Ett första intryck

Hur många chanser tror ni att man får att ge andra ett bra första intryck av sin personlighet och vem man är? Hur viktigt är det första intrycket för er? När man söker jobb är det första intrycker extremt viktigt. Det intryck man ger i sin arbetsansökan är avgörande för om man ska bli kallad till intervju eller inte. Men i vardagen då? Spelar det så stor roll hur man är vid första mötet eller kan man ”ta igen” det senare? Det beror givetvis på vad som händer. En person som är otrevlig och arg eller kommer med plumpa kommentarer har givetvis en hel del att bevisa innan jag kan tänka om. Men generellt så tycker jag inte att det första intrycket är viktigt, att allt står och faller med det.
En av mina ocharmiga sidor är att jag kan vara ganska snabb att tillskriva människor mindre smickrande sidor bara av det första intrycket. ”Hon verkar sur” eller ”hon gillar inte mig” kan jag tänka fast jag vet att egentligen handlar det säkert bara om att vara blyg eller att man inte känner sig bekväm i sammanhanget. Jag är även expert på att tolka in saker i människors tonfall och kroppsspråk. Min känslomässiga radar ser allt. Tror jag ska jag tillägga. Allt kretsar inte kring mig även om mina känslor vill få det till att det gör det. Människor har sina egna personliga problem och tankar som påverkar hur de är och beter sig i olika situationer.Jag tycker det här är intressant att fundera över. Hur tänker ni?

Ett inlägg om motivation och vad som driver mig

I onsdags när vi hade vänner här berättade jag om allt nytt och spännande som jag håller på med. Jag berättade även att när jag läste kursen på forskningsnivå fick jag kommentarer som ”det där kommer du aldrig klara”. Det skapade en vilja av stål och känslan av att de här personen skulle inte få rätt. Då undrade vännen om det är det som driver mig, att andra inte ska få rätt eller om det är något annat.
För mig var det enkelt att svara på. Min motivation och inspiration kommer av att jag verkligen vill hjälpa andra att må bra. En vilja som kommer från hjärtat och inte drivs av pengar utan en vilja som drivs av att vilja göra gott för andra. Jag har hittat något som jag verkligen brinner för.
Men hur håller jag motivationen uppe?
Det är intressant det här med motivation för det går inte att sitta på rumpan och vänta på att motivation ska komma. Man behöver jobba för det. Motivation skapar jag själv genom att träna det där passet som jag egentligen inte vill. Känslorna av att vara stark, pigg och att klara av vad som helst ger mig motivation till att ge mig ut på ännu ett pass och ett till. Sen är jag envis, har jag bestämt mig för en sak så ska det bara genomföras. Nu skriver jag utifrån träning men principen är egentligen samma oavsett vad jag föresatt mig att göra. Min motivation får jag av att bara bestämma mig, lägga upp en plan och sen köra på det tills jag når mitt mål.
Vad motiverar dig?