Jag och Rickard fortsätter att utforska Östgötaleden. Idag åkte vi till Valdermarsvik för att promenera i Åsvikslandet. Vi bjöds på väldigt lokala snöfall. Förvirringen var också stor ett tag när vi satte kurs mot ett mål i Östergötland och vi helt plötsligt befann oss i Kalmar län. Men väl vid destinationen var vi tillbaka i ”vårt” län.
Vi skulle vandra längs med Åsviksslingan, en sträcka på dryga sju kilometer för att få så mycket skärgård som möjligt. Vi styrde kursen mot Långstaudden.
På vägen mot Långstaudden gick vi förbi ett gammalt torp. Även om det bara är stenarna kvar från grunden tycker jag att det är intressant. Pumpen fungerade inte men kul att testa. Väl runt udden funderade vi över om vi skulle fortsätta mot Markens udde eller vända. Vi valde att vända och styra kursen mot Kråkvik men det blev ett litet misstag med tanke på att tanken var att vi skulle gå Åsviksslingan. Det gäller att hålla koll på vilka platser man vill gå till så det inte blir fel. Istället för 7 sju kilometer blev det en runda på elva kilometer + det vi redan gått runt Långstaudden.
Fint var det men mot slutet var jag bra trött i benen. Tänkte jag skulle knalla bort min träningsvärk men istället tror jag att jag bättrade på den. Det känns så iallafall, haha.
Sista biten från Kråkvik gick på grusväg, löst grus ska jag lägga till så det var tungt att gå. Gissa lyckan när vi såg bilen och visste att vi snart fick vila våra trötta ben.
Oj det blev en ordentlig promenad det blev för er. Ja det är viktigt att veta vart man vill gå om man går där man inte varit förut. Alla skulle nog bli glad att äntligen se bilen efter en sådan lång promenad. Jag skulle nog också ha ordentlig träningsvärk efter en sådan promenad.
Det kändes verkligen i kroppen men det var en fin promenad trots att det blev längre än vi tänkt oss.
Vilken härlig dag.
Carin
Det var det verkligen!
Så vackert det ser ut, så himla roligt att få uppleva naturen. Jag älskar att besöka nya platser och man mår bra av saken. Tror många glömmer bort att uppskatta sådant, speciellt inom närområdet. Spännande att ni kom över till Kalmar 😅
Ja inte ända till Kalmar men till Kalmar län. Uppskattar också att se nya platser. Det finns mycket fint att se i Sverige.
Vilken härlig promenad ni fick och fina lockande bilder du bjuder på! Tänk så många fina leder det finns i vårt land som bara väntar på att bli upptäckta. Så fint att ni har Östgötaleden på ett hyfsat avstånd och kan ta en bit då och då. Så har vi det med Billingeleden, även om vi bara gått ett par etapper.
Tycker det är roligt att man lagt ner tid på att markera olika sträckor. Det är verkligen ett gediget arbete.
Vilken härlig utflykt, helt i min smak. Det blev visst en bra mycket längre sträcka för er än vad ni hade tänkt er, så jag hoppas att din träningsvärk inte blev ännu värre. Jag älskar att utforska vandringsleder. Östgötaleden är väl lång vad jag kan minnas, och numera skulle jag gärna rida längs leden. Men jag vet inte om man får det. Dina tröjor ser väldigt mysiga ut.
Nej promenaden mildrade nog träningsvärken en aning ändå även om det inte kändes som det just under promenaden. Vet inte om man får rida längs leden. Alla delar är heller inte så lättframkomliga med klättring över stock och sten.
Fina bilder 😍
Tack!
Det blev allt en lång promenad men vad härligt ändå med naturen och lugnet som finns i skogen. Kan dock förstå att du var trött i benen sen efter promenaden. Själv älskar jag skogen 🙂
Älskar också att vara ute i skogen. Gör gott för själen.
Det var en väldigt ambitiös vandring, där du till och med fick med snödroppar och en ”skräckinjagande” stenbumling.
Elva kilometers vandring resulterar i träningsvärk, helt klart. Medan jag fortfarande var aktiv tyckte jag träningsvärk var den bästa värken man kunde ha. Det var liksom en ”positiv” värk. Och det var ju dubbla ”portioner” hos dig idag med:-)
Visst är den skräckinjagande, såg framför mig hur den skulle välta ner på oss. Håller med om ditt resonemang kring träningsvärk. Älskar att känna att musklerna jobbat även om jag samtidigt blir lite orörlig.