Kategori: Personligt

Året var 2018

Publicerad den av Hannas krypin
Mitt 2018 har varit:

Som helhet har det varit ett riktigt bra år. Sen har jag såklart haft svackor, hade en period i höstas då jag mådde riktigt dåligt men det vände snabbt vilket jag är väldigt glad över. 2018 är året då jag utvecklats på många plan. Året då jag började vara mer snäll mot mig själv och försökt att inte vara så hård mot mig.

Tre saker jag lyckades med:

Att jag tog min examen i Matwork Teacher Training Course. Det är årets höjdpunkt vad gäller saker jag gjort för min egen skull.

Jag har utvecklats som domare och jag vill verkligen hålla i det under 2019 också.

Att vara snällare mot mig själv. Jag är bra som jag är och jag behöver inte ändra på mig för någon annans skull.

 

                                         Ett datum jag kommer att minnas:

10 mars 2018 när jag gjorde min pilatesexamination. Nervositeten innan jag fick köra igång och lyckan över att det jag lärt mig räckte gott och väl. Jag funderade dock många gånger över om jag gjorde examinationen för tidigt.

Det här gjorde jag, som jag aldrig gjort förut:

 Jag tog bussen upp till Arlanda och tog flyget ner till München för att göra min pilatesexamination. Jag var så nervös över att åka iväg själv men vilken upplevelse det var. Haha, jag höll dock på att missa flyget hem då jag gick till fel gate. Det stod en gate på biljetten och en annan på tavlan. Med tio minuter kvar till flyget skulle gå fick jag springa till rätt gate och jag hann som tur var i tid. 

Länder jag besökte 2018:

Tyskland i mars och så åkte vi hela familjen till Danmark för två dagar på Legoland. Vi åkte även till Gotland på sommarsemester och det ju inte utomlands men denna fantastiska ö är så unik att det känns som att vara i ett annat land fast man är kvar i Sverige. 

De bästa sångerna från det gångna året:

Thunder – Imagine dragons

Something like this – The Chainsmokers

Avicii är den artist jag lyssnat mest på. Framförallt på träning och när jag sprungit lopp. 

Jag firade nyår så här:

Jag fixade skumtomtepannacotta, tränade intervaller på löpbandet och så lagade jag till lunch som vi åt tillsammans. Jag jobbade mellan 16-21 och så möttes vi upp hela familjen för att umgås. Vi spelade spel, åt godis och så tittade vi på fyrverkerierna vid tolv. 

Jag har/har inte nyårslöften:
 
Jag kan inte kalla det för löften men däremot så har jag satt mål för året och de kommer jag skriva om i ett eget inlägg. 

Det här är mina förväntningar för 2019:

Jag förväntar mig att det blir ett år med nya lärdomar och erfarenheter. Jag förväntar mig personlig utveckling och så vill jag även att det lossnar ordentligt med pilates. Att fler och fler vill börja träna med mig och upptäcka vilken fantastisk träningsform det är.

Det här vill jag säga till mig själv, inför det nya året:

Var snäll mot dig själv. Lika snäll som du är mot andra, var det mot dig själv också. Ta inte så hårt på eventuella ”misstag”. Ta det som en lärdom och inte en chans till att trycka till dig själv. 

Fem en fredag vecka 52: Nytt år

Publicerad den av Hannas krypin

Så var det då dags för årets sista fem en fredag. Jag har bara varit med en gång utöver idag men gillar idén och hoppas att Elisa fortsätter även 2019.

1.Vad är något du önskar att du gjort i år?
Jag önskar att jag spenderat mer tid med familjen. Nu i december har vi gjort en massa roligt tillsammans och det vill jag fortsätta med.
2. Vad vill du hinna med under de få dagar som är kvar på året?
Jag ska mest jobba de sista dagarna så det kommer inte bli så mycket tid till annat. Men jag ska ut med Sofia och promenera på förmiddagen, sen blir det ett pass löpning och styrka på gymmet. I eftermiddag ska vi hem till barnens farfar och så blir det bowling med kollegorna. Helgen jobbar jag delade turer så kommer inte göra så mycket. Måndag vill jag träna och så äta något gott. Tid med familjen helt enkelt. Gärna lite pilates också.
3. Hur har du tänkt att fira in det nya året?
Jag vill först ära en god lunch tillsammans med familjen och sedan har jag ett kort jobbpass: 16-20. Efter det så åker jag och barnen och håller maken sällskap som jobbar nyårsnatten. Jag jobbar nyårsdagen morgon så det kommer inte bli sent. Givetvis stannar jag uppe till tolvslaget men sen blir det sängen som gäller.
4. Vad ser du fram mot nästa år?
Min pilateskurs i Mjölby. Att få utvecklas mer som domare. Mer tid med familjen. Att eventuellt åka till Gotland igen.
5. Vad är en sak du tar med dig från 2018?
Att jag är bra som jag är. Jag behöver inte vara någon annan för att personer ska gilla mig.
 

