
Racereport: Höstfemman 2017

Det här med att ta det lugnt är inte riktigt min melodi. Igår sprang jag, Rickard och Marcus Höstfemman i Åby. Ett lopp som vi försöker springa varje år. Förra året missade vi det. Jag tror att jag jobbade eller så dömde vi fotboll. Minns ej. Vi åkte dit ungefär en timme innan start för att hinna hämta ut nummerlappar, värma upp. Vi brukar alltid gå en bit av banan som uppvärmning.
Har du sprungit det här loppet någon gång? Banan är lätt en av Östergötlands tuffaste. Det är backe upp och backe ner och sällan riktigt plant, några 20 meter här och där bara. Hackefors ligger i lä, hehe. Starten gick och jag och brorsan höll jämna steg de första hundra meterna, sedan sprang han iväg. Varje år funderar jag över varför jag utsätter mig för det här loppet. Det är fem kilometer hårt jobb. Extra hårt idag efter alla helgens matcher. I år sprang jag långsammare än vad jag brukar men känslan under loppet var bra. Det kändes inte långsamt så jag är lite sur över att känslan i kroppen inte stämmer med sluttiden. På tävling kan jag inte mysjogga utan det är så bra resultat som möjligt gäller. Men jag ska vara nöjd, särskilt med tanke på förutsättningarna.
Mina snygga tights med fjärilar. Från HM och lätt favoriten.
