Vill bara bli mig själv igen….

Den skönaste stunden för min stretch är precis innan läggdags. Då blir jag så där härligt avslappnad och somnar snabbt när jag sedan kryper ner under täcket. Det är också den stunden just nu där jag får slippa min huvudvärk och yrsel för en stund. Förutom när jag sover då men det räknas inte.

Min högsta önskan just nu är att få bli mig själv igen. Att kunna träna som jag vill och leva som vanligt. Det enda sättet att bli av med yrsel är att utsätta mig för det som jag får yrsel av men det tar också mycket energi av mig. Jag var så glad över att min skada läkt, jag skulle kunna komma igång och löpträna på allvar igen efter skadan. Det blev det inget med. Får nöja mig med skogspromenader, lite lätt styrka, ex tåhävningar när jag står och borstar tänderna. All fysisk aktivitet som blir av är såklart bättre än inget alls. Men jag mår inte bra av att inte kunna röra på mig. Det blir dubbelt eländigt på något sätt. Dels kan jag inte springa och mår dåligt för det och så såklart yrseln som spökar till det.

Fem en fredag vecka 13: Vardagliga ting

  1. Vad är något litet som gör dig glad om dagarna? Glada barnskratt, ett leende, en komplimang.
  2. Vad är din bästa snabbmat för de dagar du har ont om tid? Icas plättar som är helt utan tillsatser. Helst vill jag ha Sia´s blåbärsglass till.
  3. Hur tar du dig oftast runt i vardagen – bil, cykel, kollektivtrafik eller promenad? Jag tar bilen till jobbet. Men nu när våren är på ingång så vill jag börja cykla.
  4. Har du någon hobby eller aktivitet som du alltid ser fram emot under veckan? Mitt fotbollsdömande.
  5. Vad var det bästa med igår? Gårdagen var ingen rolig dag så det bästa får vara att jag till slut fick komma till läkaren.

Veckans fem fredagsfrågor är Elisas påhitt. Häng på du också, antingen i en kommentar här hos mig eller skriv ett eget inlägg. 🙂

Åsiktskorridoren…..

Jag läste ett inlägg hos Det goda samhället om åsiktskorridoren. Det här är ett område som jag tycker att är väldigt intressant att fundera över. Tyvärr är det ju så att åsiktskorridoren är otroligt snäv och vågar man vara öppen finns risken att man blir utfryst.

Innan pandemin var jag lyckligt ovetandes om hur snävt det kan bli. Sedan dess har jag funderat över vad som är mina tankar och vad som är tankar komna från påverkan utifrån. Jag har också funderat på vad som är acceptabelt utifrån samhällets fokus här och nu. Får man exempelvis vara neutral vad gäller Trump? Eller måste man hata honom? Är det okej att tycka annorlunda? Eller att faktiskt vara helt neutral och inte tycka något alls. Får man ha uppfattningen att Europa krigshetsar och lägger sig i för mycket? Eller det faktum att Sveriges 200-åriga neutralitet nu är över?

Hur som helst så är det otroligt tryggt att följa normen och inte sticka ut. Man behöver inte bekymra sig över att bli hårt ansatt. Man kan vara i sin trygga bubbla och behöver aldrig oroa sig. Vad kommer det skapa för samhälle i längden där folk ”jamsar med” och inte vågar stå upp för sig själv eller andra. Personligen tycker jag att det är en både farlig och dålig väg att gå och kommer på sikt urholka vår yttrandefrihet. Dagens ungdomar, kommer det bli trygga vuxna som står upp för det som är rätt? Som vågar fatta andra beslut än det som narrativet förespråkar?

Virus kanske?

Det satt långt inne men till slut fick jag ändå komma till vårdcentralen. Det krävdes att jag bröt ihop i telefon när jag pratade med sköterskan. På sätt och vis kan jag förstå att de inte prioriterade mig med tanke på att farliga orsaker till mitt mående ändå retts ut på akuten. Men det är nog lite det där att ändå få bli lyssnad på och tagen på allvar. Huruvida de kan göra så mycket eller inte spelar nog ändå inte så stor roll i slutändan. Det viktiga är att någon lyssnar.