Om jag hade en miljon?

Publicerad den av Hannas krypin
 Vad skulle du göra om du hade en miljon?
Jag ställde den frågan till en av bloggarna jag kommenterade igår kväll (sorry ingen länk, men jag tappade bort var jag skrev frågan. Hojta till om du läser så kan jag länka till dig).
Något jag ofta gör är att drömma mig bort. Tycker det är så härligt att det är fritt att drömma. Att det inte kostar någonting. Nu blev du nyfiken på vad jag skulle göra, eller hur? 😇
– Det första jag skulle göra är att bli skuldfri. Tänk att få slippa allt dumt som man dragit på sig.
– Ge till välgörenhet. Men inte bara för att utan till en organisation som stämmer med mina värderingar och som jag känner att jag kan ge med hjärtat till. Plan Sverige till exempel som arbetar för att flickor i världen inte ska fara illa.
– Jag skulle säga upp mig från mitt jobb och….
– …….. investera i en lokal. Fullt utrustad med alla pilatesapparater (har kollat upp vad alla apparater kostar och det är en nätt summa på ungefär 100000. + Frakt eftersom det shippas från USA.)
– Jag skulle gå Comprehensive Teacher Training Course genom Basi Pilates
– Pilateslektioner hos Linnea
– Spara till barnen, körkort, en grundplåt till en egen lägenhet. Med tanke på utvecklingen gäller det att gardera sig utifall att hyresrätter slutar byggas.
– Jag skulle ge en gåva till mina föräldrar och bror.
– Resa, mina drömresemål är USA: nämligen New York och så vill jag se Florida.
Och där insåg jag precis att det inte räcker med en miljon. Jag behöver fem miljoner minst till det jag drömmer om.

Fem en fredag vecka 49: Framtiden

Publicerad den av Hannas krypin
Elisa Matilda och Madeleine har svarat på dessa fem frågor och nu tänkte jag också skriva mina svar. Kul att fundera lite över framtiden tycker jag.
  1. Vad är något du trodde när du var liten skulle finnas eller vara uppfunnet idag?
  2. Till vilken tidsera (antingen bak eller fram i tiden) skulle du vilja åka till?
  3. Vad är en sak du vill att du ska ha gjort eller upplevt om 10 år?
  4. Tror du att det går att sia om framtiden?
  5. Vad står här näst på din agenda?
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag!
1. Vad är något du trodde när du var liten skulle finnas eller vara uppfunnet idag?
Oj, vilken svår fråga. Kan inte komma ihåg att jag funderade över den saken. Jo en tidsmaskin förresten. Att kunna resa tillbaka i tiden precis som i de gamla 80-talsfilmerna (eller var det nittiotal?) tillbaka till framtiden.
2. Till vilken tidsera (antingen bak eller fram i tiden) skulle du vilja åka till?
Jag skulle vilja resa till 70-talet och FlowerPower-vågen.
3. Vad är en sak du vill att du ska ha gjort eller upplevt om 10 år?
Om tio år har jag en egen pilatesstudio. Kan inte se mig att inte ha en egen studio. Det är min stora dröm och mitt stora mål.
4. Tror du att det går att sia om framtiden?
Jag kan ofta känna på mig saker. Tänka att ”just det måste ringa den här personen” och två sekunder senare så ringer just den personen. Även andra grejer har hänt som gör att jag tror att det är möjligt. Men jag som kristen uppskattar inte den förmågan.
5. Vad står här näst på din agenda?
Jag ska ha fredagsmys med barnen.
 

