Tänka i färg?

Det var konferens på jobbet, och de delade upp sig fem och fem för lite grupparbeten. De började med att presentera sig själva.
”Max heter jag. Jag är en typiskt blå person. Ordningssam, detaljfokuserad och distanserad.”
”Jag heter Robin och är solklart en gul person. Nyfiken, lösningsorienterad och brinner för det jag sätter klorna i.”
”Hej, mitt namn är Kim och är så grön man kan vara – lojal, pålitlig och tålmodig.”
”Alex heter jag och kompletterar denna grupp utmärk, för jag är röd som person – målinriktad, handlingskraftig och initiativrik.”
Nu tittade de fyra på den femte medlemmen, som satt tyst än så länge.
”Du då, vad heter du och vilken färg är du, så vi vet vilka egenheter du har och hur vi ska bemöta dig?” undrade Robin.
”Mitt namn är Sam, och jag har ingen specifik färg. Jag tror inte på att dela upp personer så, speciellt inte om det sedan gör att vi sätter oss i ett fack, både för egen del samt hur vi bemöter andra.”
”Va? Ingen färg? Är du helt färglös?” utbrast Kim.
”Ska jag kalla mig något så är jag väl vit då, för den innehåller alla färger. Alla vi har alla nyanser inom oss. Ibland är jag snabb, orädd och vill ha kontroll. Samtidigt är jag engagerad och dynamisk. Jag är lojal, uthållig och en lagspelare, likväl som jag kan vara en ensamvarg. Och när det behövs är jag både saklig och analyserande. Kort sagt – jag är säkert femtio nyanser av färg. Och jag är övertygad om att var och en av er också är det.”
”Men hur bemöter du andra då? Måste du inte anpassa dig beroende på våra olikheter?”
”Visst är vi alla olika. Unika. Men vi är betydligt mycket mer lika. Spielberg visste vad som krävdes för att få alla att skratta eller gråta vid ett specifikt tillfälle i sina filmer. Hitchcock visste vad som skrämde alla. Michael Jackson skrev inte olika låtar för olika så kallade färger – hans musik berör alla. Så promillen som skiljer oss är så liten, så liten – för vi är mycket mycket mer lika. Kolla bara andra djur i världen – där klassar vi inte in dem i färger, vi karakteriserar dem efter deras gemensamma drag och beteenden. Så jag tror inte vi behöver krångla till det med oss homo sapiens heller. Se likheterna, och fundera inte så mycket. Lita på magkänslan, du känner på dig hur du ska bemöta andra och dig själv.”
Med de orden fortsatte grupparbetet, nu med en skara vitt – alla en insikt rikare…
 
 
 

Tänkvärt från flödet

Jag tror att jag misstagit mig.
Jag har trott att jag genom att dela information och fakta bidragit till insikt.
Men jag hade fel.
Jag misstog mig.
Av detta misstag har jag dock lärt något.
Jag har förstått att nya insikter endast är tillgängliga för den som har ett öppet sinne.
Endast den som av egen kraft ställer en fråga är mottaglig för svaret.
Utan frågor inga svar.
Att tala om något du förstått för en medmänniska är meningslöst.
Det är inte så sann kunskap erhålles.
Först måste frågan uppstå.
Nyfikenheten.
Viljan att glänta på dörren.
Nyfikenheten och viljan till nya perspektiv kommer alltid inifrån. 
Aldrig utifrån.
Den som inte vill veta ställer inga frågor.
Den som inga frågor ställer får heller inget veta.
En stängd och låst dörr öppnas inifrån.
Inte utifrån.
Man kan knacka på, försiktigt.
Men valet att glänta på dörren kommer inifrån.”

Jag väntar på inspiration

 
Jag har såna julkänslor och i än så länge brist på pynt här hemma (det lilla som jag fått upp gills inte…) så kommer jag bomba bloggen med julpyntsbilder. Jag funderar alltid över saker och tankar kommer över mig väldigt ofta. Då tänker jag alltid att jag ska skriva om just ”den” tanken. Repeterar tanken i huvudet för att jag inte ska glömma bort den. Problemet är att tankarna alltid kommer när jag av olika anledningar inte har möjlighet att skriva ner dom. Tex när jag är på jobbet eller när jag sitter i bilen på vägen till min pilates. I bilen är ju det absolut sämsta stället. Dont text and drive liksom, en självklahet. När jag sitter vid datorn och har både viljan och möjlighet att skriva så står det istället still.
Ibland kan jag känna mig helt inspirationslös, som nu till exempel. Jag ville så gärna skriva några rader här, om träning och hälsa som någonstans under allt pandemiprat fortfarande är en stor passion och något jag verkligen brinner för.
Men att vänta på att få inspiration är nog egentligen ungefär samma sak som att vänta på att få motivation till att göra de där tråkiga sakerna. Som tex motivation till att träna. Saker man bara gör ändå för att man behöver och kroppen blir glad. Så vill jag dock såklart inte känna kring bloggen, att den är ett måste. Men jag tycker det är roligt att skriva och inspirera, kanske uppröra ibland men mest inspirera. När det konmmenteras och när jag ser gillningarna, att inläggen uppskattas. Det gör mig mer motiverad till att skriva. Så då är det ju trist när det står still i huvudet. Och där blev det visst några rader skrivna fast jag inte hade inspiration. Så kan det gå!

