mest på hur du är som person. För mig som definitivt inte var någon gymråtta har verkligen min hemmautrustning (vikter, löpband och gummiband med mera) varit räddningen de dagar jag verkligen inte velat träna.
5. Anteckna din utveckling
Hur sporrande är det inte att skriva upp eventuella tider på sin första femma och se hur tiderna blir bättre. Alternativt skriva upp vilka vikter man tar i början och sedan jämföra efter kanske någon månad. Det är peppande och sporrande att se att det faktiskt händer något. Det blir en bra motivationsboost!
6. Våga filma
Det här är lite läskigt att se sig själv på film/bild men var verkligen det som hjälpte mig framåt när jag inte hade någon studio att gå till. Utan mina bilder på pilates hade jag verkligen inte kommit någon vart. Det är genom att se sig själv man ser var man behöver justera för att få ännu bättre effekt av träningen.
7. Belöningar
Ja, om det kan motivera dig, varför inte. Det behöver ju inte egentligen vara shopping utan kanske tex en upplevelse.
8. Tänk långsiktighet.
Tänk att du tränar för livet. För att vara pigg och stark även när du kommer upp i åldrarna. Det är det som motiverar mig nu vad gäller keto. Att jag lägger grunden för en så frisk framtid som möjligt. Sen finns det såklart aldrig några garantier för att man får vara frisk men då har man iallafall gjort vad man kan.

 

Reflektioner kring en sockerfri jul- och nyårshelg

Publicerad den av Hannas krypin
Det har varit intressant att inte äta något godis eller socker under jul. Bitvis har jag faktiskt känt mig lite tråkig, inte för att de runt omkring mig klagade eller sa något. (Eller jo förresten, ett par gånger hände det…..) Utan det var mer tråkigt att inte äta. Det förvånade mig lite samtidigt som det inte är konstigt egentligen. Att äta gott är ju så socialt betingat med. Man ”avviker” från flocken. Jag är ju så van att under jul äta mycket godis. Julen 2018 åt jag godis till frukost i princip…. 
Det var intressant att känna att jag på julafton inte var sugen på snasket, fast det fanns rakt framför näsan på mig, redo att bara hugga in på. Det jag däremot blev sugen på var mer av julbordet. Intressant det där att bli sugen på mer mat att äta. Och då ”riktig” mat och inga substistut som mackor. Jag känner inte att jag missat något med att ha sockerfri jul. Jag blev mer viss om att man behöver inte äta snask för att vara social och ha trevligt. Det går alldeles utmärkt att ha trevligt utan godis.
Helt immun har jag inte varit mot det söta övriga dagar. Men jag tror det beror på att det blivit väldigt mycket protein som tar mig ur ketos = högre blodsocker och då också mer sötsug. Sen att det också funnits godis i varje hörn har också gjort mig mer sugen.
Nyårshelgen var också sockerfri och jag avslutade året utan intag av sötsaker och jag har också startat 2020 utan socker. Det känns bra och jag är peppad och taggad att fortsätta göra bra val för min hälsas skull.