Mest sannolikt är det ett virus på balansnerven som kommer gå över av sig själv. Huvudvärken bör dock kollas upp och det har jag tid för på måndag. Läkaren skrev också ett sjukintyg åt mig ifall jag behöver vara mer sjukskriven.

Jag tror inte att det kommer hjälpa mig med mer vila så jag och Rickard tog en promenad i skogen. Det är inget roligt eller härligt men kändes nödvändigt att få till.

Besviken

Min blogg är så fruktansvärt tråkig just nu. Jag har verkligen ingen inspiration alls till att skriva intressanta och tänkvärda inlägg. Men det får vara okej, hälsan kommer alltid först. Hoppas dock att du inte tröttnar på mig och mina statusuppdateringar om mitt mående.

Eftersom det kändes bättre igår så testade jag att inte ta några tabletter alls idag. Jag har ju tänkt att det inte gör någon skillnad vad gäller mitt mående. Idag blev jag varse den hårda vägen att det visst gör skillnad. Jag mådde så dåligt idag så jag tog min dos med panodil, naproxen och så postafen. Men ”skadan” var redan skedd så det enda som gått att häva var den värsta yrseln. Det får jag såklart vara glad över. Men det där uttrycket att om huvudet är dumt får kroppen lida stämmer väldigt väl.

När jag pratade med vårdcentralen igår så kom vi överens om att sköterskan skulle ringa mig idag för att kolla läget. Det har hon inte gjort och när jag väl tröttnade på att vänta och själv ringde vårdcentralen så var telefonkön full. Det kommer bli ett irriterat samtal till vårdcentralen imorgon kan jag säga. Fast egentligen känner jag mig mest ledsen. Ledsen och trött, idag är det två veckor sedan mina problem med huvudvärk och yrsel började. Jag tror inte heller att det är migrän, men vad det är får vi se.

Att symtomlindra utan att veta orsak

Google är min bästa vän…. Eller kanske fiende beroende på hur man ser det. Jag har googlat fram så många tänkbara orsaker till att jag mår som jag gör men det är inget som passar in på mina symtom. Jag har tänkt på lågt hb, eller kanske utmattning. Mina tankar har också gått till om det är något med sköldkörteln men nej det stämmer inte heller.

Vårdcentralen ringde igår och vi kom överens om att sköterskan skulle ringa idag och se hur jag mår. I morse var läget ändå ganska oförändrat, testade att ta tre naproxen som är rekommenderad dos vid migrän. Nu vet jag inte ens om det är migrän jag har men testade och det hade ingen effekt alls. Något som däremot lindrade yrseln en aning var att ta postafen. Så då tänker jag att det ändå är något med öronen och balansen. Sköterskan skulle ringa imorgon igen och kolla läget. Blir det av någon anledning sämre så ska jag söka akut.

Jag gillar verkligen inte det här att hålla på och symtomlindra och knapra tabletter. Jag har ju ingen aning om vad det egentligen är som jag symtomlindrar. Sen behöver jag ju det i väntan på att få komma till läkaren men jag gillar det inte. Sen det här med att tabletten kan ge samma biverkningar som som symtomet man vill lindra….. Både ipren och naproxen som jag tagit mot huvudvärken har just yrsel och huvudvärk som biverkan. Vad är vad?

Det här med att vara patient….

Det är måndag och fortsatt fint väder. Idag ringde jag vårdcentralen för att se om jag kunde få komma tidigare. Det var väl tveksamt men det skulle tas upp på ronden i alla fall och så skulle sköterskan höra av sig till mig. Jag fick också förslaget att kontakta fysioterapeut om det är något med nacken som spökar. Om jag ska vara hemma mer nu så behöver jag ett läkarintyg från och med imorgon. Tänkte att det kanske är från och med åttonde arbetspasset men just sjukfrånvaro räknas i kalenderdagar. I skrivande stund har inte vårdcentralen hört av sig. Om jag inte får komma till vårdcentralen före min inbokade tid blir det svårt med ett läkarintyg…. Mitt huvud har ju inte blivit bättre av vila så jag tänker att jag testar att jobba imorgon. Jag tog nämligen en promenad i skogen och det var på riktigt sega ben, kände mig svag i kroppen och inte alls som mig själv. Men det snurrade inte riktigt lika mycket i huvudet och det får jag såklart vara glad över. Det börjar bli bättre, sakta men säkert. När jag kom in fixade jag lite te och satte mig vid husväggen. Likväl som jag sitter i soffan kan jag ju sitta ute. Det var hur skönt som helst!

