Månad: juni 2022

Söndagslistan vecka 22

Publicerad den av Hannas krypin

Känsla: Jag har varit sur över en sak, orolig över vårt lilla husdjur som inte mår så bra och grubblat över annat smått och gott.
Väder: Kontrasternas vecka. Från hällregn till sommar och värme.

Träning: Det känns som att jag inte tränat något den här veckan. Men jag sprang lopp i veckan, SUP:en igår räknas definitivt som träning, mina framsida lår är inte att leka med idag…. I fredags dömde jag en skolcup så det får räknas som den dagens träning. Kan inte komma på något mer jag gjort. Med andra ord en ganska dålig träningsvecka…

Mina positiva från veckan:

  • Kul att springa lopp igen och att vara ute med Rickard. Vi springer alldeles för lite tillsammans nu för tiden känner jag. Mer löparbana och mindre löpband.
  • Har påbörjat min delegering för att få sätta PVK på patienter. I helgen har jag satt två vilket gick bra. 😀
  • Att sommarvärmen kom i helgen.
  • Att träffa Sofia igen, fira hennes födelsedag i efterskott.
  • Kul att få köra SUP igen. Det är en helt annan känsla att köra på öppet vatten. Vi fick cred av instruktören med som var imponerad över oss. Det var skoj!

Konstigaste: Känslan av att efter två år inte behöva ha munskydd inne hos patienterna. Det kändes som att jag gjorde något busigt och olovligt. Intressant känsla, jag som längtat efter att få slippa munskydden.

Något osmart: Att imorse ta på mig långa, svarta byxor och stödstrumpor när jag visste att det skulle bli riktigt varmt idag….. Var svettigt värre på väg till bilen och i bilen. Särskilt med tanke på att ac:n i bilen gått sönder….

Bilder från veckan:

Veckans mest lästa inlägg:

Godare i minnet och Märtas kaos

Smoothies för ödlor

Charmigt värre

Ruffel och båg och fiffel

Fem en freda vecka 22: Upprepning II

Mest lyssnade: Fågelsång, försökt vara mer med naturen när jag promenerat och inte gömma mig i mina hörlurar. Gått sådär faktiskt. Jag är inte bra på att vara här och nu. Känns som en träningssak.

Trettioårsfirande och årets första dopp

Publicerad den av Hannas krypin

Igår blev det lite sent, jag jobbade kväll och sedan fastnade jag i att söka fakta kring mitt förra inlägg. Högst självförvållat så jag ska definitivt inte klaga. Efter jobbet åkte jag till Ekängen för att möta upp Sofia och ett gäng kompisar. Vi skulle fira Sofia som fyllt trettio genom en rolig aktivitet: standuppaddleboard, eller SUP som det förkortas. För två år sedan gjorde jag samma sak med ett gäng damdomare men då var vi på stångån. Av någon anledning hade jag förträngt det faktumet att det blåste rejält och därför skulle bli något helt annat på öppet vatten. Instruktören skrämde upp oss lite med att prata om att vi alla garanterat skulle trilla i, att det skulle bli något helt annat än på ”platt vatten” det vill säga när det inte blåser och inte är några vågor.

Jag var rejält nervös när jag skulle ut på brädan. Bilderna gör definitivt inte vågorna rättvisa. Det var som sagt rejält guppigt och alla utom plurrade i. Jag ramlade i i slutet när jag precis hade testat att stå en stund och satt lite halvilla. Det var riktigt skönt i vattnet faktiskt. Av förklarliga skäl har jag inga bilder från vår paddling. Min telefon låg tryggt i bilen. Jag fick mersmak och vill definitivt köra igen. Det är grymt bra träning och jag kommer garanterat ha träningsvärk imorgon. Fast jag mest satt på knä. När jag skulle få av mig alla blöta kläder kändes det som att hela kroppen sov och att koppla med sovande muskler var inte det lättaste.

I väntan på att vi skulle kära igång fick jag sällskap. Visst är det en fin färg på skalbaggen!

Jag bytte efteråt om i bilen, det var inte lätt med mina sovande muskler. Drog på mig min fina blus från Bubbleroom. Till det blev det svarta brallor och ”au naturell”- ingen makeup.

