Brända fingrar och så Agda

I morse när jag vaknade kände jag att jag var på extremt dåligt humör. Tänkte jag skulle smitta alla med min negativa energi. Men i slutändan blev det en riktigt bra dag och min negativa känsla försvann. Blev tillfrågad om jag vill ta på mig ett ansvarsområde till. Behövde inte fundera utan sa ja direkt. Så nu är jag anmäld till en utbildning framöver och har betat av två online-utbildningar. Kommer säkerligen behöva gå igenom dom ett par gånger till innan jag börjar med mitt nya ansvarsområde. Kul att få något nytt att sätta händerna i framöver.

Man kan ju tycka att en märkesverkstad ska ha koll på bilmärket som de ska vara experter på. Efter alla vändor med Agda kommer jag aldrig mer ta det för givet. Hur som helst så vet vi nu äntligen vad det är för fel på min bil: det finns nämligen en tredje sensor som var bra sliten. Tre timmars jobb tog det att hitta felet efter att tidigare ha bytt två sensorer som inte behövde bytas, kört ett rökläckage-test*2 och kollat samtliga kablar. Jag säger då det, men då ska väl det här problemet förhoppningsvis snart vara ur världen. Enda fördelen med just det här felet är att bilen har kunnat användas som vanligt.

Jag brände mig på min matlåda på jobbet: tog det som var närmast till hands: ett mjölkpaket med bara en liten slatt kvar. Hjälpte bra faktiskt men vi kan också konstatera att jag ser väldigt gravid ut i min jobboutfit… Men väldigt, väldigt glad, haha. Förutom en bild som jag la ut här 2019 så är det här nog den mest osmickrande bilden på mig… Men äsch, du får skratta.

Planen idag var att träna. Träna med domarklubben eller inte, det var frågan. Till slut åkte jag och Rickard i väg för att få till ett bra pass med andra domarkollegor. Supertusingar stod på schemat men också 4*100 meter mellan varje supertusing. Jag var med på första varvet med 4*100 meter och sedan körde jag supertusingarna i mitt tempo. För dig som inte vet vad en supertusing är så kan jag berätta att det är som en stege där 1000 meter delas upp på fyra:

  • 100 meter
  • 200 meter
  • 300 meter
  • 400 meter

Man börjar med den kortaste först och kör sedan i ordning, jag gick 100 meter mellan varje sträcka och så efter 400 meter gick jag 200 meter. Eftersom det var länge sedan som jag körde supertusingar fick det bli 3 stycken. Avslutade passet med att maxa 2*100 meter och sprang i ett för mig riktigt bra tempo. Grymt nöjd och så fick du som kikar in här förslag på ett riktigt bra pass.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *