Månad: september 2020

Pilatestankar

Publicerad den av Hannas krypin

Nu har jag bokat in en pilatestimme, på måndag är är det dags igen. Gissa om jag ser fram mot det  Jag fick frågan om det var något särskilt jag ville jobba med och spontant känner jag ju att jag vill ha tips kring mina onda höfter. Jag har redan egna tankar kring höfterna men det är bra att få input från någon som är betydligt duktigare än vad jag är och som har mer erfarenhet. Det ska bli så roligt att få komma tillbaka till studion. 
Imorgon ska jag till Mjölby igen för min pilateskurs. Funderar lite över tema och eventuella nya övningar. Appropå övningar så har jag ett nytt temainlägg på g,  bilderna är klara. Det är bara texten som fattas. Kanske att jag får motivation att skriva imorgon. 

En dagens tack!

Publicerad den av Hannas krypin
Väder: Strålande sol och ljumma vindar. 
Mående: Om man jämför med hur veckan startade så är det som natt och dag. Upp och ner idag skulle jag säga faktiskt. 
Lunch: pyttipanna med stekt ägg och rödbetor. 
Tittat på:  Skulle vara datorn då men annars har jag lyssnat på Underbara Claras podd ”en underbar podd”. Den här gången handlade det om en för tidig fyrtioårskris. 
Klädsel: Svarta domaroverallsbyxor och vinröd träningströja fråm Craft. 
Planer: Det som var planerat är gjort: lämna in ett papper, skriva till Linnea om pilates och promenad med Sofia. Så check, check, check. Det enda jag missat var träningspasset. Får bli något tufft imorgon istället. 
Fundering: Om jag skulle träna något. Istället blev det godis på eftermiddagen och efter kvällens föräldramöte blev det mat och poddlyssnande. 
Tråkigaste: På förhand så tänkte jag att föräldramötet skulle vara tråkigt men det var intressant och var bara en timme. Jag blev lite sugen på att lära mig lite om motorer. Så inget har varit så där tråkigt idag.   
Längtan: Att få träna pilates. Kanske river av ett pass ikväll. 

En underbar lunchpromenad

Publicerad den av Hannas krypin
Jag mötte upp Sofia för en härlig snickesnackepromenad. Hon har flyttat med sin sambo till mina gamla hoods. Helt klart en nostalgitripp att knalla runt här. Vi gick även förbi min gamla lågstadieskola. Kom att tänka på alla roliga lekar i dungarna som är precis vid skolan. Vi säger varje gång att det inte ska dröja så länge tills vi ses nästa gång men så dröjer det ändå. Desto roligare att ses sen när det väl blir. 😍😍
I den här skogen lekte jag mycket som barn. På våren är det alldeles vitt av vitsippor och jag plockade alltid hem stora buketter. Längre in på sommaren var det istället smörbollar och midsommarblomster som plockades.

En ledig onsdag

Publicerad den av Hannas krypin
Det vart ju lite deppigt här, mitt senaste inlägg var ju inte så roligt att läsa. Men sedan jag skrev det så mår jag bättre. Det är alltid bra att få tankarna ur systemet. Bita ihop är bra i många fall men ibland är det bara dumt. Alla har vi våra bra och dåliga dagar.
Iallafall, solen skiner och jag har en ledig dag framför mig. Två av mina små måsten är avklarade, skrivit ut en rapport och mailat Linnea så vi kan boka in pilatestimmar. Som jag längtar efter att få komma tillbaka dit. Det är ju två år sedan som jag tränade hos henne. Tiden går verkligen fort. 
Jag ska ut och gå med Sofia, lämna in rapporten och ikväll är det föräldramöte på Samuels skola. Det ska bli kul att få höra mer om programmet som han har valt att gå. Däremellan tänkte jag försöka få in ett träningspass också. Eller så springer jag något efter mötet. Vi får se. 