Sofia bjöd på småplock och hemgjord rabarber/bärpaj till efteråt. Det var så gott! Jag fick också snusa på hennes lilla dotter. Vi har inte setts sedan babyshowern så det var verkligen dags att få gosa lite. Av olika skäl har vi inte kunnat ses förrän nu. Mycket uppskattad dag/kväll!

Vem bestämmer vad som är sanning?

Publicerad den av Hannas krypin

Har du sett den här bilden cirkulera runt i sociala medier? Jag tänkte först dela den utan närmare eftertanke men så kände jag att jag ändå behövde ha lite mer kött på benen innan.

Det första jag tänkte var att det måste vara ett aprilskämt. Hur kan memes bli farliga? Jag blev skeptisk först och jag kunde inte verifiera äktheten i kampanjen mot desinformation som bli inte lurad står för. Bilden är därifrån under rubriken skratt som kan skada.

Sidan ser seriös ut, det är samma kontaktuppgifter som till myndigheten för psykologiskt försvar. Det är en myndighet som inrättades för att jobba mot desinformation i sociala medier, etablera factcheckers även i Sverige och också upptäcka när främmande makt försöker få in sina tankar.

Så jag fick grotta ner mig. Igen…. Jag har läst hela ”Att möta informationspåverkan – Handbok för journalister” och hittade inget stöd för bilden jag började mitt inlägg med. Inte den delen med memes iallafall men däremot satir. Till slut hittade jag några artiklar kring kampanjen och den säkraste källan till att kampanjen ändå är trovärdig är Morgan Johanssons video på Facebook där han själv nämner kampanjen och att det är Myndigheten för psykologiskt försvar som ligger bakom sidan.

Det jag tycker är intressant i såna här varningar kring desinformation är vem som egentligen avgör vad som är sant och inte. Är det politikernas narrativ som automatiskt står för sanningen? Det har vi ju sett i Ukrainakriget att det pågår informationsdelning från båda sidor. Hur ska man egentligen kunna veta?

Fem en fredag vecka 22: Upprepning II

Publicerad den av Hannas krypin

Godmorgon! När klockan ringde idag sov jag aå skönt så det var tur att Rickard ställt sin klocka. Annars hade det blivit lite svettigt att hinna till mina matcher. Det är en skola som ska ha någon fotbollsförmiddag så jag och J ska döma på varsin plan. Det blir skoj. Det är fredag så det är klart jag ska vara med på Elisas fem en fredag.

  1. Vilket ord eller fras upprepar du ofta? Mitt mest använda ord är helt klart ”absolut”. Det säger jag jämt till patienterna när de ber om något.
  2. Vad är ett album du kan lyssna på om och om igen? Jag har en spellista på Spotify med mina favoritlåtar med Queen, den kan jag lyssna på hur mycket som helst.
  3. Vad är en historia du berättat flera gånger? Många, haha. Om det är något speciellt som hänt måste jag ju berätta det för alla som inte hört det tidigare….
  4. Vad är något du alltid beställer på ett visst ställe? När vi äter på Ni Hao så beställer jag alltid kyckling med wokade grönsaker. Förr hade jag också alltid cashewnötter till men sedan jag läste om hur de plockas så kändes det etiskt rätt.
  5. Hur hoppas du helgen blir som den förra? Den kommer inte bli som förra då jag jobbar i helgen och ska på trettioårsfest.

Racereport Blodomloppet 2022

Publicerad den av Hannas krypin

Vet du att det känns helt galet att faktiskt få skriva en racereport. Senast jag skrev en racereport var Jätten Bulelöpet 2019. Långt innan pandemin alltså. Den racereporten var inte så rolig att läsa. Hela texten bara andades opepp och ovilja. Så kändes det inte idag ska jag säga.

Däremot så har jag glömt bort hur det känns att välja outfit och vilket projekt det kan vara… Jag bytte tights tre gånger. Började med ett par gröna, sen till ett par rosa och till sist bytte jag till det par jag tänkt mig från början: mina blå tights från Nike som jag tänkt mig från början men inte ville använda på grund av vinterlurvet som var kvar på benen.