Var snäll mot kroppen!

 Lyckan över att orka göra en teaser. Den är inte vacker, jag gör typ allt fel men det gjorde inte ont och upp kom jag.
Dagens träningspass lämnade en lite ledsen känsla i kroppen. Passet fick mig att inse att, även om jag egentligen redan visste, att kroppen just nu är sliten. Det är tufft att jobba heltid med den vårdtyngd som vi har just nu och samtidigt kunna prestera på träningspasset. 
Jag började med att värma upp 1 kilometer och sedan sprang jag 2 kilometer i 5 minuter/km. Det gick ju faktiskt helt okej. Det var jobbigt men inte för jobbigt eller vad man ska säga. Innan jag gick på styrkeövningarna så fick jag ner pulsen med att gå 500 meter på löpbandet. Därefter gjorde jag tre olika plankor…..
…. några armhävningar…..
Knäböj (den här såg ju betydligt finare ut än vad det kände)….  En autentisk bild på var min kropp är just nu.
Utfallsteg och upphopp. Men hjälp vad kroppen inte ville. Jag tänker vara snäll mot kroppen idag och inte pressa den.
Och så lite rörlighet. Det är i styrkan och i rörligheten jag inte har energin.
Jag har bestämt tema för första pilatestillfället nästa vecka. Var snäll mot kroppen och ära sina begränsningar! Det kommer bli mycket basövningar och mycket fokus på rörlighet. Göra det lilla som ändå ger mycket.

Att uppnå sina mål

Det finns ingen annan väg än framåt!
Det pratas mycket om att sätta upp mål och sedan sträva efter att uppnå sina mål. Det är också enkelt att sätta upp mål. Jag är duktig på att sätta upp mål för mig själv men hur bra är jag egentligen på att uppnå mina mål och jobba för dom? Spontant känner jag att jag har mycket att jobba med vad gäller att uppfylla mina egna mål. För min egen del handlar det om disciplin och att jag ofta är trött när jag kommer hem från jobb. Ett viktigt mål för mig som jag konstant jobbar med till exempel är det här med att få till ordentligt med sömn. Ett annat mål är att komma igång med min pilatesträning igen. 
Så hur kan man då jobba med sina mål så man når det man vill?
1. Börja med att fundera över vad du först måste göra för att nå ditt mål. Vad är det första steget att ta för att komma närmre målet. Vad är mest realistiskt, snabbast och bäst?
2. Vad vill du ha? Det svåra är inte att bestämma sig för att göra något utan det svåra är att få något konkret att hända.
3. Fundera ut en plan och skriv ner den på papper, gärna så detaljerat som möjligt. Ha din plan tillgänglig så du enkelt kan påminna dig om den.
4. När vill du ha ditt mål uppfyllt? Sätt två datum, ett för när du börjar och ett för när du vill ha ditt mål uppfyllt.  Deppa inte om tidsplanen inte håller. Byt riktning om den behövs men fortsätt framåt.
5. Jobba med SMART. Det står för specifikt, mätbart, ambitiöst, realistiskt och tidsbegränsat.
Specifikt innebär att du bestämmer exakt vad det är du vill göra, mätbart att definiera vad som krävs och att göra på det här sättet innebär också att du gör en ambitiös satsning på att nå ditt mål.
Att målet är realistiskt innebär inte att du ska hålla nere på dina mål. Var inte rädd för att drömma stort och sikta högt. Sätt också en tidsgräns för när du vill ha uppnått ditt mål.
6. Ta en sak i taget. Många gör misstaget att börja för stort. Sätt små delmål på vägen till ditt huvudmål.
7. Bestäm dig! Väg för- och nackdelar och hitta alternativ. Det är också viktigt att hitta en balans för att kunna ta ett beslut när vi ställs inför avgörande ögonblick.
8. Satsa helhjärtat! Sätt lite press genom att berätta för familj och vänner om dina planer.
9. Acceptera att det inte alltid blir som du tänkt dig. Saker och ting kan gå fel. Och nästa steg blir då:
10. Ge inte upp! Det kommer komma hinder längs med vägen. Bit då ihop och fortsätt kämpa.
Och med det sagt så ska jag nu ta tag i mitt mål: bli snabb och stark. Men det blir ett pass på löpbandet, trots att vädret är fantastiskt vackert.

