Mitt liv, min vardag och allt däremellan
I är en fena på att rita och just nu är det sonic the hedgehog som gäller. Denna bild fick jag tillåtelse att sätta upp på kylskåpsdörren. Alla bilder som hon ritar, ritar hon fritt från huvudet. Så med dessa två bilder önskar jag dig en glad måndag.
Det här inlägget är citerat i sin helhet från Jenny Piper.
Redan i början av massvaccineringshysterin skrev jag ofta om riskerna med att ta sprutorna med mRNA-vaccin eftersom de långsiktiga biverkningarna av detta snabbframtagna så kallade vaccin är okända och kommer visa sig först om några år. Visselblåsare inifrån läkemedelsindustrin hade dessutom tidigt flaggat för just denna aspekt att det är designat för att leta upp eventuella svagheter i människors immunförsvar där det påskyndar utvecklingen av cancer, autoimmuna sjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Detta avfärdades så klart som kvacksalveri och konspirationsteorier, varför en stor majoritet av befolkningen kavlat upp minst två gånger.
Nu visar en ny peer review-granskad studie från Tyskland om mRNA-baserade Covid-19-vacciner att dessa kan orsaka långvariga förändringar i kroppens genetiska struktur, förändringar som i sin tur kan utlösa inflammatoriska reaktioner, autoimmuna tillstånd och i vissa fall cancer.
19 forskare vid ledande tyska institutioner har genomfört studien som publicerades i Molecular Systems Biology i slutet av mars. Den visar ett möjligt samband mellan mRNA-vaccin och epigenetiska förändringar i immunceller, särskilt kopplade till ett protein kallat histon 3 lysin 27-acetylering (H3K27ac), ett protein som har associerats med leukemi och hjärntumörer.Histoner fungerar som ”spolar” och runt dessa lindas DNA-tråden som hjälper till att ge DNA dess tredimensionella struktur. Förändringar i dessa proteiner påverkar hur gener uttrycks. Ju lösare histonerna sitter, desto mer aktivt transkriberas DNA, vilket i vissa fall kan stimulera tumörtillväxt.
Forskarna analyserade hur kromosomerna i makrofager (en typ av vita blodkroppar) påverkas av mRNA-vaccination, där resultaten visade ihållande epigenetiska förändringar i dessa celler som skulle kunna förklara vissa postvaccinationsrelaterade inflammatoriska sjukdomar.
Histonmodifieringar – där DNA:s struktur påverkas utan att själva DNA-koden förändras – kan spela en viktig roll i hur gener uttrycks. I detta fall fann forskarna en förändring i H3K27ac som var kvar i månader efter vaccinationen, något som väcker oro för möjliga långsiktiga effekter på immunförsvaret.Enligt forskarna kan förändringar i H3K27ac kopplas till flera cancerformer, inklusive gliom (hjärntumörer) och leukemi. Andra studier, bland annat från Kina och Polen, har också kopplat just denna typ av histonmodifiering till cancer.
Flera forskare och experter har kommenterat studien.
Alex Berenson, oberoende journalist, menar att resultaten visar hur mRNA-vaccin kan påverka kromosomer på ett sätt som förknippas med hjärntumörer och leukemi.Nicolas Hulscher, epidemiolog, menar att studien stärker en växande bild av att mRNA-vacciner kan störa immunförsvarets balans och leda till kroniska inflammatoriska tillstånd.
Jessica Rose, Ph.D., immunolog och biokemist, påpekar att det redan är känt att upprepade injektioner orsakar immunologiska förändringar och att dessa förändringar kan nå stamceller samt påverka hur immunsystemet fungerar på sikt.
Andra studier har visat att nivåerna av syntetiskt DNA i vissa vaccindoser (från Pfizer och Moderna) varit kraftigt över tillåtna gränser – i vissa fall upp till 470 gånger högre än regulatoriska riktlinjer tillåter.Att så kallad turbocancer ökat kraftigt de senaste åren är nog knappast en slump. Tyvärr tror jag att vi bara har sett början på detta och det svenska etablissemanget har lagt locket på alltihop.
Nu skriver vi söndag igen. Veckorna springer fram och snart är det bara åtta veckor kvar till semester och nedräkningen kan snart börja på allvar. Även idag har jag jobbat och det var en bra dag på jobbet. Mindre bra är att jag fick ont i min högra fot när jag försökte få till ett distanspass. Förhoppningsvis var det bara en protest mot att jag redan hade gått x antal steg på jobbet. Jag fick iallafall till en fem kilometer lång promenad. Under tiden lyssnade jag på ett spännande avsnitt på Spotify om händelserna kring Knutby.