Tillbakablickar

Publicerad den av Hannas krypin
 
Imorse blev jag väckt vid kvart över fyra av att ett av barnen stökade i köket. Efter det kunde jag inte somna om och har alltså varit vaken sedan dess och dessutom jobbat till fyra. Borde vara helt slut men ligger här i sängen och skriver det här inlägget.
Kan inte fatta att det är första november idag. Var har tiden sprungit iväg egentligen? Tycker det var nyss som det var sommar och varmt och det kändes långt fram till november. Men nu är vi alltså här. Månaden då både jag och Ida fyller år. Det var nära att jag och den lilla tösabiten fick dela födelsedag.
Ska vi ta en tillbakablick? November genom åren som gått. Såklart vi ska! Jag börjar med 2017.
I november 2017 jobbade jag stenhårt med min MTTC (mat teacher training course) både praktiskt och teoretiskt. Jag gjorde modul 3 och 4 och jobbade en hel del med Linnea i studion. Tänker ofta tillbaka på den här tiden och längtar till jag får börja nästa kurs.
Jag skrev ett inlägg om att följa sina drömmar och delade också en video som jag tycker är alldeles fantastisk!
Jag hade provapåpass på Hälsofabriken och skrev ett inlägg om känslan av att få ha en stor grupp framför sig och leda en klass.
November 2016
Jag hade ett pass på gymmet där en före detta kollega och vän jobbade. Passet filmades även för att skickas in till läraren som jag hade i den första pilatesutbildningen som jag gick. Otroligt läskigt men det gick bra.
Jag hade också en härlig spakväll tillsammans med Carro och vännen som jag skrev om ovan. Jag saknar verkligen båda tjejerna. Det var länge sedan som vi sågs.
Jag gjorde ett försök att bli kompis med bollen. Hur gick det då? Nja! Jag är fortfarande inte bundis med den där bollen. Men tror det vore bra för mig att börja jobba mer med den.
Den här bilden får vara med bara för att jag gillar den och glömt bort den. Kanske blir ny profilbild på Facebook.
November 2015
Jag bloggade om mina julfavoriter och la upp den här bilden på barnen. Från 2014. Undrar om barnen ställer upp på en julbild framför granen i år igen…
Jag och barnen dansade lätt bort flera timma framför Just dance. Jag med min koordination dansar heller än bra. Men kul hade vi!
Vi delade upp oss i par och så turades vi om att laga mat en gång i veckan. Jag och Alex lagade nudlar och kyckling. Det här skulle jag vilja börja med igen!
November 2014
Vi övade inför vår sångturné. Mitt, Rickards och mammas dåvarande jobb skulle besökas och så sjöng vi julsånger för de boende under december. Det var så mysigt!
Jag läste Fenomen i palliativ vård, En kurs på forskningsnivå och jag valde att skriva om fenomenet närhet. Det var verkligen intressant men jag höll på att bli utbränd på kuppen. Efter flera månaders slit fick jag godkänt i kursen.
 
 
 

Morgontankar

Publicerad den av Hannas krypin

Om jag hade möjligheten att välja:

– Så skulle jag sluta på mitt nuvarande jobb.
– Satsa på pilates till 100%
– Vidareutbilda mig inom pilates. Pilatesapparaterna, pilates för gravida och efter graviditet. Pilates för personer med skador med mera. Jag vill lära mig allt som finns att lära mig.
– Hitta ett sätt att kombinera pilates med undersköterskejobbet på något sätt. Det är därför som jag sökte till specialistutbildningen inom psykisk ohälsa.

Att känna sig liten

Publicerad den av Hannas krypin
Ibland känner jag mig så liten. Som att det jag säger är inget värt. När det är skillnad på vem det är som säger en sak. Det händer ibland att jag säger en sak som ingen lyssnar på alternativt ifrågasätter. Sedan kan någon annan säga samma sak en stund senare och då är det helt plötsligt en jättebra idé. Har du något bra tips på hur man ska hantera sådana situationer? Nu blir det mest att jag inget säger och står bara tyst. Samtidigt blir jag arg över att jag återigen låtit mig bli förminskad. Hatar den känslan (ja det är ett starkt ord men högst aktuellt i det här sammanhanget.) Jag vill vara stark och inte låta mig påverkas så mycket.
 

Ett väldigt personligt inlägg

Publicerad den av Hannas krypin
Det här inlägget som jag ska skriva nu kanske inte passar in så bra bland all träning och vardag men jag vill dela med mig ändå. För att det är en del av mig som alldeles för sällan kommer fram. Jag har varit kristen ända sedan jag var barn och min tro är något som jag alltid bär med mig. I veckan träffades vi igen i vår cellgrupp. Helt underbart att få träffa mina vänner från kyrkan. En plats jag sällan besöker då det för det mesta antingen krockar med mitt jobb eller mitt dömande. Därför är det så bra med cellgruppen, där jag får träffa mina kristna vänner, vara en stund i bön. Något som jag alldeles för sällan tar mig tid att vara men som jag vet att jag behöver.
Casting Crowns Who am I
Who am I, that the lord of all the earth
Would care to know my name
Would care to feel my hurt?
Who am I, that the bright and morning star
Would choose to light the way
For my ever wandering heart?
 
