När jag kom hem från jobbet så påbörjade jag ett helt annat inlägg. Eller egentligen två men med lite olika twist på samma ämne. Men just idag hittar jag inte rätt på orden så jag låter dessa två inlägg ligga kvar i utkastmappen. Kanske att det går att göra något vettigt av dom en annan dag.
Så istället tänkte jag skriva om kvällens träningspass. Jag bestämde mig för att springa 400 meter igen. I helgen ska jag döma två matcher så då får jag till korta och snabba intervaller. Hur som helst…
I söndags när jag sprang det här passet fick det bli 6*400 meter med joggvila. Döm om min förvåning när jag ikväll med relativt lätta steg kunde springa två intervaller till i samma fart och med samma längd på vilan. Så check på 8*400 meter. Visst vill vi tänka att det går framåt och att det inte bara är en bra löpardag. 😛
Idag tänkte jag att du så här på min lediga dag ska få följa med på ett foto i timmen. Det kan väl vara trevligt kanske. Eller jag tycker det är kul att få följa med andra bloggares foton i timmen i alla fall.
06:46 Dagens första foto. Inget fancy utan jag som tänkte ta tag i mina 25 kommentarer.
7:45 Tittar på svt1 när Ebba Andersson intervjuas. Sitter också och förbereder mig inför regelkväll. Igår fick jag ont i nacken och det sitter fortfarande i. Letade upp min värmedyna och hoppas att det hjälper.
08:46 Sitter med regelbok, powerpoint och skriver ner stödord.
09:51 Tar en paus och tittar på en serie tillsammans med Rickard. Vi började titta på en otroligt spännande serie igår. 56 days heter den. Vi är inne på avsnitt fyra och saker och ting blir bara mer och mer konstigt men samtidigt mer och mer spännande. Sitter som klistrad!
11:46 Dags för lunch. Det fick bli chili con carne från häromdagen.
13:11 Kollat färdigt på serien och dags att tag i förberedelserna till regelkvällen igen. Om man har mindre än åtta rätt på regelprovet som fotbollsdomare så räcker det inte att bara göra omprov, man måste också delta på en regelkväll.
14:22 Ute skiner solen. Ska jag träna inne eller ute?
14:50 Det fick bli utomhus. Men så sega ben jag hade!
15:45 Check på nästan 7 kilometer. Blev faktiskt glad när jag såg på klockan för jag hade en snabbare kilometertid utomhus idag jämfört med när jag joggar på löpbandet.
16:50 Är på plats där jag ska hålla kvällens regeltimme. Höll på att få stora skälvan när jag först inte hittade fjärrkontrollen till tv:n och HDMI-kabel till datorn…
17:37 Måste ju repetera lite själv så jag har koll på vad jag ska säga.
19:40 Check på regelgenomgång och regelprov. Kul kväll faktiskt. Jag var nervös helt i onödan.
20:30 Jag vek in tvättade kläder och la in i garderoben. Fullt i garderoben och mindre kläder i sängen. Kanske jag sover bättre i natt. Vi kan ju hoppas….
Det blir ett kort inlägg idag med en extremt kort sammanfattning av min dag. Min hjärna har checkat ut för idag så jag återkommer imorgon med ett roligare inlägg.
Vaknat pigg och glad. Känslan från gårdagens träning satt fortfarande i.
Haft en bra dag på jobbet med lite allt möjligt smått och gott.
Surat över att det blaskar och slaskar ute.
Ätit en väldigt god räkmacka till kvällsmat.
Struntat i träning. Jag ska träna något imorgon istället.
Det är söndag kväll och jag har nu satt mig vid datorn. Klockan är exakt 19:35 när jag började skriva på det här inlägget. Det har varit en bra helg på jobbet och jag har tittat på en del fotboll. Igår dömde Rickard som assisterande i en träningsmatch i division tre herrar när O dömde och ikväll dömde han en herrmatch i Östgötacupen. Som jag längtade efter att själv få ge mig ut på fotbollsplan! Kanske blir någon match för mig nästa helg. Det hoppas jag på i alla fall. I väntan på att få ge mig ut på fotbollsplan så håller jag fysiken igång.
Kort, snabbt och effektivt!
