Idag var det lite mildare köldgrader så jag och Ida gick ut i pulkabacken. Något jag verkligen gillar är när det blir skare och man kan gå ovanpå snön. Jag fick Ida att skratta högt med när jag råkade trilla omkull. Det gick undan i backen och vi kunde åka längre än vad vi brukar. Det var nästan så att jag kunde åka från ena backen och upp en bit på den andra. Så kul! Det blir mer pulkaåkning imorgon.
Ikväll möttes vi upp ett gäng domare för ett riktigt fyspass. Tanken var att köra en liknande cirkel som jag och Rickard tränade i fredags. Vi tog fram tjocka mattan där vi körde höga knän, använde bänkarna för snabba fötter och så sidledshopp och upphopp på golvet. Vi körde en cirkel: 30 sekunder hårt jobb och 30 sekunder vila i endast sexton minuter. Fyra övningar och fyra varv. Det låter kanske lite larvigt sett i tid men om man verkligen kör järnet i varje övning så orkar man inte så mycket mer. Det blir helt enkelt vad man gör det till. Efter cirkeln vilade vi en stund och så spelade vi fotboll. Jag har ingen teknik alls men vara i vägen för bollarna kan jag allt. Hur kul som helst! Den här typen av träning ger mig mer endorfiner och lyckokänslor än ett intervallpass i min ensamhet på löpbandet.
Passet är dessutom perfekt att köra hemma i vardagsrummet, kanske inte sidledshoppen om man inte har bra med utrymme men de andra övningarna. Det tar heller inga tider. Sexton minuter plus lite uppvärmning har man alltid.
Som gammal fotbollsspelare njuter jag bara jag läser det inlägget. Underbart och inte helt olikt det vi spelare gjorde på 198i0- och 1990-talet:-)
Visst är det sååååå himla mycket roligare att träna ”i lag”. När slutade med fotboll och skulle träna ensam så trivdes jag aldrig. Så tråkigt – tycktge jag. Men du är ju betydligt bättre på att träna än jag någonsin varit efter min aktiva tid som fotbollsmålvakt.
Jag tror inte att jag hade varit det om jag inte haft rollen som domare att hålla mig i form för. Jag måste ju hålla mig i form för att orka springa på matcherna.