Not because of who I am
But because of what you’ve done
Not because of what I’ve done
But because of who you are
 
I am a flower quickly fading
Here today and gone tomorrow
A wave tossed in the ocean
A vapor in the wind
Still you hear me when I’m calling
Lord, you catch me when I’m falling
And you’ve told me who I am
I am yours
 
Who am I, that the eyes that see my sin
Would look on me with love
And watch me rise again?
Who am I, that the voice that calmed the sea
Would call out through the rain
And calm the storm in me?
 
Not because of who I am
But because of what you’ve done
Not because of what I’ve done
But because of who you are
 
I am a flower quickly fading
Here today and gone tomorrow
A wave tossed in the ocean
A vapor in the wind
Still you hear me when I’m calling
Lord, you catch me when I’m falling
And you’ve told me who I am
I am yours
 
 
Not because of who I am
But because of what you’ve done
Not because of what I’ve done
But because of who you are
 
I am a flower quickly fading
Here today and gone tomorrow
A wave tossed in the ocean
A vapor in the wind
Still you hear me when I’m calling
Lord, you catch me when I’m falling
And you’ve told me who I am
I am yours
 
I am yours
I am yours
Whom shall I fear, whom shall I fear?
’Cause I am yours
I am yours
 
Låtskrivare: John Mark Hall

En jag skulle aldrig-lista

Publicerad den av Hannas krypin
Listan hittad hos Angelica Lagergren.
Äta:
Oj det finns massor jag aldrig skulle få för mig att äta. Men det första jag tänker på är ostron och sniglar. Varför ses det som delikatesser? Det finns ju så mycket annat som är så mycket godare.
Dricka:
Jag har druckit öl några gånger som tonåring men tycker fortfarande att det är vidrigt äckligt. Lukten liksom, hur kan det vara gott??
Skoja om:
Tragiska historier, självmord, våldtäkter och psykisk sjukdom.
Ha på kroppen:
Jag skulle aldrig tatuera mig. Jag tycker att vissa tatueringar är snygga men inte på mig.
Vilja uppleva:
Sjukdomar och död. Tyvärr kan man inte välja vad man drabbas av så det gäller att hålla hårt i de personer som jag älskar.
Kunna arbeta med:
Papper på en bank till exempel eller något annat skrivbordsjobb. Jag vill arbeta med kroppen.
Säga nej till:
Ett år i ett fälttävlansstall! Om jag kunde ta med mig familjen såklart.  Innan jag blev gravid med Samuel var det något som jag verkligen ville göra. Jag ville resa till Irland och rida fälttävlan.
Googla:
Jag googlar på allt. 
Göra offentligt
Det beror ju på om jag riskerar att någon ser mig. Är det ingen som kan se mig så har jag inte många hämningar.
Blogga om:
Familjeproblem eller om barnen har det jobbigt. Jag skulle heller aldrig blogga om jag och Rickard har problem. Saker som dessa tas med mina närmaste, inte på internet där vem som helst kan läsa.
 
 

Godisuppehåll i fem månader

Publicerad den av Hannas krypin
Jag såg den här bilden på Facebook och direkt så blev jag extremt sötsugen. Vilken trigger, Toffifee liksom! Är det bara jag som älskar den chokladen? Den förknippas starkt med jul för mig då vi bara köper hem den i juletider.
Nu har jag varit utan godis i fem månader. Jag tror aldrig att mitt sötsug kommer försvinna helt. Jag har dock sett ett mönster. Jag blir alltid mer sugen på socker när jag känner mig ledsen eller när jag är extremt trött. Är jag pigg och glad så är behovet efter sött inte alls märkbart. Det är intressant att fundera över tycker jag. Det är också lättare då att hitta verktyg till att stå emot suget när jag vet vad det beror på. Att äta när man mår dåligt hjälper inte, det är enbart ”symptomlindring”. Och vem vill bara bli av med symptomen, jag vill iallafall hitta orsaken till att jag mår dåligt och eliminera det först i den mån det går innan jag går över till att lindra symtomen.
Till exempel: jag är lite nere över min match i lördags, att det inte gick som jag velat och att den förmåga jag vet att jag har inte syntes då. Hjälper det då att käka godis? Nej, det som hjälper är att hitta en strategi för att hantera känslorna kring matchen, att tänka ut en plan för att samma saker inte ska hända igen. Och om det händer, hantera situationerna på ett bättre sätt med mer säkerhet.