search expand

Kategori: Personligt

Mål för september

Publicerad den av Hannas krypin
 

Idag är det första september och jag tänkte börja med att skriva ner mina mål för månaden. Jag satte upp mål för mig själv i augusti också men jag delade aldrig med mig av målen. De mål jag satte upp för augusti var:
♥ Sova mer och få till bättre sömnrutiner efter semestern. Färre sena kvällar var målet. Genom att sova mer ville jag bli piggare och må bättre i vardagen.

♥ Träna mer pilates

♥ Jag ville även blogga och instagramma mer.
Jag kan säga direkt att jag inte lyckades så särskilt bra med mina mål. Nu den här sista veckan har det blivit mer pilates och fler inlägg på instagram och blogg. Men annars har jag inte sovit mer. Suck alltså.
Men nya månader är ett bra tillfälle för nystart. Gör om, gör rätt liksom.  Mina nya mål för september blir i princip samma som för augusti men jag vill också lägga till dessa mål. Mer välmående i mitt liv.
♥ Sprida ännu mer glädje och visa mer uppskattning för det som andra gör.

♥ Inte lägga energi på personer som tar mer än vad de ger. Lägga tanke och kraft på de som verkligen bryr sig om mig.

♥ Avsluta fotbollssäsongen med flaggan på topp! I september har jag en viktig match. Den där matchen som kommer vara lite avgörande om jag ska få en ny chans i regionen. En vinna eller försvinna-match där allt måste klaffa. Fysiken, bedömingar, matchledarskap och olämpligt uppträdande.
Har du några mål för september?

Du gör mig glad

Publicerad den av Hannas krypin
”Du gör mig glad”. Fyra små ord som var för sig inte är så märkliga. Fyra ord som tillsammans kan lyfta den tråkigaste dagen till den finaste dagen. I förra veckan var det en kollega som sa just dessa ord till mig. Jag blev så glad då jag är hård mot mig själv och ofta tänker att jag är ju så konstig och det tycker säkert alla andra med. Så när andra säger något så snällt till mig blir jag alldeles till mig i trasorna.
Det kan vara svårt att ge komplimanger och ofta är det lättare att prata om sina dåliga sidor och ilbland andras också. Men är det inte så att genom andra känner man sig själv?
Sprid kärlek, säg den där snälla tanken som du tänkt ett tag men inte sagt högt. Ge mer av dig själv. Det ska jag göra. Jag ska fortsätta vara den jag är, uppenbarligen gör jag något som funkar även om jag inte tror det själv alltid. Kärlek till er ♥♥♥

Positiva listan

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon! Jag har varit vaken sedan halv sex, hämtade in tidningen och upptäckte till min glädje att det regnat i natt. Väldigt välbehövligt!
Jag tänkte starta dagen med en positiv lista som jag snodde från Matilda Berlin, en tjej som för övrigt alltid sprider positivitet omkring sig i bloggvärlden. Jag blir alltid glad av att kika in hos henne.
2 positiva saker med mig själv
– Att jag är glad och har lätt till skratt
– Att jag är envis och inte ger upp så lätt
Några favoritminnen
– När barnen föddes, bästa dagarna i mitt liv men också ondaste. 😛
– När jag klarade min pilatesexaminering utan problem. Jag åkte ända ner till München för att göra examinationen och fick delta i klasser och observera. Jag lärde mig verkligen mycket när jag var där.
– Alla fotbollsmatcher där allt bara flytit på, där jag varit taggad, fokuserad och tagit rätt beslut. 
Mina två favoritsaker i hemmet
– Löpbandet – underlättar något enormt när det är vinter, mörkt och kallt.
– Våran värmepump. Den har varit guld värd under dessa varma dagar, att komma hem till ett svalt hus. Underbart!
Mina två största tryggheter
– Rickard
– Min familj
Mina två favoritintressen
– Pilates!!!
– Springa lopp och döma fotboll
Mina två favoritserier
Jag tittar inte så mycket på serier. Men jag har alltid gillat Greys anatomy och Vänner. ’
Två saker med min kropp som jag är nöjd med
– Att jag är stark och att den orkar med allt jag hittar på. Allt från pilates och styrketräning, till tuffa intervallpass och fotbollsmatcher.
– Mitt ansikte, jag tycker om mina ögon.
 
