Jag tänkte på en sak när jag fick veta lite mer om Kommunals historia. Arbetarrörelsen och socialdemokratin har historiskt en stark koppling till varandra. Som du då vet har jag en stark motvilja till just socialdemokraterna. Samtidigt är mina värderingar i grunden väldigt röda. Inte i miljöfrågor, men när det gäller vården vilket är min absoluta hjärtefråga.
Utifrån det tänkte jag att det kanske är lite motsägelsefullt att engagera sig fackligt. Fackföreningsrörelsen är ju historiskt starkt sammanflätad med arbetarrörelsen och socialdemokratin. Det här skaver lite för mig, hur kan jag vara så anti ett parti men samtidigt vara så nära i värderingar?
Det finns helt klart ett viktigt arbete att göra. Det finns så många människor som har dåliga arbetsvillkor och det fackliga handlar ju inte om partipolitik i första hand utan om människors arbetsvillkor, trygghet och arbetsmiljö. I patientmötet handlar det heller inte personalen utan om hälsa och värdighet.
Det är väl så att det ena inte behöver utesluta det andra. Jag tänker att jag ändå i slutändan kan vara kritisk till ett parti och samtidigt stå bakom jämlikhet, rättvisa och frihet. Att vilja förändra utan att köpa det politiska.
Politiken är sällan svart eller vit, det är gråzoner som man måste förhålla sig till, och allt är inte varesig positivt eller negativt. Man får till viss del prioritera av de värsta. Men jag håller med i din tanke, vi behöver mer av det goda, det goda av Folkhemmet för att komma tillbaka till ett samhälle för alla. Speciellt i vård, skola och omsorgen. Intressant läsning!
Nej visst är den väldigt grå. Finns så många olika perspektiv. Önskar politikerna var lite mer lyhörda och mindre fokus på att kasta paj.
Kan tänka mig att det skaver, men jag tror det blir bra i slutändan för dig kring det ändå. Jag är inte så insatt politiskt. Tycker det är så knepigt, för man gillar vissa saker hos vissa parti och tvärtom.. Det är klurigt det där. Men arbetsvillkoren, det är ju så viktig fråga. Kram
Hm, ja kanske det. Har inget större förtroende för någon politiker alls tyvärr.
Vet såklart att arbetarrörelsen och socialdemokratin har historiskt en stark koppling till varandra, men konstigt nog har jag aldrig tänkt på det på det sättet. Det kan bero på att jag alltid jobbat på arbetsplatser där fler fackförbund var representerade och att jag aldrig jobbat på ett ställe som tillhörde just Kommunal.
Jag tycker du ska helt bortse från att du ”ogillar” sossarna och koncentrera dig på att vara skyddsombud istället. För att få ihop ”jobbet” av skyddsombud och politik är väldigt långsökt, åtminstone för mig…
Jag håller helt och hållet med. Tyckte dock att det var intressant att reflektera över saken. 🙂
Var ju fackligt förtroendevald ett tag för många år sedan inom metall men är nu med i kommunal då jag nu numera arbetar inom skolans värld.
Partier är ju som de är, har i ärlighetens namn inte så mycket för dem längre men medlem i facket måste man väl vara ändå kan jag tycka.
Ha det bäst nu.
Jag tänker att trots partitillhörighet är det bra att vara med i facket. Tror arbetsmiljön varit sämre utan och vi hade haft sämre löneutveckling.
Håller fullständigt med dig. Min inställning är densamma. Dagens socialdemokratiska politikeradel har förått arbetarklassen.
Det ska bli intressant och se i höst hur människor väljer att rösta.