Innan jag gick iväg på fotboll så såg jag nämligen till att få ett sista träningspass för veckan. Hade bestämt mig redan i morse att jag skulle träna direkt efter jobbet. Bra plan vad gäller att inte kunna smita. 😛 Jag sprang 6*400 meter med joggvila. Det brukar bli tio med gåvila men bara att köra långsam jogg som vila gjorde det flera nivåer jobbigare. Men jag var så nöjd efteråt och tröttheten var som bortblåst.
Känsla: Veckan började med att jag var så där galet trött. Kände mig konstig och var rädd att det var sjukdom på gång. Som tur var så var det bara extrem trötthet. Skönt med trötthet dock som ändå går att ”bota” med fysisk aktivitet.
Väder: Minusgrader och sol. Har verkligen älskat veckans väder.
Sportsliga: Alltså hur grym är inte Ebba som vinner guld i femmilen på OS. Sverige har så fantastiska skidtjejer. Är också glad över att damlaget i curling drämmer till med att vinna finalen. Ytterligare ett guld! Så bra och perfekt avslutning på ett för Sveriges del väldigt framgångsrikt OS.
Bloggrelaterat: Min blogg har ju fått sig en makeover. Just nu är jag belönad med både färre besökare och färre sidvisningar. Kanske var den förra designen bättre ändå… Kan också vara så att det är för tidigt att dra några slutsatser med. Statistiken varierar ju alltid från dag till dag och vecka till vecka.
Träning: Med tanke på hur veckan började med min extrema trötthet så är jag väldigt förvånad över hur veckan artade sig på träningsfronten. Funderar helt klart över hur trött jag hade varit om jag inte rörde på mig så mycket som jag gör.
Måndag: Kände mig så galet trött så orkade ingenting än att bara vila.
Tisdag: Fem kilometer löpning utomhus.
Onsdag: Sex kilometer lång promenad.
Torsdag: Gick runt 2 kilometer med familjen i Arkösund och på kvällen körde jag och Rickard ett tufft cirkelfyspass. Värmde upp fyra kilometer på crosstrainern.
Fredag: Gick fyra kilometer med Rickard och så fick jag till ett riktigt distanspass på crosstrainern. Körde en timme och kom två mil.
Lördag: Vilodag men fick ihop mina 6000 steg på jobbet.
Söndag: Sprungit 6*400meter med joggvila. Galet jobbigt….
Klokhet:
Att vara chef är en position… Men att vara ledare är relation.
Mina positiva från veckan:
Både jag och Rickard har längtat efter att få ge oss ut i skogen på utflykter. Den här veckan blev det två. Skärgården*2 men åt helt olika håll. Loftahammar och Vikbolandet. Underbart ju! Haha, jag trodde jag skulle längta mindre nu efter att få komma ut när det ändå blivit två utflykter. Jag hade fel, nu längtar jag ju ännu mer…
A och I följde med på utflykten till Arkösund.
Jag har varit ledig tre dagar i rad den här veckan och det tajmade med riktigt härligt vinterväder.
Måste helt klart vara glad över att min muskel som gjorde så ont tidigare i veckan faktiskt inte kändes något under dagens träningspass. Framsteg!!
Bilder från veckan: Har massor med bilder så tänker att jag länkar till mina två bildrikaste inlägg: HÄRoch HÄR.
Såklart så fortsätter Åkes tåg även den här veckan. Veckans ord eller mening i det här fallet är: en låt du tänker på. Här kan jag faktiskt lista ett gäng.
Dels så tänker jag på låten som jag skrev om i förra veckans söndagslista. Men framförallt Felicias ”my system”. Har testat att springa till den och den ger bra energi. Av alla bidrag jag hittills hört i melodifestivalen så tycker jag att den är bäst. Men så kom jag på en liten twist: ”Om min blogg var en låt”.
Då blir det faktiskt något så otippat som Beatles gamla låt ”here comes the sun”. Inte för att mitt liv alltid är så soligt och roligt. Utan för att det ändå passar in på mig. Skogen, havet och vandringar tillsammans med Rickard. Mina standardrepliker som du ofta kan läsa här:
”Sol på nosen”
”Solglitter och vatten”
”Solen gör mig glad”
Oavsett om det handlar om träningsvärk, vardagspusslande eller den där känslan av att alltid vara lite för trött så finns det alltid ett litet ”det ordnar sig”. Kanske inte idag. Men imorgon. Eller åtminstone efter en runda i skogen. 😛
Min blogg är lite så: moln och blå himmel, spring i benen och reflektioner. Sen också såklart lite allvar och skratt. Och det är okej.