Det var jag, Rickard, Marcus och J som skulle springa. Jag och J ska döma fotboll imorgon såmitt enda mål var att komma under 30 minuter. Stötte på E en sväng som jag jobbat med. Det blev jag glad över. Vi kom till startområdet bara en timme innan start. Rickard som skulle springa lite snabbare än oss värmde upp och jag sprang lite halvhjärtat med Marcus. Kändes som en ”domaruppvärmning” när vi joggade lite fram och tillbaka på en gräsplätt.

Till slut var det dags för start. Rickard ställde sig långt fram och jag, Marcus och J ställde upp tillsammans. Vis av erfarenhet så visste jag att Marcus skulle springa iväg men jag och J sprang tillsammans iallafall. Jag vet inte hur man ska klassa den här banan, lätt, mittemellan eller jobbig. Jag skulle säga mittemelllan. Linköping är ingen platt stad och när vi närmade oss tinnerbäcken var både jag och J bekymrade över om vi skulle behöva springa uppför lasarettsbacken. Det var ingen av oss pepp på kan jag säga. Som tur var slapp vi det men de backar som fanns var nog så jobbiga. Jag är ingen uppförslöpare….

Sista kilometern hade jag kanske kunnat öka lite mer men kände att jag inte ville på grund av matcherna imorgon. J ville verkligen komma före en person och jag sa att det var okej att rejsa iväg om han ville det. Men nej, han höll mig sällskap, däremot på spurten höll den här personen på att springa om J och då sa jag åt honom att öka. Det var han glad över för han ville verkligen klå den här personen. Rickard hade en för honom lugn resa men sprang ändå i mål före oss andra, Marcus sprang ungefär som han brukar, kom i mål före mig, haha. Jag nådde mitt mål med att komma under 30 minuter och det är jag nöjd med idag.

Efter loppet åt vi lite picnic och hade en trevlig stund tillsammans innan vi alla gick till vårt. Nu godis och film! Både jag och Rickard kände hur kul det var att springa lopp igen. Framförallt känner vi båda att springer alldeles för mycket på löpband. Det är en annan känsla att springa utomhus och det vi båda vill just nu är att börja springa på bana igen. Snart så blir det mindre matcher och då kan vi träna mer tillsammans. Det ser jag fram emot.

Ruffel och båg och fiffel

Publicerad den av Hannas krypin

Många tycker kanske att det är uttjatat med vaccinprat. Pandemin är ju över. Ja, inte enligt Lena Hallengren då.… Hon fortsätter med sitt mantra om att alla bara ska. Jag vill inte vara i hennes kläder framöver….. Igår plockades source control bort. Det vill säga att ha munskydd i patientnära arbete. I vissa situationer kommer jag dock fortsätta att ha munskydd. Till exempel i de lägen som jag vet att jag kommer behöva komma riktigt nära. Iallafall så känner jag snarare tvärtom. Det är ju nu den riktiga granskningen av pandemin och särskilt vaccinets risk/nytta-analys ska göras. När vi nu har mer data kring biverkningar och annat nyttigt.

Otroligt viktig video! Jag rekommenderar dig starkt att se denna video. Det är 24 minuter av ditt liv och kvinnan som intervjuas har gjort en granskning av de data som ligger till grund för att vaccinet godkänts. Resultaten är skrämmande. När jag lyssnar på den här videon med Per Shapiro och Anette Stahel är iallafall jag glad över att jag så stenhårt har följt min linje och vågat säga nej. Att inte falla för gupptrycker och hålla på det som jag har trott på. (Känner jag youtubes censur rätt så kommer den snart plockas bort, därför länkar jag här igen till en annan sida också om min första länk i inlägget inte funkar framöver. HÄR finns samma intervju.)

En annan viktig aspekt att prata om är det här med hjärtmuskelinflammationer, hjärtstopp och andra hjärtåkommor som läkarna nu inte hittar någon orsak till. För mig så går hela mitt alarmssystem igång. I denna video kan du lyssna på en mycket tänkvärd intervju med Robert Malone.

Jag tycker det är så hemskt att tänka på alla dessa människor som gjort det ”rätta” och på kuppen allvarligt riskerat sin hälsa. När kommer de få upprättelse och vem kommer ta ansvar för vaccinskadorna som blivit? Mitt hjärta blöder!

