Skurugata, södra Sveriges högsta vattenfall och Säby kyrka

Torsdag är utflyktsdag! Iallafall den här veckan när både jag och Rickard är lediga. Till slut föll valet på Skurugata. Det är ett naturområde i Eksjö och det är andra gången som vi besöker stället. Det är en 600 meter lång gata, en ravin. Klippväggar tornar upp längs med sidorna. Det är sten, rötter och stockar. Vissa partier är lite besvärliga och det gäller verkligen att hålla tungan rätt i mun. Efter ravinen så slingrar sig vägen upp på Skuruhatt där det blev en fikastund och jag njöt av utsikten.
Underbar tur!
I Aneby finns det lilla samhället Stalpet. Här hittar man södra Sveriges högsta vattenfall, som är 20 meter högt. Jag har aldrig hört talas om det här stället innan men så såg Rickard skylten om sevärdhet. Jag googlade och efter det var vi så klart bara tvungna att åka förbi på vägen hem.
 

                                                      

 Vägen hem tog oss förbi Säby kyrka och både jag och Ida tyckte att den ser ut som en sagokyrka. Vi var bara tvugna att kika på den på lite närmre håll. När Ida blev myggbiten var det inte så roligt längre så då gick vi tillbaka till bilen. Kvällsmaten intogs på McDonalds och nu har vi varit hemma en stund och tittar på House.

En tankevurpa

Vilken skillnad det är på staketet nu. Bilden nedan är från förra sommaren och nu är staketet så vitt och fint. Dock behöver det bättras på på sina ställen på utsidan men annars är det klart. Vi har lagt ungefär åtta timmar på målning den här veckan. Den sida av staketet som är på grannens sida har vi också målat. Gissa om det ser fräscht ut. Men det tar tid att måla staket…. Det som är kvar är baksidan, jag och Rickade grundade igår och så ska det målas någon annan dag. Idag är planen utflykt med barnen eftersom både jag och Rickard är lediga. Men vi har inte bestämt var än.
Och det här är innerstaketet innan vi målade. Du kommer få se efterbilder framöver.
Jag kan ibland tänka att jag är trött på pilates och att jag inte längre tycker det är kul. Men jag har haft så ont i mina höfter så jag kände att jag är tvungen att komma igång igen. Så igår morse och idag tränade jag några minuter. Fokus blev på mage och rygg och vilken skillnad det gör. Höfterna gör mindre ont, jag blir gladare och hela kroppen känns liksom mjukare och ledigare. Fast det var ett så kort pass. Hur kan jag ens tänka tanken att jag är trött på pilates, det övergår mitt förstånd. Nu ska det bara hållas i också. Pilatesträningen alltså.
 Det var några som undrade vad jag ska göra nu när jag sagt upp mig. Grejen är den att jag har inte sagt upp mig från mitt nuvarande jobb utan jag har sagt upp mig från jobbet på Kvarnbacken där jag bara varit tjänstledig. Jag jobbar på lungmedicin nu där jag trivs som fisken i vattnet och jag kan inte tänka mig någon annan arbetsplats.