Dag: 20 juni 2026

S ville ha glass så vi tog bilen tillsammans till Visby innerstad. Varken A eller I ville följa med. Vi hittade en kvällsöppen glasskiosk och köpte en varsin kula gotländsk glass.

Jag tog gräddglass med saltkola. Väldigt god smak men rätt dyrt med fyrtio spänn för den där lilla kulan. 43 om man väljer att äta där. Vyn vid glasskiosken var så fin:

När vi kom tillbaka till stugan så gick jag och Rickard ner till havet en sväng, satte oss på en bänk och bara nöjt av vyn. I några minuter iallafall. Sen började det krypa lite i mig.

PS: Klart jag såg Sveriges match mot Nederländerna och den var ju inte så kul. DS.

Idag är sista dagen på ön och imorgon tar vi morgonbåten hem. Jag är inte redo än. Förr tyckte jag fem dagar var mycket men nu tar det roliga slut på ett kick. Vad skulle vi då göra sista dagen? Inget av barnen kände för att åka till Tofta och bada. Så valet föll på en rundslinga i Herrvik som ligger i Östergarnslandet, ca 5 kilometer från Katthammarsvik. Herrvik är en otroligt trevlig småbåtshamn och fiskeläge. Tre kilometer härifrån hittas även Grogarnsberget, jag ville åka dit men vägen var allt annat än bilvänlig så vi vände. Vill man inte vandra finns det en trevlig hamnkrog och ett par museum.

Så åter till rundslingan då. Vi började med att gå uppför klinten, utsikten var hisnande och man såg bort till ön Östergarnsholm. Där finns fyra stycken fyrar varav en är i drift fortfarande. HÄR finns lite information om man vill läsa om fyrarna som finns på ön.

Jag njöt av utsikten och vågskvalpet.

Lite historia längs med slingan.

Minnessten till minne av den tyska minikryssaren Albatross som skadades 1915.

Det är en otroligt lättvandrad runda! Efter sträckan på klinten så går leden längs med en bred skogsväg. Underlaget är varierande men mest grusväg. När man kommit ungefär halvvägs gör leden en vändning och man går samma väg tillbaka. Om man vill, vill säga. Vi följde appen Alltrails markering och gick då sista kilometerna längs med en bilväg.

Tillbaka i Herrvik 7 kilometer senare.

Ja det undrade jag över i natt. Det var varmt i rummet så öppnade fönstret och då blev jag istället störd av skränande fiskmåsar. När sover dom egentligen? Ungdomarna sover fortfarande, jag och Rickard har både hunnit äta frukost, titta på ett par avsnitt av sommaren med släkten och tagit en promenad bort till Snäck och klättrat på Korpklinten.

Jag brukar inte vara nojig när jag klättrar upp på klintar men stigen vi hittade gick precis vid stupet. Vägen ner var betydligt enklare och säkerligen den som rekommenderas när man ska klättra upp dit…..

Fyrtio meter upp ser man rätt så långt.

Betydligt lättare väg ner, trappa och stig.

Alltid rasrisk vid klintar! Däruppe var vi.

När vi började vår promenad var det riktigt hett. Funderade över om vi kommer orka något annat än att hänga på stranden. Men på vägen tillbaka till stugan kom det riktigt kalla vindar. Har känslan av att det kommer bli betydligt svalare senare idag. Men vi får se.