Gårdagens extra vilodag gjorde gott. Jag kunde springa fem kilometer utan smärta i ländryggen. Kändes inte ens i slutet. Men jag sprang på löpbandet ifall att. Så jag kunde hoppa av och köra ett träningspass på crosstrainern istället om det skulle visa sig att det inte gick. Men det gick över förväntan. Men det där att träna efter att ha jobbat ett dagpass är verkligen inte kul. Jag får kämpa ganska mycket men å andra sidan blir det bra träning. Det är bra att träna pannben (=envishet) också. Imorgon har jag som plan att springa intervaller men var och hur dom ska se ut får vi se imorgon. Något jobbigt behöver det bli….
Jag ligger i sängen nu och ska svara på ett gäng kommentarer, hälsa på hos bloggvänner och sedan få en god natts sömn. Hoppas att du har haft en bra dag!
Skönt att det rättat till sig med löpningen, fem kilometer är ju ändå fem kilometer…toppen. 🙂
Men visst får man vara envis när man ska träna efter jobbet, förstår känslan, bra jobbat.
Ha nu en fin eftermiddag.
Blev så glad att det fungerade så bra att springa. Ja, det är tungt att springa efter jobbet så det behövs verkligen mer disciplin.
Härligt att det gick bra att springa, även om det var på löpbandet. Den där envisheten är på gott och ont.
Ha en fin torsdag!
Hehe, ja det är den verkligen. Jag var så nöjd med att det gick bra att springa.
Ditt inlägg påminner mig lite om hur jag hann med heltidsjobb, tre kvällsträningar i veckan samt en fotbollsmatch under helgen/veckan. Minns att jag aldrig reflekterade över att det var jobbigt. Idag undrar jag dock hur jag fick tiden att räcka till. Du kanske undrar också ibland…
Ja, nu när jag är klar med skolan fattar jag inte hur jag hann med allt. Det räcker gott och väl med jobb och allt annat.