Bra vanor – lyckliga människor?

Godmorgon! 
Hoppas att du mår bra. Jag lät mig sova tills jag vaknade själv och det var väldigt välbehövligt måste jag säga. Känner mig nu pigg och glad. Det är lördag och jag tänkte dela med mig av några tankar som jag snubblade över. Det handlar om lyckliga människor och hur de gör för att vara lyckliga. Finns det några knep för att bli en lyckliga person och sätt att inte låta negativa tankemönster ta över?
– Att lära av sina misstag
Lyckliga människor ser sina misstag som något värdefullt. Snedsteg kommer vara en naturlig del av livet även om man verkligen anstränger sig och gör sitt bästa.
När något inte blir som du tänkt dig, se det som en möjlighet att lära dig något, växa och bli en bättre version av dig själv. Det behöver inte vara något som är svårt att släppa utan se det som en lärdom.  av dig själv, i stället för att se det som världens undergång och något du har svårt att släppa.
– Logga ut från sociala medier
Ett annat tips för en vardag med mer glädje: minska tiden på instagram, facebook och twitter. Att titta på andras fantastiska bilder kanske inte alltid är så upplyftande. Samma tid kan istället användas till att gå ut i naturen, ringa en vän eller läsa en god bok i soffan.
– Låt inte småsaker förstöra dina dagar
Vissa dagar känns det som att allt går fel. Bussen missas, det är en fläck på favvotröjan eller vad som helst. Att ha en dålig dag och känna ilska och irritation är helt normalt. Dessa små enskilda händelser behöver inte förstöra dagen. Lär dig släppa saker som ändå inte går att kontrollera och fokusera på det som är bra.
– Ta pauser
Oavsett hur mycket det är att göra så är det viktigt att ta en paus. Även om det bara är fem minuter.
– Skyll inte på det förflutna
Saker och ting går fel i livet och du kan göra tiden mer meningsfull genom att fokusera på här och nu och det som du har framför dig. När du tänker på saker som du kan göra kan du ändå hitta ett lugn i saker och ting som inte gått din väg.
– Ärlighet
Lögner orsakar stress och ångest. Lev ärligt, livet är för kort för annat.
– Att inte jämföra sig med andra
När du fastnar i att jämföra dig med andra tar du bort fokus från dina egna framsteg. Släpp taget om avundsjukan och känslan av välbefinnande kommer öka.

Det finns bara en väg och det är framåt!

Godmorgon!
Igårkväll var jag och Rickard varit på kickoff/mitträff med domarna. Det hade vi också förra året. Men efter det missade löptestet var jag så rädd för att misslyckas igen att jag inte ens vågade försöka vara med fyspasset. Det bästa hade såklart varit att inte åka dit alls. Istället så var jag där och tittade när de andra sprang. Sedan dess så har jag ångrat mig att jag inte var med, att jag som skrivet tidigare inte vågade försöka. Revanschlusten blev stor!
Jag har kämpat med bristande motivation, bristande träningsglädje och inspiration. Ett tag struntade jag till och med i att träna för löptestet och körde bara det som jag ville träna. Det blev en hel massa pilates, cykling till jobbet och löprundor utan några särskilda krav. Allt för att på något sätt att få mig att släppa pressen och hitta lite glädje i min träning igen.
Det har jag lyckats med! Jag är inte i den form som jag var i 2018 och när jag sprang genom löptestet som ingenting 2019. Men jag är på god väg! Att äntligen känna att träningen ger resultat gör att det blir mycket roligare att träna. Att återigen känna den där euforin efter ett riktigt bra pass.
Vi möttes upp ett gäng glada domare på Stångebrofältet. Peppen var stor att springa. Vi började med en uppvärmning på dryga 10 minuter. Därefter körde vi ett uthållighetspass. Typ löptesttempo men inte löptest. Avslutningen var att maxa uppför backen bakom mig fem gånger. Tyckte inte det kändes så jobbigt under tiden men när jag skulle cykla hem så kände jag att passet ändå tagit rätt bra.
 