Ett riktigt regnoväder

Publicerad den av Hannas krypin

Godmorgon! Hoppas att allt är bra med dig.

Jag känner mig förvånansvärt pigg idag, funderar över när tröttheten kommer. Men jag har sovit bra inatt och sov tills jag vaknade själv. Hur skönt som helst ju. Jag har ätit frukost, tagit hand om ödlorna. Haha, igår blev en riktigt ödlefokuserad dag här i bloggen. Blir mindre av den varan idag för idag är det…. RACEDAY!!!

Äntligen säger jag. Efter två års pandemi ska vi äntligen springa lopp igen. Loppsäsongen startar med Blodomloppet. Det blir tillsammans med domarklubben men intresset var inte så stort så det blir jag, Rickard, Marcus (bror) och så kompisen J. Ska bli hur kul som helst. Men jag hoppas vi slipper vädret som var igår. Ovädret brakade lös och det både regnade och haglade och det blev översväming på stenplattorna. Vi skojade med Ida om att ge oss ut och simma. Jag var bara tvungen att gå ut, en snabbis…. Det var ett sånt där riktigt härligt sommarregn. Dock så vill jag inte ha det ikväll när vi ska springa.

Smoothies för ödlor

Publicerad den av Hannas krypin

Jag såg en rolig film vid lunch, glada hälsningar från Missångerträsk med Martina Haag i huvudrollen. Helt underbar film. Jag har även varit på samtal på skolan då vi pratat om hur det går för Ida. Det var så varmt och jag hade alldeles för mycket kläder på mig. Äntligen börjar mina pioner ta sig. De såg så taniga ut ett tag så nu kan jag chilla lite.

Angående Maja så hittade jag så mycket mer information när jag sökte på engelska, fick bra hjälp faktiskt. Aloe vera kommer jag inte använda till henne, däremot är det faktiskt okej med desinficerande medel. Jag hittade även recept på smoothies för ödlor. Så jag gick till affären och köpte sötpotatis, zucchini, bananer, sparris , mango och blåbär. Väl hemme slängde jag även i lite morätter och så fick det koka ihop. Blandade även i vitaminblandningen som vi har för ödlor. Tog även en promenad till apoteket och fick två fem milliliters sprutor, erbjöd mig att pröjsa men det behövde jag inte. Håll tummarna för lilla Maja nu. Maten kommer såklart Saga också få äta av. Men hon behöver inte få den mixad.

Fem sekunder innan hon skuttade ur händerna på mig. Snygg min jag gör, haha.
Snabb liten rackare!
Fem milliliter av min grönsaksblandning fick hon i sig….
Sen visade hon väldigt tydligt att hon var nöjd genom att skutta ur mina händer och upp på bordet… Känns glädjande att hon åt med så god aptit.

Lilla Maja

Publicerad den av Hannas krypin

Jag har sovit två timmar efter nattpasset, jag var helt speedad, tur jag inte ska tillbaka. Hjälpte lilla Maja med sin mun och ringde veterinären. Den som ligger närmast och som kan ödlor har inte tid förrän den trettonde juni. Det är långt tills dess med en liten ödla som inte vill äta. Jag har försökt googla och se om det finns något jag kan göra hemifrån men konstaterade att google kan ingenting om ödlor. Men jag har googlat på svenska så ska se vad jag kan hitta om jag istället testar googla med hjälp av engelska sökord. Något måste ju finnas. Kvinnan jag pratade med imorse kunde inte svara på om det finns något jag kan göra hemifrån.

Jag kör med hexident morgon och kväll och det har blivit lite bättre men det hjälper ju inte så länge hon inte vill äta. Jag har aloe vera i kylen och det innehåller näring men tycker det är svårt att hitta trovärdiga källorr. Enligt vissa källor är det farligt och enligt andra finns det bara fördelar. Aloe vera innehåller en del vitaminer och mineraler, dock inte så mycket fett, protein eller kolhydrater så därför är det kanske inte jättebra. Testade googla på engelska nu medan jag skrev det här inlägget och konstaterade nu att aloe vera är big no no vad gäller ödlor. Känner dock att min logik är lite haltande, känner reservation kring att använda aloe vera men hexident i munnen funkar. Det ska hon ju dock inte dricka utan använder det bara till själva såret.