 

Om allt möjligt

Publicerad den av Hannas krypin
 
Till det här inlägget har jag fått inspiration från Engla och hennes Semesterblogg-serie.
Om jag fick jobba med vad jag ville, vad skulle jag göra då?
Om jag hade en sjö av pengar att ta ur så hade jag satsat fullt ut på att bygga upp min egen pilatesstudio.Jag är pilatesinstruktör på matta men jag hade gått den kompletterande pilatesutbildningen med alla apparater. Jag hade satsat många timmar i pilatesstudio för att bli så bra som möjligt. Jag hade även rest jorden runt och träffat alla de här personerna som inspirerar mig så mycket på instagram.
Så förlorar du min respekt:
Jag är en lojal person och är inte långsint. Vinner du mitt hjärta så är jag alltid där. Men det finns en sak som gör att tappar respekten helt. Och det är när jag berättar en hemlighet och den sprids vidare. Att sedan inte kunna stå för vad man gjort, då förloras respekten och jag kan bli den mest långsinta person. (Har hänt och jag blir fortfarande arg på den här personen när jag tänker på det, grrrrr och morr).

Mina tre favoritplagg i sommar:

Älskar den här klänningen! Finns HÄR (<<ADLINK)
Min fina blus från Bubbleroom
Min gröna klänning med vita prickar
Bloggar jag läser
Jag läser många bloggar och skulle jag lista alla skulle det bli ett helt eget inlägg. Så känn dig inte bortglömd för att du inte står med här.
Jonna Jinton – för hennes fantastiska bilder och texter.
Underbara Claras – för att hon lever i en riktig idyll på landet som ibland gör mig grön av avund. För att jag älskar hennes krönikor. Minns när Clara började vara på tapeten, hur jag störde mig på henne och hennes blogg men nu har jag läst den regelbundet och hennes blogg är en av de första bloggarna jag kollar in på morgonen.
Englas showroom – hennes blogg var den allra första jag började läsa, hon och Ebba Von Sydow. Hon känns som en vän som jag måste kika in till det första jag gör på morgonen. Sedan 2006 har jag följt henne och hennes liv.
Bloggkommentatorerna – en blogg som var vassare och bättre förr men som jag ändå fortfarande gillar.
Isabella Löwengrip – för att hennes blogg och liv är så totalt olikt mitt. Det är en annan värld.
Sandra Beijer – En ny favorit för mig men hon har bloggat i typ 100 år.
Tre saker jag vill investera i till hösten:
Känns helt galet att skriva om höst med tanke på vädret men here we go
– Skor, promenadskor tänker jag på då.
– Nya underkläder, framförallt BH:s och strumpbyxor

– På villhöver listan står också koftor och kanske någon ny klänning. Inte för att jag behöver just klänningar. Jag har utan att överdriva runt fyrtio st i garderoben.

Svartsjuka
Jag är ingen svartsjuk person. Däremot så har jag erfarenhet av att vara tillsammans med en svartsjuk person. Under den här tiden så hade jag praktik i ett stall, mitt ute på landet. Det gick inga bussar och alternativet var att cykla 9 kilometer. Det var inte alltid som jag orkade det efter att varit en heldag ute i stallet. Då kunde jag få kommentarer som att ”du tycker inte om mig längre” eller ”du vill leva i celibat med dina hästar”. Efter ett tag tog jag beslutet att göra slut. Det fungerar inte att bete sig så i en relation.
Vad gör mig riktigt arg?
Puckon i trafiken, människor som kör som om de är själva på vägen och riskerar andras liv. Fine att de vill riskera sitt eget men när det riskerar att drabba andra, nä då blir jag arg på riktigt.
Jag blir även arg över folk som röker på till exempel resecentrum. Det värsta är när jag blir omgiven av rökare från flera håll så jag inte har någonstans att ta vägen.
Mina ungdomssynder
Ja du, visst har jag gjort hyss som ungdom. När jag var arton så var jag ute på en karaokebar nästan varenda helg med mina kompisar. Jag tog sena nattbussen och sov i huset som låg precis där jag skulle jobba. Trött som jag vet inte vad och på den långa rasten mellan 11 och kvart i två när passet började igen sov jag som en sten.
 