Om att vara sin egen bästa vän

Publicerad den av Hannas krypin
Jag har tänkt och grubblat lite till och tänkt lite mer. Just nu är jag allt annat än snäll mot mig själv. Fast egentligen har det varit så mer eller mindre hela året. Nu i höst har det tagit nya höjder. Allt jag gör ser jag fel på, saker som jag inte skulle höja på ögonbrynen åt om någon annan gör samma sak. Så varför är jag så elak mot mig själv.
Just nu känner jag att jag inte kan vara mig själv. Bara i vissa sammanhang och bara tillsammans med de som jag känner mig 100% bekväm med. Vet du att jag blir nästan ledsen när jag skriver det här. Så mycket tid och energi som går åt till att fundera och grubbla. ”tycker hon/han att jag gjorde det här dåligt”. ”Skulle jag ha gjort på något annat sätt kanske.” Om det är lite tråkig stämning så tänker jag direkt att jag har gjort något fel. ”Alla andra” är smartare, bättre, mer omtyckta och duktigare än jag. Jag ser ju när jag skriver att jag låter som en osäker tonåring i mina tankar.
Jag hade pass ikväll, det brukar alltid få mig på bra humör. Ikväll känner jag dock inte så, jag råkade röra ihop övningarna då jag gjort ett nytt program och inte kunde skriva ut några nya papper på stationerna. Det var få deltagare. Men det är inte konstigt. På måndagar när det är dans så kommer det inte många deltagare på mitt pass. Alla vill gå på dansen. Lite trist för min egen del men grymt kul att få leda ett sådant pass. När det är så få deltagare med så blir det så onaturligt för mig att peppa och inspirera. Känner mig urkass. Men jag hade inte tänkt så om jag var på ett liknande pass med samma förutsättningar.
Kort sagt, jag har ett par få vänner som betyder väldigt mycket för mig och just därför att mina vänner inte växer på träd måste jag vara min egen bästa vän. Vad skulle jag säga till någon av mina vänner som brottades med samma tankar. Det som jag skulle vilja säga till den personen borde jag säga till mig själv.
 

En stund med pilates

Publicerad den av Hannas krypin
Efter fotboll är det alltid skönt att köra igenom kroppen med ett pass pilates. Idag kände jag mig dock extremt stel och sné. Kändes precis som att jag i min rörelser var som ett s. Benen åt ett håll och överkroppen åt ett annat. Intressant känsla. Jag vet inte heller riktigt hur jag ska korrigera mig själv när jag inte har en spegel och ser mig själv. Jag kanske egentligen är i rätt position men eftersom kroppen inte är van vid det så det känns det helt snett och konstigt. När kroppen lärt in ett visst mönster så känns ofta det korrekta ”fel”.
Jag ska boka in några pass i studion i Norrköping, måste ju utnyttja mitt friskvårdsbidrag och gissa lyckan när jag såg att hon återöppnar sin studio efter att ha varit stängd på grund av corona. Och att mitt bidrag gäller där! 😍😍😍 Jag behöver några pass med någon som kan korrigera mig och ge mig lite nya tankar och saker att arbeta med.

Ur en domares perspektiv

Publicerad den av Hannas krypin
I eftermiddags var jag ute och dömde med J och A, sista seriematchen för säsongen. Nästa helg när alla serier slutar så kommer jag inte kunna döma något då jag jobbar. Surt sa räven. Det känns knappt att säsongen börjat och nu är den redan slut. Det kommer säkerligen bli en del cupmatcher framöver men som det ser ut nu så har jag dömt min sista match. Matchen var en välspelad tillställning utan en massa gnäll och fokus på rätt saker. Kul! Tur med vädret hade vi också, här där jag bor var det rätt så grått och dant men dit vi skulle var det sol och riktig sensommarvärme. Underbart ju!
Det har varit ett konstigt fotbollsår. Där på vårkanten så hade jag så svårt att hitta engagemang till att träna och hålla formen uppe. Jag visste ju att det säkerligen skulle bli matcher att döma. Frågan var när. Men säsongen kom igång så jag har fått vara ute på plan och döma. Grymt kul!
Alltså perfekt väder! Och konstgräsmatta.😍😍😍 Jag blir alltid glad av att komma till den här arenan. Här har jag dömt många matcher! 
Vet du vad jag tänkt den här veckan. Det spelar ingen roll hur mycket skräp jag ibland får ta i vissa matcher så kommer jag ändå aldrig sluta döma fotboll. Inte förrän kroppen säger i från på riktigt. Kärleken till att få komma ut döma är alldeles för stor. Det negativa är en yttepytte del av det. Så liten att den inte räknas.
Men hur hanterar man kritiken man får som domare då? Jag hörde något så bra för några år sedan. Jag kommer inte ihåg vem som sa det men det är något jag tagit fasta på. Personen sa att kritiken inte är riktad mot personen utan den rollen man kliver in i som domare. Alltså tänker jag att det inte är jag som person som får kritik utan den roll jag är i när jag är på plan som domare. Utan det tankesättet tror jag att jag tagit åt mig betydligt mer än vad jag gör. Mest frustrerad blir jag i de matcherna där det inte spelar någon roll vad jag gör. Om jag blåser är det fel, friar jag så är det fel. Hittar jag en enkel frispark att lugna ner spelet med så är det också fel. Som tur är så är de här matcherna väldigt få. Nyckeln är att kunna kommunicera på plan. Inte hela tiden såklart men där det behövs. Sen också att lära sig att känna igen situationerna, ”är det här en situation där jag som domare kommer vinna eller kommer jag bli nersnackad”. Känner jag att jag inte kan vinna så tar jag inte diskussionem. Jag blåser och sticker istället.

