Godisuppehåll i fem månader

Jag såg den här bilden på Facebook och direkt så blev jag extremt sötsugen. Vilken trigger, Toffifee liksom! Är det bara jag som älskar den chokladen? Den förknippas starkt med jul för mig då vi bara köper hem den i juletider.
Nu har jag varit utan godis i fem månader. Jag tror aldrig att mitt sötsug kommer försvinna helt. Jag har dock sett ett mönster. Jag blir alltid mer sugen på socker när jag känner mig ledsen eller när jag är extremt trött. Är jag pigg och glad så är behovet efter sött inte alls märkbart. Det är intressant att fundera över tycker jag. Det är också lättare då att hitta verktyg till att stå emot suget när jag vet vad det beror på. Att äta när man mår dåligt hjälper inte, det är enbart ”symptomlindring”. Och vem vill bara bli av med symptomen, jag vill iallafall hitta orsaken till att jag mår dåligt och eliminera det först i den mån det går innan jag går över till att lindra symtomen.
Till exempel: jag är lite nere över min match i lördags, att det inte gick som jag velat och att den förmåga jag vet att jag har inte syntes då. Hjälper det då att käka godis? Nej, det som hjälper är att hitta en strategi för att hantera känslorna kring matchen, att tänka ut en plan för att samma saker inte ska hända igen. Och om det händer, hantera situationerna på ett bättre sätt med mer säkerhet.