Det kändes som en bra idé att gå en härlig slinga idag igen. I helgen lovas det plusgrader och då lär det bli isgata. Jag och Rickard tänkte åka ner till Västervik och gå Blankaholmsslingan. Men när vi åkte förbi skylten Loftahammar bestämde vi oss för att åka dit istället. Först tänkte vi gå en runda som heter Kyrkmannaklinten men ångrade oss när det såg ut som bilden ovan. Sen visade det sig att vi börjat på fel ställe. Så kan det gå med det….
Istället valde vi Måbergets rundslinga. Men den var ju lite av en utmaning. Vi åkte till startplatsen som ligger vid Loftahammars kyrka. Det finns verkligen inga markeringar så den här rundan är klurig. Rickard laddade ner appen All trails så med den som guide tog vi oss runt hela rundan. Man kan gå en liten extra slinga och då blir rundan 6,4 kilometer. Det kände vi inte riktigt för eftersom det fortfarande mörknar tidigt. Det blev dryga 4,5 kilometer vilket var perfekt idag.
Det finns många intressanta hus i Loftahammar.
Och roliga skyltar.
Hittade enBP-skylt i den lilla byn med röda stugor.
Den lilla byn Aleglo. Det karakteristiska i den här lilla byn är att alla stugorna är röda med vita knutar.
Där finns det också en fantastisk kvarn.
Och en kvarn-liknande byggnad. Men det mest lockande var ju havet!! Se bara:
Leden står som krävande men det är egentligen bara en sträcka om kanske 100 meter som är riktigt krävande. Härligt att vara ute tillsammans!
Det är fredag och dags för Elisas fem fredagsfrågor. Temat är hur är läget. Det är väl passande tänker jag.
Vad har du lärt dig på sistone? Ibland när jag rör på huvudet i olika riktning så knastar det. Jag googlade på det och det visade sig att det är som små gasbubblor i lederna som orsakar det där knastrandet. Knastrandet uppkommer när bubblorna spricker. Det är inte farligt så länge det inte gör ont i nacken samtidigt.
Vad fyller dig med energi den senaste tiden? Helt klart all sol som jag fått njuta av under veckan.
Vad läser du? Jag läser bara bloggar just nu. Förutom att jag ska göra läxorna som jag fick i utbildningen till skyddsombud.
Vad är det bästa du ätit den senaste veckan? Det får nog bli semlan i tisdags. Annars har jag inte fått några särskilt kulinariska upplevelser.
Vad skiljer sig idag från den här tiden förra året? Att det är riktig vinter och att jag har godkänt löptest. Förra året var jag skadad vid den här tiden och hade få förhoppningar kring att kunna komma igång till fotbollssäsongen började. Jag har ju en skada nu också men inte samma typ av skada.
Både jag och Rickard ville göra något idag. Trotsa minusgraderna och kylan eller stanna inne och titta på OS. Till slut föll valet på att utforska skärgården, nämligen Arkösund som ligger ute på Vikbolandet. Jag ville få sol, havsluft och klippor och fick alltihop. Underbart! Som alltid kommer det bjudas på många bilder.
Det finns så många roliga namn. Vi åkte förbi Gottenvik, Ystad finns visst i Norrköpingstrakten och så stötte vi på Brytsbo. Men det roligaste var ju Världens ände i Arkösund. Verkligen humor tycker jag!
Vi fick med oss A och I men S tyckte det var kallt. Jag kokte lite varm choklad (fuskade dock med oboypulver…) och hällde i en termos. Sedan bar det av. Efter över en timmes bilresa var vi framme vid en stor parkering. Här kan man gå ner direkt till bryggpromenaden. Ett par snörade på sig långfärdsskridskorna och gav sig ut på isen. Rös när jag såg dom…. Hur som helst, bryggpromenaden är dryga 500 meter.
Under bryggpromenaden kan man läsa lite historia. Trevligt tycker jag. I slutet av bryggpromenaden kommer man fram till tre små broar där man kan gå ut till små öar. Där var det så pass fruset att till och med jag vågade ge mig ut på isen. Kändes mer ”ofarligt” än att ge mig ut på riktigt djupt vatten.
Iskonst!