Känsla: Jag är glad över flera olika saker. Känner mig faktiskt pigg och peppad.
Väder: Det har varit lite sämre väder den här veckan. Särskilt påskhelgen har varit alldeles grå och dann.
Träning:
Veckans stretch: Jag har varit en slarva den här veckan och jag känner verkligen på alla sätt och vis att det är en riktigt dålig idé att inte stretcha varje dag. Det blir ännu tydligare hur viktigt det är nu när jag kan träna löpning igen.
Mina positiva från veckan:
Veckans mat: Lite av det jag ätit under veckan. Jag har fått dille på att äta yoghurt med vaniljkeso och så massa goda nötter och torkad banan.
Ett gäng bilder från veckan:
Du kanske har sett att jag har börjat ha utvalda foton. Dels kan jag då dela blogginläggen direkt till instagram men tycker också att det ser lite trevligare ut när man får en försmak om vad inläggen handlar om. Åkes veckotema fortsätter och veckans bild får helt klart bli en bild från min promenad idag. Mitt i spåret upptäcker jag en sten formad som ett hjärta. Jag har gått i det här spåret så många gånger men just det här hjärtat har jag aldrig sett. Så fint ju! Bilden passar som handen i handsken, både som utvald bild och i veckans foto.
Jag bad AI skapa en glad påskbild till mig. Men jag bad inte AI att skriva en text. Just eftersom jag vet att det inte fungerar med Å, Ä och Ö….. Kanske blev en söt bild men inte alls det jag tänkt mig. Nåja, något som däremot blev precis som jag tänkt mig är att jobba storhelg på ”lungan”: godis i varje hörn. Hela tre påskägg stod på borden i personalmatsalen. Dagen på jobbet började lugnt, fick hjälpa en kollega med ett strulande kort men snart blev det en hel del pyssel. Blev sen lunch och jag var rätt trött när det var dags att åka hem.
Det är en grå påskafton och ett stilla regn faller. Perfekt inne-väder. Barnen pysslar med sitt, jag har en av mina favorit-outfits på mig: mina blåa byxor och vinröd tröja. Förutom rosa och vitt är jag faktiskt väldigt förtjust i vinrött. Hoppas att du får en fin påskafton!
När jag skjutsade S till tåget ikväll så doftade det verkligen sommar. Så där som det gör när det kommit ett stilla sommarregn. Fast det är inte sommar än, våren har bara börjat. Älskar den här tiden, det får inte gå för fort bara.
I förmiddags spelade vi padel. Det var riktigt kul och det gick helt klart bättre för mig än när jag och Rickard spelade med domarklubben. Det är så konstigt, de lätta bollarna missar jag men svårare bollar missar jag inte lika ofta. Antar det har med fokus att göra. Vi spelade med poäng och var jämna så det var kul. I eftermiddags sprang jag även intervaller på löpbandet, det blev 20*30 sekunder med en minut vila.
De där godisäggen förresten, Anton Berg. Jag undrar så vad de egentligen stoppat i äggen eftersom de är sedan 2015 och fortfarande inte möglat bort….. Bilderna är inte från i år. Jag har inte tagit fram det lilla påskpynt jag har.
Igår tog jag tag i veckans första pass med stretch. Av någon anledning har jag slarvat fast kroppen behövt det särskilt mycket den här veckan efter helgens matcher och onsdagens tuffa pass med domarklubben. Hur som helst så sträckte jag ut mig mina trettio minuter men gjorde misstaget att inte stänga av ljudet på tv:n. Musklerna fick såklart en härlig stretch men jag kände verkligen skillnaden. Tankarna kunde inte sluta snurra och jag fick inte det där flytet i andningen. Den där känslan när andningen och musklerna är i samklang. Jag vet inte hur jag ska beskriva känslan, den måste nästan upplevas. Igår kväll fick jag vila i stretchen men samtidigt inte eftersom att huvudet inte slappnade av .Ljudet från tv:n störde möjligheten för mig att verkligen komma ner i varv. Då började jag fundera på hur samhället ser ut idag. Med den konstanta uppkopplingen mot omvärlden, pushnotiser och allt. Man får aldrig riktigt vara i fred. Som tur är så kan man stänga av pushnotiser, man kan stänga av mobilen.
Vi lever i en tid där allt ska optimeras på bästa vis. Hälsan, sömnen, kosten, träningen – till och med återhämtningen. Steg räknas, puls mäts, sömn analyseras. Och när vi inte tränar kroppen, tränar vi sinnet. Mindfulness på schema, tystnad i appformat. Det är lätt att jämföra sig och känna att det man gör inte gör bra nog. Man vill göra mer och ställer högre krav på sig, Och trots det eller kanske på grund av det är det som att något skaver. En rastlöshet som inte riktigt vill ge med sig, en känsla av att vilja göra mer men inte veta hur. Handlar det så mycket om att vara trött fysiskt eller är det mer mentalt. I kombination med alla krav man har på sig blir det för mycket att att också värna hälsan.
