Fem en fredag vecka 52: Gott slut 2022

Först en sammanfattning av gårdagen innan vi hoppar på den här dagens göromål och Elisas fem en fredag.

Min torsdag

  • Pluggat på mer om njurar och betat av lite kring sepsis (det som förr kallades blodförgiftning)
  • Skrivit på ett ”sticka ut hakan-inlägg. Snubblade över en sak som jag bara måste lyfta. Politiker är ett mycket intressant släkte om man säger så. Men det inlägget ska marineras lite till innan jag lägger ut det.
  • Funderat över var alla mina sidvisningar på bloggen kommer från. Men jag har varit väldigt aktiv på Facebook med min sida Hannas Pilates så tänker att det är därifrån. Trevligt är det iallafall. Välkommen till mig!
  • Ätit av julknäcken, har inte ätits så mycket tidigare så finns massor kvar.
  • Jobbat mitt kvällspass.

Idag har jag röjt i Idas rum. Hon ville ha våran gamla lila vardagsrumsmatta men det behövdes städas också. Två sopsäckar och tre timmar senare är det riktigt fint och iordninggjort i Idas rum. Nästa steg blir att röja ut allt som hon vuxit ur. Men det tar vi en annan dag. När jag röjer blir det alltid stökigare först men så skönt det känns när allt är klart.

Är det inte konstigt hur det kan bli så många steg när jag bara rört mig inom samma kvadrameter.

Förmiddagen spenderades med skolböckerna och så behövde jag prata lite med min chef också. Det blev ett bra samtal med en bra plan. Har jag sagt att min chef är fantastisk? Nej det har jag nog inte gjort tidigare.

Gjorde även ett försök att springa lite på löpbandet. Bara att göra iordning det är ett träningspass. Men idag gjorde det fruktansvärt ont i mina höfter. Antar att det är alla timmar på golvet idag som gjorde det. Efter två kilometer löpning gav jag upp och gick resterande två kilometer. Inget att hurra för men bättre än inget.

  1. Vad var det bästa med det här året? Att jag kom in på min specialistutbildning inom akut- och intensivvård. Att vi även i år kom iväg till Gotland tillsammans.
  2. Vad ser du fram emot med ett nytt år? Att det vänder och går mot ljusare tider igen. Att få förkovra mig ännu mer och bli en ännu bättre undersköterska.
  3. Gjorde du vad du tänkt under året? Ja, det tycker jag.
  4. Hur avslutar du året 2022? Jag kommer avsluta året med att jobba och sen efter det blir det att åka hem och vara med familjen. Men vi ska äta någon god lunch tillsammans innan jag åker till jobbet.
  5. Vad tar du med dig från 2022 in i 2023? Jag vill fortsätta på att jobba på att vara min egen bästa vän. Om inte jag är det, vem ska då vara det?

En bubbla av förnekelse

Att våra politiker lever i någon sorts parallell verklighet har jag förstått länge. Men ibland är det någon som utmärker sig lite extra och då inte i någon positiv bemärkelse.

I vilken värld lever vår socialminister? Istället för att lägga sin energi på vaccinationsstatus borde han lägga sin energi på att få fler att vilja jobba inom vården. För det är där problemet ligger, inte på enskilda individer som valt att inte vaccinera sig mot covid19.

Nej det är inte covid eller säsongsinfluensans fel att vi har en kris i svensk sjukvård. Det är snarare konstanta neddragningar under många år och ickesatsningar på vårdpersonal som har gjort att vi har det kaos som vi nu har. Problemet är inte brist på sängar eller platsbrist utan problemet är att det är för lite personal. Jag har skrivit om det här så många gånger och jag blir så trött på att politikerna inte kan se sin egen del. Man kan inte spara på vården, den måste få kosta. Framförallt kan man inte spara på vårdpersonal. Personal måste ha bra arbetsvillkor och bra löner. Gärna fler händer också. Patienter som blir inlagda på sjukhuset är gamla och sköra individer med stort omvårdnadsbehov. DOm den här spiralen fortsätter kommer det snart inte finnas någon personal som tar hand om oss när vi blir sjuka.

I onsdags var det så illa att regionen tog till förstärkningsläge på grund av brist på vårdplatser. I normala fall är det ett läge som utnyttjas vid exempelvis stora trafikolyckor. Kan du tänka dig det? Personalbristen börjar bli så pass stor att det mest basala börjar bli lidande.