Söndagslistan vecka 39

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon söndag! Det är en grå och regnig dag, typiskt tråkigt höstväder. Jag har ätit tacosrester till frukost och funderar över om jag ska ta min nocco redan nu eller spara till senare. Hög nivå på mina funderingar idag…. 😆 Jag ska döma match senare idag, ska till Åtvidaberg och döma och jag har inte varit där i år. Tror inte att jag dömde någon match där förra året heller. Det kommer bli kul. Är extremt taggad och pepp!
Känsla: Lättstött, ledsen i onödan och bara allmänt tråkig. Jag vill vaa lite mer chill som kvinnan i bilden ovan. Älskar inställningen! Jag mår dock bättre idag än vad jag gjorde tidigare i veckan. 
Träning: Cirkelfys i måndags, assisterande domare i herrar div 4 i tisdags. I torsdags var det dags för pilates och så match igår som huvuddomare i division fem och träning idag blir ju matchen. Så mycket annan träning blir det inte så här under fotbollssäsong. 
Veckans mest lästa inlägg: 
Bästa: Att jag äntligen har fått gosa med Marcus och Beas bebis. Ida var så rolig när han skrek. ”Jag vill aldrig ha någon bebis”. Tror dock att hon kommer ändra sig, hon är ju så liten än. Men om hon inte skulle göra det så är det också okej såklart. 
Insikt: Jag är alldeles för känslig för stämningar i luften och tar åt mig av det fast det inte alls har med mig att göra….. 
Positiva från veckan: 
– att jag fick göra comeback i herrar division fem som huvuddomare. Det var grymt roligt att få vara huvuddomare igen. Som jag saknat det. Blev helt till mig när tillsättaren ringde och frågade mig. 
– väldans trevligt samtal med min pappa i veckan. 
– jag har blivit godkänd på den teoretiska delen kring blodgaser så nu ska jag bara göra det praktiska med. 
– att det var fullt hus på min pilates i Mjölby i torsdags!

 

Dagens tips: Pilates sittandes

Publicerad den av Hannas krypin
Jag tänkte att det är dags för ett temainlägg igen. Det ska inte vara komplicerat att träna, enkelt är min melodi. Det får inte vara för komplicerat för att man ska vilja fortsätta träna. Helst vill man ju se resultat också. 
Iallafall, det viktigaste är att ryggen får jobba i alla riktningar, flexioner/extensioner, sidoböjningar och rotation. Övningarna är typiska pilatesövningar men de går utmärkt att utföra sittandes på en stol.  Det är: 
– roll down
– side bend
– spine twist
– stretch för skuldrorna  
I videon ser du även övningar som chestlift och chest lift med rotation.
                                                                                                           
 
Det här är en riktigt bra övning för magen att utföra sittandes. Ta ett tag i stolen och lyft upp båda benen samtidigt. Gör så många du orkar. 
 

Fem en fredag vecka 39: Disney

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon! Jag hade tänkt skriva igår men så blev jag så trött så jag somnade. Så skönt ju!  Men när jag vaknade var jag tvungen att tänka efter om jag var ledig eller om jag skulle till jobbet. Appropå jobbet så råkade jag försova mig igår, iallafall för att hinna med tåget. Vilken osis att jag var tvungen att ta bilen… 😁 Iallafall, samma saker kan jag ju berätta idag istället. När jag var på jobbet igår fick jag ett sms av Marcus om vad vi skulle göra på kvällen. Vi hade inga planer alls så Marcus, Bea, Kevin och deras lille hundvalp Nemo kom på besök. Och äntligen, äntligen har jag fått snosa bebis. 😍 Lille gosige Kevin! Stolt faster javisst! 
Fem en fredag var igår men jag tänkte slänga in svar på frågorna idag istället. Det funkar ju med eller hur! Det är Elisa som hittat på fem en fredag. 
  • Vilken var den första Disneyfilmen du såg? Den första Disneyfilmen jag såg var Snövit och de sju dvärgarna. 
  • Har du något särskilt minne förknippat med Disney? Nej, det har jag inte. Inte vad jag kan komma på nu iallafal. Eller jo förresten. När jag, Rickard och barnen tittade på Disney on ice. Helt fantastiska tjejer och killar som åker skridskor och spelar upp olika scener ur Disney.
  • Vilken av Disneyklassikerna är din favorit? Hm, jag har sett långt från alla och gillar mest de nyare. Men Lejonkungen kommer alltid ligga högt upp över favoriterna och så gillar jag Vaiana.
  • Vilken är den bästa sången från Disney? ”Can yoy feel the love tonight”från Lejonkungen och så gillar jag ”vad jag kan nå” från Vaina. Den engelska versionen av den sången brukar spelas på radion med jämna mellanrum. 
  • Vem är din favoritkaraktär? Det får bli snögubben i Frost. Han är för go och härlig. 😀 
     
    Kolla här, kan man bli annat än glad liksom!