Några tips för bättre självkänsla

Jag tror inte att jag är ensam om att känna att jag behöver tänka snällare tankar om mig själv. Att bli mer min egen bästa vän. I dagens inlägg tänkte jag ge dig några tips som jag snappat upp lite här och var.
  • Sträva efter djup och inte yta. Strunta i exempelvis kroppsideal. Bli ditt bästa jag i hur du är istället.
  • Våga lyssna på andra och lära dig av andra.
  • Utmana dina tankar kring det som du tror på. Är dina värderingar verkligen dina egna eller är det andras tankar, alltså andras värdering av dig.
  • Familj och vnner kommer alltid ha förväntningar på dig. Våga följa ditt hjärta istället.
  • Lura kroppen! Intala dig själv att du har bra självkänsla. Tex genom kroppsspråk, hur man sitter eller står. Öva på det!
  • Fundera över vad som motiverar dig! Fyll ditt liv med det som du gillar.
  • Att sätta mål är alltid bra. Vad vill du och vart vill du komma?
  • Varfär inte sätta dig ner och skriva ner alla egenskaper hos andra som du beundrar. Tex humor, ärlighet, mod och annat som gillar hos andra människor. Börja försiktigt att försöka föra in dessa egenskaper i ditt liv, en efter en.
  • Börja! Det här är en process som inte går på en dag.

F-E-A-R

Att våga lämna sin bubbla av trygghet
Hur ofta låter vi rädsla styra vårt liv? Vad skulle hända om vi istället vågar möta det vi är rädda för. 
Vi är alla rädda för något och jag tror att rädsla begränsar allt för många människors vardag. Är allt som vi är rädda för verkligen rimligt? Det här med rädsla och osäkerhet är en djupt rotad instinkt. Det finns de som lärt sig att kontrollera sin rädsla och också att utnyttja den. 
 Är rädsla något positivt? 
Rädsla är något som ofta tolkas som något farligt och något som till varje pris måste undvikas. Men är det verkligen så? Hormoner styr både lycka och rädsla och de är faktiskt samma. Nästa gång du känner adrenalinet pumpa, fundera över om det är av rädsla eller upphetsning. Skillnaden mellan dessa två är minimal rent biologiskt.
Jag tror på att det viktigt att våga sig ut och testa nya saker. Ta små steg i taget och när man utmanar sig kommer den ”farliga världen” bli mindre farlig. Att testa nya saker kommer bli en drivkraft i sig. Var går gränsen?
Jag tror också att det är viktigt att våga utnyttja sin rädsla för det okända till att uppfylla drömmar och planer för sitt liv som man har. När man stöter på motstånd eller misslyckas med något finns det alla möjligheter för att lösa problemet, lära sig något och utvecklas som människa. Win, win liksom.
Att tänka om! ”Jag fixar det här” 
Om man tänker att man inte klarar av något så kommer det mest troligt bli så också. Jag tänker att det är viktigt att kunna se möjligheter istället för att låsa fast sig vid att man inte klarar av det.
  • Att misslyckas är inte att försöka och det sen inte går. Att misslyckas är att inte ens våga försöka.
  • Inget behöver vara perfekt. Var snäll mot dig själv! Perfekt existerar inte!
  • Att saker och ting inte blir som man tänkt sig behöver man vara inställd på. Då slipper man bli besviken.
  • När saker och ting går emot, ta det inte personligt!

Vad lägger du din energi på?

Jag hade ett intressant samtal med en vän idag och jag tänkte skriva ner några av tankarna som vi pratade om.  Kort sagt: hur man kan förändra sitt mående genom att ändra sitt eget sätt att tänka.
Att göra sig till offer för omständigheterna
Vi vet alla att saker och ting kommer att hända. Bra som dåligt. Man kanske känner på morgonen när man vaknar att det kommer bli en riktig skräpdag, sovit dåligt. Kanske att grannen varit extra butter, eller att man har bråkat med barnen. Då är det lätt att låta det färga sitt egna mående så att allt bara blir blaha. Men man kan också välja att gå in med inställningen att ”jaha, nu var det såhär idag” och sen fokusera på andra saker. Inte låta det negativa få ta överhanden.
Det är så lätt att skylla saker och ting som händer på yttre faktorer. Att allt som händer är alla andras fel och något som ”alla andra” ska lösa åt en. Problemet är att då lägger man över ansvaret över sin situation på någon annan. Man gör sig till ett offer. Och med det tänket lägger man också över chansen att påverka sitt liv på någon annan.
Handen på hjärtat, hur många gånger har du lyckats påverka någon annans sätt att vara? Det har inte jag gjort, aldrig någonsin. Det jag däremot kan göra är att jobba med mig själv. Vad jag väljer att lägga fokus på. Jag tror att om man fokuserar mer på det inre och inte så mycket på saker och ting som händer runt omkring så tror jag också att man kan må bättre. Det man ger energi växer, låter man det positiva ta fokus så är jag övertygad om att man också kommer kunna må bättre även om det stormar runt omkring.
Lägg fokus på det som du faktiskt kan påverka!
Att jobba med sig själv är verkligen inte lätt men jag tror att det är viktigt att fundera över. Att man faktiskt kan påverka mer än vad man tror. Provocerande tanke? Om du tänker så, fundera då över varför det skapar den känslan i din kropp.