I kvällens inlägg tänkte jag presentera mig själv lite. Bilderna i inlägget representerar allt som är jag: jag och Rickard, fotboll, stretch och allt annat som jag gillar. Barnen är såklart också en stor del av mitt liv men de vill inte vara med på foton och då tycker jag heller inte att de ska synas här.
Fem snabba:
Du måste klä dig i en enda färg resten av livet, vilken? Rosa i olika nyanser.
Vad får du oftast komplimanger för? Just nu är det min färgglada klädstil men jag får även höra att jag är bra på mitt jobb.
Dina planer så här en bit i i 2025?
Vad är det konstigaste du ätit? Jag är inte så mycket för konstiga saker. Jag gillar det vanliga och välbekanta. Friterad bläckfisk vilket inte är så konstigt i jämförelse med mycket annat.
Hur spenderar du dina vardagskvällar? Det blir inte så mycket efter jobbet. På träningsdagar blir det såklart ett träningpass och under fotbollssäsong kan det också bli någon match att döma.
Hur imponerar man på dig? Var dig själv och stå för det du tycker. Även om vi tycker helt olika.
Vilken stad vill du helst bo i för resten av livet? Om jag fick drömma helt fritt utan att ta hänsyn till något annat än mig själv: Visby innerstad.
Hur ser dina morgonrutiner ut?
När jag ska till jobbet kliver jag upp runt tjugo minuter innan jag ska åka. Packar min väska med matlåda och så tar jag bilen tidigt till jobbet. Det är bommar på parkeringen och jag vill inte hamna i det kaos som blir när alla kommer samtidigt. Det innebär att jag alltid kommer till jobbet 45 minuter innan jag börjar.
Vad längtar du efter? Värme, sommarsemester, mer tid med familjen.
Serier du följer just nu?
Ingen just nu. Den senaste serien jag kollade på i ett sträck är en serie som finns på netflix.
När brukar du oftast gå och lägga dig? Runt halv elva. Men det är egentligen för sent för en tant som jag. Skulle behöva komma i säng tidigare.
Saker du vill göra i framtiden?
Vad finns alltid i din väska? Jag har alltid min mobilladdare, lypsyl, huvudvärkstabletter och deo. Resten beror på vad jag ska göra.
Jag har efter en lång period äntligen kunnat vara med på domarklubbens löpträning. Vi möttes upp på Ljunkans löparbana, vi var sju personer. Det tyckte jag var kul! Rickards plan för träningen var att springa 100 meter, vila 30 sekunder när den långsammaste kommit i mål och sedan upprepa 16 gånger. Redan efter första intervallen tyckte jag att vilan var för kort och intervallen för lång, haha. Men jag kämpade på i mitt tempo. Meningen var ju inte att springa på max.
Efter en kort vila var det sedan dags för nästa set med intervaller: det var tre sträckor uppmätt. Vi skulle maxa en, gåvila (eller jogga) och sedan maxa igen. Det gjorde vi sex gånger med trettio sekunders vila mellan varje. Haha, jag ser helt speedad ut men bilden togs efter sista intervallen. Jag är inte särskilt snygg under tiden jag tränar, haha….
Idag läste jag något som blev en väldigt viktig påminnelse. Påminnelse om att vardagen som kan kännas grå och tråkig samtidigt är så värdefull. Det är det som är här och nu som är värdefullt i längden. Allt det där lilla som blir så stort. Ett vänligt ord, en fin gest, upplevelser, skratt. Eller bara njuta av naturen och dess skönhet. Alla fina minnen man skapar med sina nära och kära.
Sara i Barcelona skriver:
Jag är så oerhört tacksam över den. Vardagen. Det liksom bara kom över mig. Jag insåg hur rik jag är ändå. Inte på pengar. Oh nej, långtifrån. Men på pärlor. Mentala pärlor som vilar mjukt mot min hud. Skimrar och gnistrar. Så fint sammanbundna till en perfekt och harmonisk enhet.
Det första som jag påminns om är att man inte ska underskatta vardagen. För att citera en klyscha: livet är det som händer medan man är upptagen med att göra andra planer. Att kunna vara här och nu och inte hela tiden springa vidare till nya häftigare platser. Att uppskatta det man har. Hur lätt är det inte att fokusera på allt som man tycker att man saknar istället för att lägga energi på det man faktiskt har.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.