Här knallade vi över! Isen var verkligen hård och tjock. Men jag var nojig ändå…
Vi tog en liten paus och drack av den varma chokladen, därefter gav vi oss ut på Arkösundsleden. Den går genom skogsmark, en runda på ca 3,5 kilometer. Vi tog dock genvägen tillbaka.
Ser du den lilla tomten? Arkösundsleden är väl utmärkt men just i hamnen var det svårt att hitta den första markeringen. Skyller på att vi blev bländade av solen. 😛
Det är så konstigt att vara ledig så här mitt i veckan. Jag har helgkänsla! I helgen när jag jobbar lär det väl istället kännas som måndag. Igår satt jag och jobbade med bloggen i bokstavligt talat flera timmar. Jag har rensat bloggen på kategorier, tog bort ungefär hälften. Var också skoningslös och raderade en massa gamla inlägg. Ska flytta över ca 3000 inlägg från min kategori vardagen till min vardag. Sedan är rensningen klar för nu.
Jag hittade även problemet med att vissa inlägg inte hade någon rubrik. Det visade sig vara en inställning i själva inläggen. Har inte varit ett problem i min tidigare layout men uppenbarligen i den här designen.
Om du kikat in tidigare under morgonen har du kanske noterat att min sida helt plötsligt inte var säker. Det beror på att mitt https-skydd gått ut. Har nu fixat det problemet. Så står min sida fortfarande som osäker så beror det på att cacheminnet behöver rensas.
Efter att ha suttit så många timmar framför datorn under gårdagen behövde jag verkligen ta mig ut. Så jag gick en promenad på sex kilometer i det härliga vintervädret. Helt underbart! Mindre underbart var det att jag fick extra ont i min gamla skada. När ska den läka helt egentligen? Trodde faktiskt att den skulle bli helt bra nu men jag hade fel.
Madeleine skrev ett riktigt intressant och tänkvärt inlägg som jag tänker spinna vidare på. Hennes inlägg fokuserar på att så fort någon väljer att göra något som avviker från normen så ska det kritiseras och letas fel. Man blir dömd och anses ha gjort felaktiga val.
Det är egentligen där jag vill börja, i vår oförmåga att ta in att alla gör olika val och att acceptera det. Det som är rätt för mig är inte det för någon annan.
I min twist av Madeleines inlägg tänkte jag börja med att fokusera lite på Agneta, barnmorskan som riskerar att bli dömd. Hennes ”allvarliga” brott är att hon assisterade vid en tvillingförlossning i hemmet. Det här med hemförlossningars vara eller icke vara har verkligen väckt stor debatt. De som är emot lyfter alla risker och framförallt utifrån sina egna upplevelser. ”Om jag inte hade varit på sjukhus så hade mitt barn dött”.
Men när man resonerar på det sättet så missar man något viktigt: man kan inte projicera sina upplevelser på andra och ta det som något allmängiltigt. Vi har alla våra egna upplevelser, erfarenheter och känslor som gör att vi fattar olika beslut. Agneta blir nästan en symbol. Inte bara för hemförlossningsdebatten, utan för vad som händer när någon kliver utanför det etablerade och vågar göra något som inte passar in i normen. Då ska det granskas, ifrågasättas och kanske bestraffas.
Jag har full förståelse för de kvinnor som väljer en hemförlossning. För dom är alternativet att föda på sjukhus värre än att få vara i sin trygga vrå i hemmet. Det är också anmärkningsvärt eftersom att vi har autonomi och självbestämmande i Sverige. Ingen inom vården kan tvinga någon till något som man inte vill. (Om man inte är under tvångsvård förstås men det är en helt annan sak.) Att välja att föda sitt barn hemma är ett val precis som att välja att föda på sjukhus är det. Om man vägt alla fördelar och nackdelar mot varandra och man ändå väljer att stå fast vid sin övertygelse vem är då exempelvis jag att kritisera det då?
Jag tänker att det här lite är ett symtom för tiden. Nåde den som vågar tänka själv och gå emot normen. När människor inte vågar tänka fritt, inte vågar fatta beslut baserade på det som känns rätt för dom så kommer vi få en otrygg generation. En generation som inte vågar stå upp för sig själv utan faller in i det trygga i att tillhöra ett sammanhang där man inte behöver synas eller ta plats. Men vad gör det med sin egen självkänsla när man går emot det man egentligen tror på?
