Ikväll var det dags att springa blodomloppet med jobbet. Vi var 14 stycken som ville vara med. Fem skulle springa och resten gå. Jag har ett gäng bilder från kvällen men eftersom jag inte frågat mina kollegor om det är okej att de är med här så får bilderna ligga kvar på min telefon.
Jag tänkte köra med bara ben men eftersom vinden var rätt kall så valde jag istället att springa i tights. På ryggen på tröjan har chefen målat lungor, passar väldigt bra eftersom jag jobbar på lungmedicin. Trodde kepan skulle flyga av men den satt där den satt. Med lite hjälp av hårnålar ska jag lägga till. Mitt lag hette ”Cool ex”. Det är en omskrivning av ”KOL-exacerbation som är en försämring i sjukdomen KOL på grund av infektion.
Jag hade bara ett mål med kvällens lopp: att springa på under trettio minuter och med sex sekunder till godo så klarade jag det. Men jag kände mig ”kräkfärdig” i mål, det släppte dock snabbt. Under loppet så konstaterade jag att Linköping inte är så där jätteplatt. Inte ”Visby-backigt” men inte platt heller. I backarna tänker jag alltid ”vila, vila, vila”. Något annat jag alltid peppar mig med är ”snygg, snabb, stark”. Testa säga det snabbt förresten, det är en riktig tungvrickare.
Kvällen avslutades med att vi fikade tillsammans. Men det blev snabbt ännu kallare så vi blev inte så långvariga. Kul kväll iallafall och jag fick ett bra träningspass.