 

Triss i korta toppar och tankar kring kroppen

Publicerad den av Hannas krypin
Inlägget är ett samarbete med nedan länkade varumärken
 
Idag tog jag en lång promenad med Sofia och i värmen valde jag att ha min korta topp som jag hade på loppet i lördags. Helt underbart skönt i värmen att inte ha så mycket på mig. Vi mötte en tjej med hund och hon tittade  mycket på min mage. Två tankar dök upp i huvudet. Det första var ”du skulle bara veta hur vältränad jag är”. Det andra var varför skulle inte jag också kunna promenera/springa i korta kläder även om jag inte har den typiska smala kroppen. Är det bara de som är riktigt smala som ”får” göra det? Jag önskar att fler som inte har den perfekta kroppen vågar klä sig efter vädret och inte gömma sig. En kvinna som jag ser upp till är Fitnessfeministen. Hon går emot normer och står för kroppspositivism. Något som behövs mer av i samhället. En mer öppen syn på hur olika kvinnors kroppar ser ut och att alla kroppar är okej.

När ord gör ont

Publicerad den av Hannas krypin
Bilden ovan var det fina P som delade på sin Facebook-logg och jag tycker den är värd att fundera över. Tänker du alltid på vad du säger och hur du säger saker? Förr kunde jag verkligen trampa i klaveret på grund av att jag pratade först och tänkte sen. Så många gånger jag fått gå tillbaka till en person och prata med hen och förklara vad jag menade. Kanske inte så mycket för att den personen tänkte samma som jag utan mycket för min egen skull. För att jag skulle slippa fundera över om personen kanske tog illa upp.
Vad som kan vara menat som en oskyldig kommentar kan riva upp mer än man tror. Häromdagen hände det något som satte griller i huvudet på mig. Det spelar ingen roll vad det var men jag blev väldigt ledsen och det satt i ett tag. Avsändaren menade absolut inget illa utan tänkte på ett visst sätt och så kom det ut på ett annat sätt som jag inte kunde ta.
Det gäller verkligen att tänka sig för innan man pratar. Man vet aldrig vad någon har för bagage. Det som en person blir jätteledsen över kanske någon annan inte ens reflekterar över… Bara lite fredagstankar, nu ska jag mixa en mangoglass till mig. Det enda som behövs är frusen mango, honung och en liten dutt vatten.

Sommarlistan

Publicerad den av Hannas krypin
Jag hittade en härlig sommarlista hos Heidi  som jag kände att jag ville svara på. Tycker det är lite roligt med listor och en sommarlista är aldrig fel.
Vilka tre saker börjar du tänka på när du hör ordet sommar?
Gotland, sol och värme, jordgubbar. Helst solvarma jordgubbar från egna trädgården.
Kommer du att jobba i sommar eller ha semester?
Jag kommer jobba andra perioden och ha tre veckors semester vecka 26-28. Jag har lite ågren över att bara ha tre veckors semester men jag tror inte jag kommer ångra det i höst när jag har dagar att ta ut om jag känner att jag behöver.
Vad gör du helst en ledig kväll?
Sitter i trädgården och njuter av det vackra vädret. Höra barnen skratta och leka. Tränar pilates eller springer intervaller på bana. Kanske inte allt på en gång bara. 😛
 Vad är enligt dig den ultimata sommarmaten?
Grillat och min mammas hemgjorda potatissallad. Det finns ingen botten i mig och jag kan äta hur mycket som helst. Sedan är jordgubbar ett stort måste.
Vilken är din favoritplats att vara på under sommar?                                                                            
Jag har många favoritställen. En favorit här hemma är ån nere vid jobbet. Där sitter jag ofta och filurarHur skulle den perfekta sommardagen se ut för dig?
En ledig dag, barnen är glada, sol och värme och en tripp till något av våra favoritställen. Egentligen behöver det inte vara något särskilt utan bara tid tillsammans.
På väg till Gotland 2013. Vad små barnen var här.
Ett fint sommarminne?
Gotland och alla vackra solnedgångar. Familjetid!
Finns det någon låt du förknippar med sommaren?
Sommartider med Gyllene Tider. Såklart, den låten är den ultimata sommarlåten som jag tror att jag aldrig kommer tröttna på.
Vad är fem saker du vill hinna göra i sommar?
Gotland och ett besök på Stora Karlsö (bokat och klart), pilatesklasser här där jag bor. Morgonklasser i trädgårdsföreningen, springa Victorialoppet i år igen. Äta massa gott, Familjetid. Här kan listan bli lång men jag slutar här. 
 

