Jätten Bule-löpet 2025

I dag var det återigen dags för en hösttradition: Jätten Bule-löpet nere i Österbymo. Det är nästan så långt ner som man kan komma i Östergötland. Men bara nästan. Första året vi sprang loppet, jag och Rickard och Marcus (bror) var 2014. Marcus sprang på under 26 minuter och jag på under 27 minuter. Vi var båda snabba då. Rickard sprang in på en femte plats med tiden 18,39. Sedan dess har vi sprungit loppet när vi kunnat. Mellan 2014 och 2019 sprang jag och Rickard varje år. (Alla bilder ovan är från tidigare år i fallande ordning).

I år åkte jag, Rickard, Marcus och A. Vi var lovade halvklart och runt 6 grader. Det var svårt det där med hur mycket kläder som behövdes under själva loppet. När vi kom fram hämtade vi ut nummerlappar och tog sedan en promenad i elljusspåret. Mina ben var blytunga och jag kände mig rätt så negativ. Hur skulle det här gå?

Jag fick energi av Jätten Bule som värmde upp barnen inför knatteloppet.

Fem minuter försenade så gick starten. Den delen som brukar vara relativt lättsprungen var halkig och blöt. Jag hade också för mycket kläder på mig. Note-to-self är att med dagens väder förutsättningar går det helt klart att springa i korta shorts och bara en tunn långärmad tröja. Tror du att jag kommer komma i ihåg det till nästa år?

Gör en u-sväng. Det är rätt så tungt mentalt att springa samma väg tillbaka för att sedan springa in i skogen och uppför en väldigt lång backa. Säkert nästan 1 km. Segt mentalt blev det med när det dök upp en 2km-skylt när min klocka visade 2,7 kilometer. Där blev det ännu tyngre mentalt. Kom sedan på att det var en skylt till milloppet som går i samma bana på vissa ställen.

I år var det tungt på alla sätt och vis. Funderade helt klart på varför jag jag betalar för att springa lopp när det är så jobbigt. Jag kan inte bestämma mig för vilket lopp som är jobbigast, höstfemman eller jätten bule-löpet. I år tänker jag att dagens lopp faktiskt är tuffast. I mål kom solen fram. Så härligt. Jag hade lite tur och vann en liten påse med väldigt mycket reklam för Ydre-bygden. Jag fick en t-shirt och ett litet häfte med information om Ydre. Annat var ett sånt där stift som man kan använda för att undvika skav och en reflex. Jag som aldrig vinner något blev glad.