Lyft

Ikväll var jag, Marcus och Caroline på ”Lyft med Forever”. Jenniefer höll en suveränt bra inspirationskväll om företaget, om mål och om drömmar. Om networkmarketing och om invändningar som man kan ha mot branschen. Vi skulle även fundera över hur vi vill att våra liv skulle se ut utifrån lite olika scenarior. Jag fick med mig mycket matnyttigt hem att fundera på.  
 

Att vara ödmjuk

 

Den viktigaste egenskapen tycker jag när man träffar andra människor är att vara ödmjuk. Att till exempel  hävda att man är ödmjuk är ett tecken på att det är precis det man inte är. En ödmjuk person har inget behov av att häda sig själv eller tro att man är mer förmer än alla andra. Man kommer ingenstans utan ödmjukhet. Det kanske fungerar ett tag men det kommer inte fungera i längden.
En annan viktig egenskap för mig är även att man har förmågan att lyssna på andra människor. Jag vill inte att någon som jag pratar med ska få en känsla av att jag inte hör vad de säger.
Jag är den här personen som i diskussioner ibland inte fått en syl i vädret och när jag väl säger något så är det ingen som lyssnar eller som snabbt viftar undan det jag säger och börjar prata om något annat. Så vill jag inte att någon i min närhet ska känna. Jag vet vilken person jag vill vara, en person som inte använder armbågarna för att ta sig framåt. En person som lyssnar och en person som människor mår bra av att vara i närheten av. Jag tror inte på att armbåga sig fram. Det man vill åstadkomma måste komma från hjärtat, utan hjärta kommer det inte fungera.

Hög på endorfiner

Imorse (är det fortfarande i och för sig, hehe) stod klockan på fem. Jag vet inte vad det var med mig men jag var så rädd att försova mig att jag vaknade flera gånger. Jag var helt säker på att mobilen inte fungerade så jag gick upp några gånger och kollade klockan i köket. Vid kvart i fem gav jag upp och klev upp, laddade med aloevera, argi, kosttillskott och en halv banan. Kvart i sex hade jag och Sofia bestämt tid för att springa fyrahundringar på löparbana. Halv sex var jag där så det blev en ordentlig uppvärmning och stretch innan Sofia kom. Fyrahundringar med joggvila stod på schemat. Vi sprang första tillsammans och sedan sprang hon i sitt tempo och jag i mitt. Fast vi inte sprang tillsammans så fick vi båda ut det vi ville av passet. En grym start på dagen och jag känner mig mig hög på endorfiner! Jag trodde faktiskt inte att jag skulle kunna köra tuffa intervaller på nästan tom mage men det går! Jag känner mig riktigt nöjd!