Ett tänkvärt citat

Publicerad den av Hannas krypin
I dessa tider när sociala medier svämmar över av bilder som visar det perfekta livet är det lätt att jämföra sig med andra och tro att ”alla andra” har det bättre än jag själv. Det är då viktigt att komma ihåg att det som ses på sociala medier är det som personerna väljer att dela med sig av. Det underbara, perfekta och det fina. Baksidan av myntet ses sällan. Jag stötte på det här citatet hos Ingmarie och jag kände att det är så träffande. Det är så ofta som jag stirrar mig blind på det som folk lägger ut och tänker att så vill jag också ha det. Det jag glömmer bort är att människor har sina egna problem som de brottas med. Hur kan jag egentligen klaga när jag har det bästa framför mig.

Att bli berörd

Publicerad den av Hannas krypin
 ”Jag kommer inte kunna spela längre, jag kommer dö” – Tim Bergling
Förra fredagen fick jag en pushnotis om att Avicii är död. Jag kunde knappt tro mina ögon, det måste blivit något fel var min första tanke. Ett extremt elakt skämt. Men nej, det är verkligen så att han är borta. Jag vet inte vem Tim Bergling, alias Avicii var som person. Jag kände inte honom. Ändå fylls hela jag av det tragiska och sorgliga i att han gått bort. Döden berör, särskilt när det är unga människor som går bort.
På SVT play och Netflix finns en dokumentär – Avicii -true stories som jag har sett. Bilden som skildras är en ung kille som älskar att skapa musik och är grymt duktig på det. Baksidan av myntet är att han pressas till max.
”Jag hann aldrig fundera över om jag gjorde det jag verkligen ville” – Tim Bergling
När jag ser den stress och press han levde under blir jag så oerhört illa berörd. Känslan av att ingen lyssnar när han försöker avboka de sista spelningarna. Att pengar styr.
”Problemet är att han inte förstår värdet av pengar” – manager Ash. Ingen respekterade honom och hans vilja. Det är hemskt se.
Kanske att jag blir extra berörd då jag sett hur psykisk ohälsa påverkar på nära håll. Att brottas med ångest, självmordstankar och känslan av att leva i sitt eget lilla helvete. Den oro och maktlöshet man känner som närstående. Att vilja ta bort allt som gör ont och veta att det inte fungerar så. 
Bilderna är printscreens från dokumentären Avicii – True stories
 

En prioriteringslista

Publicerad den av Hannas krypin
Jag måste göra något åt min extrema trötthet. Jag vill verkligen inte bli utbränd. Jag är livrädd för det och det är något som verkligen inte får hända. Jag har några frågor som jag behöver fundera på.
– Vad är det viktigaste?
Det är såklart familj och jobb. Att ha energi till att vara en bra mamma. Jag skulle vilja skriva hemmet också för egentligen så avskyr jag röra. Men det är inte det viktigaste, har aldrig i varit. Särskilt inte i perioder med mycket att göra.
– Vad vill jag göra? (Det här är utöver familjen och jobbet)
Jag vill ha energi till att träna, både löpning, pilates och styrketräning. Jag vill ta promenader till och från jobbet. Jag vill ta hand om min blogg och få den att växa.
– Vad måste jag göra av det jag vill göra?
Det är såklart träningen som måste vara prioritet för att det ska fungera att döma matcher. Det andra är inget måste i den bemärkelsen. Men jag vill och det första som ryker just nu är promenaderna till och från jobbet.
Rickard räknade på hur mycket mindre sömn det blir på en femveckorsperiod när jag tar tåget och kom fram till att det blir ganska många timmar mindre sömn. Så ett av de första stegen till att komma tillbaka blir att ta bilen igen. Jag ska testa under en tvåveckorsperiod och se om det blir någon skillnad. Det kan vara så att promenaderna sliter mer än vad jag trott. Jag hoppas att det är så enkelt. 
Jag gick igenom arkivet igår i min jakt efter en viss bild och jag blev helt deprimerad av att läsa om all träning jag gjorde. Springa intervaller, styrketräning, distans. Det är något som min kropp verkligen älskar. Att jag mår som jag gör kanske också beror på den minskade mängden av vanlig träning. Jag ”la av” lite i samband med att jag klarade löptestet och sedan examinationen. Dumt tänkt, nu har jag ett jobb att hitta tillbaka.
Jag vet inte om det här inlägget blir så tydligt. Jag har bara suttit och skrivit ner tankarna som de kommer. Det är skönt att skriva av sig och få ner det på papper. Eller i mitt fall i bloggen. Jag tror att det ordnar sig, bara jag hittar rätt verktyg.