Jag förstår ju att även vårdcentralen måste prioritera men under den här sjukperioden förstår jag ännu mer varför folk väljer att åka till akuten, även för mindre allvarliga problem. Som patient vill man ju ha hjälp direkt och som vårdpersonal väljer man att avvakta i många lägen och det måste man såklart göra. Men det är inte kul att höra som patient, helst vill man ju ha hjälp direkt när det är något som besvärar. Men nog om det!

Önskar dig en fin måndag!

Söndagslistan vecka 12

Det blir en kort söndagslista idag, kortare än vanligt. Jag har ju bara varit hemma och försökt att kurera mig.

Känsla: Ja du, det har inte varit en särskilt rolig vecka. Besök på akuten i måndags och ett huvud som fortfarande inte är helt bra. Jag försöker ändå hålla uppe humöret för inget blir bättre av att deppa ner mig.

Väder: Sol i stort sett hela veckan. Det är bara mars så det kan ju komma bakslag men jag har vårkänslor!

Bloggrelaterat: I tisdags fyllde min blogg 18 år. Kan du tänka dig att jag skrivit i min blogg så länge? 2016 skrev jag ett blogginlägg om jag trodde att jag skulle blogga om fem år. Nio år senare kan vi konstatera att bloggen håller i sig och jag har ingen avsikt att sluta.

Träning och stretch: Jag har inte kunnat springa den här veckan. Längtan är stor att få springa tuffa träningpass. Det känns som att min form kommer göra en störtdykning men det är ju så det är nu. Det kommer inte vara för evigt.

Mina positiva från veckan:

  • att jag i alla fall har kunnat stretcha.
  • de korta promenaderna. Att få tanka lite solenergi är inte dumt.
  • att min röntgen på hjärnan inte visar några konstigheter.

Mina bilder från veckan:

Sol, sol, sol

Jag tog mig ut på en kort promenad, det var skönt att komma ut. Jag börjar krypa lite på väggarna, jag tränar ingenting och har inte varit på jobbet. Det är den där tiden på året när solen börjar värma men vinden fortfarande är kall. Mina promenader är inte långa just nu, max två kilometer och tempot är inte högt direkt. Vill bli mig själv igen!

Något som inte gör mig yr i huvudet är min stretch. I dag blev det premiär för första passet ute i trädgården. Det gjorde underverk för mitt mentala mående. I början av veckan tänkte jag att jag skulle må bra igen till helgen men jag hade fel och det är lätt nu att börja misströsta en aning. Då är det skönt att ta till min stretch och få vara bara här och nu och fokusera på avslappning.

Läst i veckan

Vi får se om det här är något återkommande varje vecka men jag tänkte samla några intressanta länkar från veckan som gått. Tidigare har jag haft med intressanta länkar i min söndagslista men idag gör jag så här. Reflekterar inte så mycket kring varje länk utan delar bara.

  • Regeringen gör en ny reform: högkostnadsskyddet för läkemedel görs om. Reformen kommer drabba de svagaste i samhället.
  • Redan i början av pandemin pratades det om att sars cov 2 läckte från labbet i Wuhan. Det avfärdades snabbt som konspirationsteorier. Det kommer mer och mer bevis för att det är exakt så det gått till. HÄR finns mer information från tysk underrättelsetjänst som redan i början på 2020 hittade bevis för det.
  • Jag har alltid haft svårt för Tesla och det redan innan Elon Musk gav sig in i politiken. Konstigt nog så har jag bara åsikter om Tesla, inte ägaren. Andras tankar kring det finns HÄR.
  • Är Gud politiskt korrekt? Kan man förvänta sig att kristendom och religion ska anpassa sig efter politiska strömningar och det som är ”rätt” ståndpunkt just nu? Jag tycker inte det.